<p>Sammanfattning</p><p>I Sverige infördes lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag, oavsett storlek, år 1983. Alla aktiebolag ska enligt revisionsplikten upprätta en årsredovisning med balans – och resultaträkning, noter samt en förvaltningsberättelse. Dessutom ska alla aktiebolag ha en kvalificerad revisor som granskar företagets årsredovisning samt hur verksamheten förvaltats. Enligt EU: s fjärde bolagsdirektiv har medlemsländerna möjlighet att undanta små aktiebolag från revisionsplikten och detta utnyttjas av alla länder utom Sverige och Finland.</p><p>I dagens debatt angående revisionsplikt i mikroföretag, det vill säga företag med mindre än 3 000 000 SEK i omsättning och färre än tio anställda, är den centrala frågan om nyttan överstiger kostnaden. I stort sett alla tidigare undersökningar har utgått från intressenternas synvinkel, därför är syftet med denna uppsats att undersöka mikroföretagares inställningar till revisionsplikten och i vilken utsträckning de anser att den bör behållas eller eventuellt avskaffas.</p><p>Resultatet från enkätundersökningen visade att majoriteten, 68,2 procent, av respondenterna vill avskaffa revisionsplikten för mikroföretag, antingen helt eller delvis. Dock är intresset för frivillig revision stort, 47,7 procent av respondenterna skulle fortsätta att revidera sitt företag vid ett eventuellt avskaffande.</p> / <p>In 1983 Sweden initiated by law audit obligations for all limited companies irrespective of their size. All limited companies must according to the audit obligations make an annual report with balance sheet, income statement, annotations and a report of the directors. Furthermore all limited companies must have a qualified auditor who controls the annual report of the limited company and also how the enterprise has been managed. According to EU:s fourth company directive all memeber countries of EU have the option to exclude smaller limited companies from the audit obligation and this possibility is utilize by all EU countries but Sweden and Finland.</p><p>In today’s debate concerning audit obligation of micro companies, i.e. companies with less than 3 000 000 SEK in annual turnover and less than ten employees, the central question is if the benefits are greater than the expenses. Previous surveys have largely emanated from the aspects of the interested parties. The purpose of this essay has been to investigate what the owners of micro companies think of the audit obligations and to what extent it should remain or be abolished.</p><p>The result of the survey showed that the majority, 68,2 percent, of the respondents wanted to abolish the audit obligation for micro companies, either completley or partly. However, the interest for volontary audit is great. 47,7 percent of the respondents would be willing to continue to audit their companies even if the audit obligations were abolished.</p>

Sammanfattning I Sverige infördes lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag, oavsett storlek, år 1983. Alla aktiebolag ska enligt revisionsplikten upprätta en årsredovisning med balans – och resultaträkning, noter samt en förvaltningsberättelse. Dessutom ska alla aktiebolag ha en kvalificerad revisor som granskar företagets årsredovisning samt hur verksamheten förvaltats. Enligt EU: s fjärde bolagsdirektiv har medlemsländerna möjlighet att undanta små aktiebolag från revisionsplikten och detta utnyttjas av alla länder utom Sverige och Finland. I dagens debatt angående revisionsplikt i mikroföretag, det vill säga företag med mindre än 3 000 000 SEK i omsättning och färre än tio anställda, är den centrala frågan om nyttan överstiger kostnaden. I stort sett alla tidigare undersökningar har utgått från intressenternas synvinkel, därför är syftet med denna uppsats att undersöka mikroföretagares inställningar till revisionsplikten och i vilken utsträckning de anser att den bör behållas eller eventuellt avskaffas. Resultatet från enkätundersökningen visade att majoriteten, 68,2 procent, av respondenterna vill avskaffa revisionsplikten för mikroföretag, antingen helt eller delvis. Dock är intresset för frivillig revision stort, 47,7 procent av respondenterna skulle fortsätta att revidera sitt företag vid ett eventuellt avskaffande. / In 1983 Sweden initiated by law audit obligations for all limited companies irrespective of their size. All limited companies must according to the audit obligations make an annual report with balance sheet, income statement, annotations and a report of the directors. Furthermore all limited companies must have a qualified auditor who controls the annual report of the limited company and also how the enterprise has been managed. According to EU:s fourth company directive all memeber countries of EU have the option to exclude smaller limited companies from the audit obligation and this possibility is utilize by all EU countries but Sweden and Finland. In today’s debate concerning audit obligation of micro companies, i.e. companies with less than 3 000 000 SEK in annual turnover and less than ten employees, the central question is if the benefits are greater than the expenses. Previous surveys have largely emanated from the aspects of the interested parties. The purpose of this essay has been to investigate what the owners of micro companies think of the audit obligations and to what extent it should remain or be abolished. The result of the survey showed that the majority, 68,2 percent, of the respondents wanted to abolish the audit obligation for micro companies, either completley or partly. However, the interest for volontary audit is great. 47,7 percent of the respondents would be willing to continue to audit their companies even if the audit obligations were abolished.

