Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en djupare förståelse av varumärkesuppbyggande av varumärket Kalmarflyg samt lyfta fram kundernas syn på Kalmarflyg. Våra frågeställningar är: -          Vilken identitet har Kalmarflyg? -          Vilka egenskaper kan vi identifiera i varumärket Kalmarflyg med hjälp av Kapferers tre varumärkesuppbyggande modeller? -          Hur ser kunderna på varumärket Kalmarflyg? Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och kontrasterat denna med en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden består av två intervjuer medan i den kvantitativa metoden återfinns kundernas röster i from av statistisk säkerställd data från Svenskt Kvalitetsindex (SKI): ”Rapport Sverigeflyg 2009 Privatpersoner”. Från SKI-rapporten har vi använt värdefull data och sammanställt dem i diagram för att belysa kundernas åsikter i olika områden kring varumärket Kalmarflyg. Frågeställningarna för empiriinsamlandet har en grund i teorin samtidigt som vi ville skapa oss en förståelse samt vara pålästa kring vårt valda ämnesområde. Av denna anledning valde vi en deduktiv ansats i uppsatsen.  Teori: Teorikapitel är uppdelat utifrån huvudrubriken Varumärkesuppbyggande där vi presenterar och analyserar Kapferers tre varumärkesuppbyggande modeller. Empiri och teoretisk analys: Detta kapitel är strukturerat utifrån tre huvudrubriker nämligen Brand kernel, Brand style samt Brand themes, acts and product. Kapitlet basera sig på Kapferers modell ”Identity and Pyramid Models”. Vi har applicerat vår empiri med en teoretisk analys samt egna tolkningar. Vi redovisar våra två intervjuer kvalitativt medan kundernas röster redovisas kvantitativt i from av diagram. Slutsatser: Kalmarflyg är ett lokalt flygbolag som vill värna om sina kunder och detta uppskattas av kunderna. Kalmarflygs kunder har överlag en överrensstämmande bild av Kalmarflygs identitet. Personalen är en viktig del i varumärket Kalmarflyg eftersom de ser till att varumärket fortlöper. Relationen till kunderna är essentiell för Kalmarflyg då de agerar på en begränsad marknad. Den bristande faktorn i varumärket som vi har upptäckt är att de bör synliggöra sin miljösatsning ännu mer eftersom kunderna inte har fått någon nämnvärd uppfattning om detta.

<p>The purpose with this essay is to study how a micro enterprise builds a brand. This because the current situation makes it difficult to stand out from the vast amount of marketing messages available in the market without having an extensive marketing campaign. Small companies do not have the opportunity to put a lot of recourses as money into marketing as the large companies do. Neither do they afford to repair a brand failure.</p><p>Brand building is a process that constantly is in progress in a company, large or small. To make this process concrete we have chosen to study the four factors; brand awareness, perceived quality, brand associations and brand loyalty. It is with these factors that we have performed interviews with three micro enterprises which have not been on the market for more than five years. This is because many start-ups fail in the process of building their brands and eventually they disappear from the market.</p><p>After we have performed the analysis we have concluded that the respondents have a clear understanding that it costs to building a brand. Despite the limited recourses they use smart solutions and cheap alternatives to increase the awareness of the brand. One example is social media like Facebook and Twitter. Because of the large marketing costs the respondents in this study does not work with associations very much, except the logotype, slogan and brand name.</p><p>Something the small companies have as an advantage is that they can create a close relation to their customers and that is why they can work to increase the customer satisfaction which leads to loyalty. Because the companies have been in the brand building process since the start the brand is of crucial importance within the company.</p>

<p>This essay is about how SL (Stockholm lokaltrafik) builds up their brand. The company is one of the biggest monopolies in Stockholm and has an awareness rate of 96 per cent of the citizens in Stockholm. SL is well known in media and newspapers, but often the articles are about traffic disturbances and because of all that many travellers are not satisfied. There is a big chance that dissatisfied people choose not to go with the public transport and choose their car instead. In the long run a situation like that would not work and the environment can be affected in the future. SL has a big responsibility and a big assignment from the government to keep the environment safe and get as many as possible to travel with them. To see how they manage with their assignment I chose to see how they work with their brand.</p><p>The questions for the essay are: How does SL work to build up their brand? Does SL have a brand strategy? Which communication channels do they use? In what way are the traffic contractors involved?</p><p>The purpose of the paper is to see how SL works to build up their brand. And maybe with that information change the unhappy people’s thoughts by letting them understand the importance of the company’s existence and not take them for granted. </p><p>My method is a contents analysis and I got all information I needed from SL. They gave me three documents that contained about their communication strategy and brand platform. I discovered that their main target group is all the travellers and almost every step take is about to make the citizen satisfied. I also found two keywords to make it easier understand how they build their brand. Those keywords are the communication strategy which I say is SLs brand strategy and the brand platform. SL has not completed their assignment entirely, but there are much closer now then they were five years ago. More and more travellers are getting happier but still there are many left.</p>

The purpose with this essay is to study how a micro enterprise builds a brand. This because the current situation makes it difficult to stand out from the vast amount of marketing messages available in the market without having an extensive marketing campaign. Small companies do not have the opportunity to put a lot of recourses as money into marketing as the large companies do. Neither do they afford to repair a brand failure. Brand building is a process that constantly is in progress in a company, large or small. To make this process concrete we have chosen to study the four factors; brand awareness, perceived quality, brand associations and brand loyalty. It is with these factors that we have performed interviews with three micro enterprises which have not been on the market for more than five years. This is because many start-ups fail in the process of building their brands and eventually they disappear from the market. After we have performed the analysis we have concluded that the respondents have a clear understanding that it costs to building a brand. Despite the limited recourses they use smart solutions and cheap alternatives to increase the awareness of the brand. One example is social media like Facebook and Twitter. Because of the large marketing costs the respondents in this study does not work with associations very much, except the logotype, slogan and brand name. Something the small companies have as an advantage is that they can create a close relation to their customers and that is why they can work to increase the customer satisfaction which leads to loyalty. Because the companies have been in the brand building process since the start the brand is of crucial importance within the company.

This essay is about how SL (Stockholm lokaltrafik) builds up their brand. The company is one of the biggest monopolies in Stockholm and has an awareness rate of 96 per cent of the citizens in Stockholm. SL is well known in media and newspapers, but often the articles are about traffic disturbances and because of all that many travellers are not satisfied. There is a big chance that dissatisfied people choose not to go with the public transport and choose their car instead. In the long run a situation like that would not work and the environment can be affected in the future. SL has a big responsibility and a big assignment from the government to keep the environment safe and get as many as possible to travel with them. To see how they manage with their assignment I chose to see how they work with their brand. The questions for the essay are: How does SL work to build up their brand? Does SL have a brand strategy? Which communication channels do they use? In what way are the traffic contractors involved? The purpose of the paper is to see how SL works to build up their brand. And maybe with that information change the unhappy people’s thoughts by letting them understand the importance of the company’s existence and not take them for granted. My method is a contents analysis and I got all information I needed from SL. They gave me three documents that contained about their communication strategy and brand platform. I discovered that their main target group is all the travellers and almost every step take is about to make the citizen satisfied. I also found two keywords to make it easier understand how they build their brand. Those keywords are the communication strategy which I say is SLs brand strategy and the brand platform. SL has not completed their assignment entirely, but there are much closer now then they were five years ago. More and more travellers are getting happier but still there are many left.