<p>The purpose with this essay is to study how a micro enterprise builds a brand. This because the current situation makes it difficult to stand out from the vast amount of marketing messages available in the market without having an extensive marketing campaign. Small companies do not have the opportunity to put a lot of recourses as money into marketing as the large companies do. Neither do they afford to repair a brand failure.</p><p>Brand building is a process that constantly is in progress in a company, large or small. To make this process concrete we have chosen to study the four factors; brand awareness, perceived quality, brand associations and brand loyalty. It is with these factors that we have performed interviews with three micro enterprises which have not been on the market for more than five years. This is because many start-ups fail in the process of building their brands and eventually they disappear from the market.</p><p>After we have performed the analysis we have concluded that the respondents have a clear understanding that it costs to building a brand. Despite the limited recourses they use smart solutions and cheap alternatives to increase the awareness of the brand. One example is social media like Facebook and Twitter. Because of the large marketing costs the respondents in this study does not work with associations very much, except the logotype, slogan and brand name.</p><p>Something the small companies have as an advantage is that they can create a close relation to their customers and that is why they can work to increase the customer satisfaction which leads to loyalty. Because the companies have been in the brand building process since the start the brand is of crucial importance within the company.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Vi fick under hösten i uppdrag att hjälpa till med en marknadsföringsplan till mikroföretaget Thermo Steel. När vi gick igenom den teori som fanns på området marknadsföring märktes ett stort gap när det gällde marknadsföring för mikroföretag. Det finns ett flertal rapporter som ifrågasät­ter den traditionella marknadsföringens relevans för mikroföretag. Det motiverade oss att först undersöka hur mikroföretag marknadsför sig och om det finns några generella riktlinjer att följa när det gäller mikroföretags arbete med marknadsföring.</p><p><strong>Syfte:</strong> Med stöd av ovanstående resonemang är syftet med föreliggande uppsats:</p><p>1. Att undersöka hur mikroföretag marknadsför sig samt om möjligt försöka fastställa några generella rekommendationer när det gäller marknadsföring i mikroföretag.</p><p>2. Att använda det som framkommer vid litteraturstudien och den empiriska undersökningen för att ge förslag på delar ur en marknadsföringsplan anpassad till mikroföretaget Thermo Steel.</p><p><strong>Metod: </strong>Kvalitativ undersökning, aktörssynsätt, induktion, fallstudie, intervjuer.</p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>De flesta mikroföretag använder inte en formell marknadsföring. Istället framgår att de ofta jobbar informellt, flexibelt och drivna av intuition. Networking är en av de vikti­gaste metoderna för mikroföretag att utbyta information, utvecklas och göra affärer. Trots kritiken mot traditionell marknadsföring för mikroföretag tycker vi oss hitta delar som kan användas vid marknadsföringen. Exempelvis den formella marknadsföringsplanen som ger ett bra verktyg för att få företagare att sätta sig in i skapandet av visioner, mål och strategier. Den måste dock anpassas till mikroföretagens unika situation. Thermo Steel har ett behov av att öka marknadsföringens roll inom företaget för att finna fler målmarknader och öka sin försäljning. Detta bör ske genom en kombination av införandet av en marknadsföringsplan och genom att mer aktivt bedriva proaktiv networking. <strong></strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Vi anser att det saknas en definition av marknadsföring för mikroföre­tag. Området är stort och komplext och det finns inget litteratur på ämnet som specifikt går in på mikroföretags situation när det gäller marknadsföring. Vi anser därför att all forskning som hjälper till att fylla detta gap är välkommen.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Vi bidrar med kunskap genom att identifiera relevanta teorier på området mark­nadsföring för mikroföretag. Vi presenterar också förslag som är tänkta att hjälpa Thermo Steel vid arbetet med en marknadsföringsplan.</p>