<p>Mot bakgrund av att många kulturorganisationer blivit allt mer pressade vad gäller kravet på finansiering noterade uppsatsförfattarna att flera större kulturorganisationer valt att på ett strategiskt vis vårda och bygga sitt varumärke. Då varumärken inom kultursektorn är ett relativt outforskat område intresserade sig uppsatsförfattarna för att undersöka det närmare.</p><p>Frågan som uppsatsförfattarna sökte svar på var om man kan skapa ett trovärdigt varumärke, som genomsyrar hela kulturorganisationen, utan att göra intrång i den konstnärliga processen. För att finna svar på frågan valde uppsatsförfattarna att genomföra en fallstudie på Riksteatern, som ur kultursektorns perspektiv arbetat relativt länge med sitt varumärke. Syftet blev därmed att djupgående studera Riksteaterns varumärkesbyggande med utgångspunkt i den varumärkesstrategi som implementerats och se hur den mottagits inom den centrala organisationen. Detta för att öka förståelsen av varumärkesbyggande inom kultursektorn.</p><p>Då forskningen inom detta område är relativt ny fanns därför endast ett fåtal teorier att tillgå därav valdes den abduktiva modellen som kunskapsmodell. Detta för att få en utvidgad förståelse och tolkning för varumärkesbyggande inom kultursektorn i växelverkan med rådande teorier om varu-märken från företagsekonomin samt från varumärken och kultur.</p><p>Studien har resulterat i en modell över varumärkesbyggande inom kulturen, vilken betraktar varumärkes-processen i ett utvidgat perspektiv där både organisationens och omvärldens påverkan beaktas. Varumär-kesprocessen ses i modellen som en flervägskommunikation istället för en envägskommunikation.</p>

Mot bakgrund av att många kulturorganisationer blivit allt mer pressade vad gäller kravet på finansiering noterade uppsatsförfattarna att flera större kulturorganisationer valt att på ett strategiskt vis vårda och bygga sitt varumärke. Då varumärken inom kultursektorn är ett relativt outforskat område intresserade sig uppsatsförfattarna för att undersöka det närmare. Frågan som uppsatsförfattarna sökte svar på var om man kan skapa ett trovärdigt varumärke, som genomsyrar hela kulturorganisationen, utan att göra intrång i den konstnärliga processen. För att finna svar på frågan valde uppsatsförfattarna att genomföra en fallstudie på Riksteatern, som ur kultursektorns perspektiv arbetat relativt länge med sitt varumärke. Syftet blev därmed att djupgående studera Riksteaterns varumärkesbyggande med utgångspunkt i den varumärkesstrategi som implementerats och se hur den mottagits inom den centrala organisationen. Detta för att öka förståelsen av varumärkesbyggande inom kultursektorn. Då forskningen inom detta område är relativt ny fanns därför endast ett fåtal teorier att tillgå därav valdes den abduktiva modellen som kunskapsmodell. Detta för att få en utvidgad förståelse och tolkning för varumärkesbyggande inom kultursektorn i växelverkan med rådande teorier om varu-märken från företagsekonomin samt från varumärken och kultur. Studien har resulterat i en modell över varumärkesbyggande inom kulturen, vilken betraktar varumärkes-processen i ett utvidgat perspektiv där både organisationens och omvärldens påverkan beaktas. Varumär-kesprocessen ses i modellen som en flervägskommunikation istället för en envägskommunikation.

Varumärken värderas högt och är en av företags viktigaste tillgångar. Trots detta finns det företag som misslyckats med att differentiera och kommunicera sitt varumärke. Webbyrån Intellecta Webbs varumärke är idag otydligt och byrån är relativt anonym på marknaden för webbtjänster. Varumärket ger inte en rättvisande bild av verksamheten, vilket utgör ett stort problem för avdelningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Intellecta Webbs varumärke uppfattas både ur internt och externt perspektiv. Uppsatsen syftar också till att undersöka hur Intellecta Webb önskar att varumärket ska uppfattas i framtiden och vad avdelningen bör fokusera på för att bygga upp ett starkt varumärke.

<p><strong>Problemformulering:</strong> Vilken betydelse har marknadsföringsinriktad corporate storytelling för varumärkesuppbyggande i företag inom den svenska textil och konfektionsbranschen?</p><p><strong>Syfte:</strong> Uppsatsens syfte är att förklara vilken betydelse marknadsföringsinriktad storytelling kan ha vid varumärkesuppbyggande för företag inom textil och konfektionsbranschen. Syftet är att förklara hur storytelling, som ett verktyg, kan användas för att bygga ett starkt varumärke hos företag samt ge branschspecifika rekommendationer för hur storytelling kan användas effektivt.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien har en kvalitativ forskningsansats med ett deduktivt angreppssätt där ett fallföretag, Fjällräven, intervjuats inom ämnet. Fallföretaget arbetar aktivt med marknadsinriktad storytelling.</p><p><strong>Teoretiskt perspektiv: </strong>Teoriavsnittet inleds med en beskrivning av varumärkesuppbyggande där varumärkesidentitet och varumärkeskapital beskrivs mer ingående. Därefter redogörs det hur storytelling används som strategiskt verktyg.</p><p><strong>Empiriskt perspektiv: </strong>I empirin redogörs den djupintervju som genomfördes med fallföretaget.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Studien visar att storytelling har en stor betydelse för varumärkesuppbyggande inom textil- och konfektionsbranschen.</p> / <p><strong>Question:</strong> What meaning have marketing concentrated corporate storytelling to brand building in companies within the Swedish textile- and garment industry?<strong></strong></p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of the study is to explain what meaning marketing concentrated storytelling could have to companies within the Swedish textile and garment industry when building a brand. The purpose is to explain how storytelling, as a tool, can be used to build a strong brand and to give business specific recommendations how to use storytelling as an effective tool.</p><p><strong>Method:</strong> Writing the paper we have used a qualitative research method where we interviewed one Swedish company, Fjällräven. The company is active using storytelling externally.</p><p><strong>Theoretical framework:</strong> We initiate the theoretical section by describing brand building and more deeply brand identity and brand equity.  The theoretical framework analyzes how storytelling can be used as a strategic tool.</p><p><strong>Empirical framework: </strong>The empirical framework presents the outcome of the interview with the case company.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The study has shown that storytelling is a powerful and important tool in brand building within the Swedish textile- and garment industry.</p>

Problemformulering: Vilken betydelse har marknadsföringsinriktad corporate storytelling för varumärkesuppbyggande i företag inom den svenska textil och konfektionsbranschen? Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara vilken betydelse marknadsföringsinriktad storytelling kan ha vid varumärkesuppbyggande för företag inom textil och konfektionsbranschen. Syftet är att förklara hur storytelling, som ett verktyg, kan användas för att bygga ett starkt varumärke hos företag samt ge branschspecifika rekommendationer för hur storytelling kan användas effektivt. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats med ett deduktivt angreppssätt där ett fallföretag, Fjällräven, intervjuats inom ämnet. Fallföretaget arbetar aktivt med marknadsinriktad storytelling. Teoretiskt perspektiv: Teoriavsnittet inleds med en beskrivning av varumärkesuppbyggande där varumärkesidentitet och varumärkeskapital beskrivs mer ingående. Därefter redogörs det hur storytelling används som strategiskt verktyg. Empiriskt perspektiv: I empirin redogörs den djupintervju som genomfördes med fallföretaget. Slutsats: Studien visar att storytelling har en stor betydelse för varumärkesuppbyggande inom textil- och konfektionsbranschen. / Question: What meaning have marketing concentrated corporate storytelling to brand building in companies within the Swedish textile- and garment industry? Purpose: The purpose of the study is to explain what meaning marketing concentrated storytelling could have to companies within the Swedish textile and garment industry when building a brand. The purpose is to explain how storytelling, as a tool, can be used to build a strong brand and to give business specific recommendations how to use storytelling as an effective tool. Method: Writing the paper we have used a qualitative research method where we interviewed one Swedish company, Fjällräven. The company is active using storytelling externally. Theoretical framework: We initiate the theoretical section by describing brand building and more deeply brand identity and brand equity.  The theoretical framework analyzes how storytelling can be used as a strategic tool. Empirical framework: The empirical framework presents the outcome of the interview with the case company. Conclusion: The study has shown that storytelling is a powerful and important tool in brand building within the Swedish textile- and garment industry.