<p>Problem och Syfte: I och med regeringsskifte har diskussionen kring revisionens avskaffande åter blommat upp. Detta som ett led i en anpassning till resten av Europa där detta redan skett. I Sverige har frågan blivit alltmer belyst i den offentliga debatten. Syftet med uppsatsen är att fånga förväntningen hos revisionsbyråer, mikroföretag och banker kring ett avskaffande av revisionsplikten och vad detta kommer att innebära. Dels för de egna verksamheterna och dels för samhället i stort. För att ta reda på vad avskaffandet av revisionsplikten i de mindre företagen skulle innebära är det vikigt att ta reda på revisionens betydelse och vilken nytta den gör för dessa. Det intressanta är att titta utifrån flera olika perspektiv för att se om banker, revisionsbyråer och företag delar samma uppfattning.</p><p>Slutsatser: Utifrån analys av revisionsteori, intervjuer med olika företag, revisionsbyråer mindre aktiebolag och bank samt tittat på fallet England kan vi dra följande slutsatser:</p><p>1. Skulle Sveriges riksdag besluta om ett avskaffande av revisionsplikten kommer revisionen inte upphöra bland berörda företag med en gång. Invanda mönster måste brytas och information måste nå ut till dessa aktiebolag.</p><p>2. Av de berörda företagen kommer inte alla att välja bort revision. Det kommer finnas kvar aktiebolag som ser ett mervärde med revisionen.</p><p>3. Revisorernas arbetsuppgifter kommer att behöva utvecklas och anpassas. Detta för att skapa och upplysa om det mervärde revisionen kan ge. Det handlar om att utveckla relationer med kunderna.</p>

The purpose with this essay is to study how a micro enterprise builds a brand. This because the current situation makes it difficult to stand out from the vast amount of marketing messages available in the market without having an extensive marketing campaign. Small companies do not have the opportunity to put a lot of recourses as money into marketing as the large companies do. Neither do they afford to repair a brand failure. Brand building is a process that constantly is in progress in a company, large or small. To make this process concrete we have chosen to study the four factors; brand awareness, perceived quality, brand associations and brand loyalty. It is with these factors that we have performed interviews with three micro enterprises which have not been on the market for more than five years. This is because many start-ups fail in the process of building their brands and eventually they disappear from the market. After we have performed the analysis we have concluded that the respondents have a clear understanding that it costs to building a brand. Despite the limited recourses they use smart solutions and cheap alternatives to increase the awareness of the brand. One example is social media like Facebook and Twitter. Because of the large marketing costs the respondents in this study does not work with associations very much, except the logotype, slogan and brand name. Something the small companies have as an advantage is that they can create a close relation to their customers and that is why they can work to increase the customer satisfaction which leads to loyalty. Because the companies have been in the brand building process since the start the brand is of crucial importance within the company.

Bakgrund: Vi fick under hösten i uppdrag att hjälpa till med en marknadsföringsplan till mikroföretaget Thermo Steel. När vi gick igenom den teori som fanns på området marknadsföring märktes ett stort gap när det gällde marknadsföring för mikroföretag. Det finns ett flertal rapporter som ifrågasät­ter den traditionella marknadsföringens relevans för mikroföretag. Det motiverade oss att först undersöka hur mikroföretag marknadsför sig och om det finns några generella riktlinjer att följa när det gäller mikroföretags arbete med marknadsföring. Syfte: Med stöd av ovanstående resonemang är syftet med föreliggande uppsats: 1. Att undersöka hur mikroföretag marknadsför sig samt om möjligt försöka fastställa några generella rekommendationer när det gäller marknadsföring i mikroföretag. 2. Att använda det som framkommer vid litteraturstudien och den empiriska undersökningen för att ge förslag på delar ur en marknadsföringsplan anpassad till mikroföretaget Thermo Steel. Metod: Kvalitativ undersökning, aktörssynsätt, induktion, fallstudie, intervjuer. Resultat &amp; slutsats: De flesta mikroföretag använder inte en formell marknadsföring. Istället framgår att de ofta jobbar informellt, flexibelt och drivna av intuition. Networking är en av de vikti­gaste metoderna för mikroföretag att utbyta information, utvecklas och göra affärer. Trots kritiken mot traditionell marknadsföring för mikroföretag tycker vi oss hitta delar som kan användas vid marknadsföringen. Exempelvis den formella marknadsföringsplanen som ger ett bra verktyg för att få företagare att sätta sig in i skapandet av visioner, mål och strategier. Den måste dock anpassas till mikroföretagens unika situation. Thermo Steel har ett behov av att öka marknadsföringens roll inom företaget för att finna fler målmarknader och öka sin försäljning. Detta bör ske genom en kombination av införandet av en marknadsföringsplan och genom att mer aktivt bedriva proaktiv networking. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det saknas en definition av marknadsföring för mikroföre­tag. Området är stort och komplext och det finns inget litteratur på ämnet som specifikt går in på mikroföretags situation när det gäller marknadsföring. Vi anser därför att all forskning som hjälper till att fylla detta gap är välkommen. Uppsatsens bidrag: Vi bidrar med kunskap genom att identifiera relevanta teorier på området mark­nadsföring för mikroföretag. Vi presenterar också förslag som är tänkta att hjälpa Thermo Steel vid arbetet med en marknadsföringsplan.

Problem och Syfte: I och med regeringsskifte har diskussionen kring revisionens avskaffande åter blommat upp. Detta som ett led i en anpassning till resten av Europa där detta redan skett. I Sverige har frågan blivit alltmer belyst i den offentliga debatten. Syftet med uppsatsen är att fånga förväntningen hos revisionsbyråer, mikroföretag och banker kring ett avskaffande av revisionsplikten och vad detta kommer att innebära. Dels för de egna verksamheterna och dels för samhället i stort. För att ta reda på vad avskaffandet av revisionsplikten i de mindre företagen skulle innebära är det vikigt att ta reda på revisionens betydelse och vilken nytta den gör för dessa. Det intressanta är att titta utifrån flera olika perspektiv för att se om banker, revisionsbyråer och företag delar samma uppfattning. Slutsatser: Utifrån analys av revisionsteori, intervjuer med olika företag, revisionsbyråer mindre aktiebolag och bank samt tittat på fallet England kan vi dra följande slutsatser: 1. Skulle Sveriges riksdag besluta om ett avskaffande av revisionsplikten kommer revisionen inte upphöra bland berörda företag med en gång. Invanda mönster måste brytas och information måste nå ut till dessa aktiebolag. 2. Av de berörda företagen kommer inte alla att välja bort revision. Det kommer finnas kvar aktiebolag som ser ett mervärde med revisionen. 3. Revisorernas arbetsuppgifter kommer att behöva utvecklas och anpassas. Detta för att skapa och upplysa om det mervärde revisionen kan ge. Det handlar om att utveckla relationer med kunderna.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för 97 % av Sveriges företag; målet med regleringen var att minska företagens kostnader. Tidigare forskning indikerar att avsaknaden av revisor kan leda till högre kreditkostnader. Anledningen är att banker inte anser att de finansiella rapporterna är av lika hög kvalitet utan granskning av revisor och därför upplever högre risk. Den här studien undersöker om kreditkostnaden skiljer sig mellan företag som använder revisor och företag som inte använder revisor. Studien undersöker även skillnader i skuldsättningsgrad mellan dessa företag. Undersökningen tar avstamp i ett agentteoretiskt ramverk då detta ger en förklaring till varför skillnad i ränta kan uppstå. Resultaten från studien visar inte på några signifikanta skillnader i räntenivå men däremot på en signifikant lägre skuldsättningsgrad hos företag som använder revisor efter att regleringen införts. Resultat från tidigare forskning menar att användandet av revisor är korrelerat med förbättrade kreditvillkor. Den här studien har observerat att användandet av revisor påverkar företags kreditkostnad om än till en låg förklaringsgrad.

Ekonomisk rådgivning för företag är oerhört viktigt och kan vara skillnaden mellan vinst eller förlust. För mindre företag blir denna hjälp än mer viktig då de inte kan anställa personer för alla arbetsuppgifter. Mikroföretagens behov av ekonomisk rådgivning kan ses som en paradox, de behöver den, men de vill inte ha den. Mindre rådgivning leder till sämre beslut som är dåligt för företagen och för svensk ekonomi. Varför avstår företagen från en rådgivning de behöver? Syftet med studien är att visa hur mikroföretag använder sig av ekonomisk rådgivning och varför. Den syftar dessutom till att kartlägga hur detta val går till, vem som väljs och varför. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och en induktiv ansats. En kartläggning har gjorts där 60 företag kontaktades för att få en bredd i studien. Där upptäcktes en motvilja mot det valde ämnet och en kompletterande djupstudie genomfördes på två företag. Studien visar att ekonomisk rådgivning är ett känsligt ämne, där det finns en motvilja mot att diskutera och att använda sig av ekonomisk rådgivning. Nyckeln till en bra rådgivning är förtroende mellan parterna. Som ett hinder finns fördomar och ett gap mellan rådgivare och företag. Ett gap som måste minska för att användningen ska öka.