The purpose of this thesis is to investigate how public libraries in sparsely populated areas  work with integration-promoting activities and elucidate how the conditions of the public libraries affect this work. We have applied a qualitative  method in this thesis and the  empirical data were collected through five interviews with library staff from three different public libraries in Västerbotten. We have used thematic analysis to identify codes and themes in the empirical material. Among other things, library staff feel that lack of resources, good collaboration and infrastructure in the local community affect the libraries’ ability to work  towards integration. The study’s results were further analyzed on the basis of Andersson & Skot-Hansen’s theory of the library’s four main functions in order to consider within which  functions libraries work to promote  integration, and in what way the local community influences the work.

The rural municipalities in the mountain areas of northern Sweden has for a many years experienced an out-migration of people in working age witch have led to an older populationand a smaller source of taxes. In addition of these municipalities with a lot of tourists and second home tourists have periods of the year when they have a population that is a lot larger then they have capacity for. This is a case study that examines whether or not flexible working (like working from home) is a possible solution for this problem. This is done by a survey among second home residents in Kultsjödalen, a mountain area in the municipality of Vilhelmina, to see if they have spent more time in their second homes during the Covid-19 pandemic due to flexible working. Moreover this paper examines how infrastructure and local service affect the second home residents ability to work from their second homes. Lastley the study investigates whether or not second home residents wish to spend more time in Kultsjödalen or to consider becomingpermanent residents in the future provided they have the option to continue working from home. The theoretical framework is based on previous studies concerning mobility, migrationand second homes, flexible working and the time-space compression. The survey had in total 271 respondents in its beginning and it showed that there is no way to tell generally whether or not second home residents have spend mor or less time in their cabins since the respondents was quite divided. Only those who had worked from home in their second homes (138 respondents) moved on to the latter parts of the survey. In terms of infrastructure and service the respondents was also quite divided in their opinions. Some of them were really pleased with the current quality whilst some experienced a lot of problems. The most common problem was about broadband, mobile broadband, the telephone networkand the roads. Overall the respondents where a bit more pleased with the local service than the infrastructure although some wished to have a better supply of groceries and an easy solution when you have children in school to enable longer visits in the second home. Provided that the respondents were able to continue working from home in the future, 86% of the respondents were positive to the idea of spending more time in Kultsjödalen. Noticeably fewer respondents could imagine becoming permanent residents, about 33%. On the other hand, from a local perspective these respondents are still of great importance since they bring extra tax incomes for the municipality and consumption power to the local services. Second home tourism overall brings a certain problem in the sense of that more and more tourists dwell in the area whilst the municipality in question experience a negative population development when tax payers move out from the municipality. This leads to a higher strain on infrastructure and service that don’t have the capacity to manage this type of tourism.Developing infrastructure and service so that it can facilitate flexible working might attract more people to move permanently to Kultsjödalen. This would favour the municipality in form of extra taxes and also the local entrepreneurs by increased consumption power during the entire year, even off season.

Västerbottens läns landsting har en primärvårdsmodell som kallas för sjukstugemodellen för att bedriva sjukvård i dess glesbygdsområden. En sjukstuga beskrivs som en form av minisjukhus där det finns möjlighet att lägga in patienter på vårdplatser. Sjukstugorna är inte bemannade med läkare dygnet runt utan vissa tider på dygnet är en sjuksköterska ansvarig på plats med en jourläkare på distans på en annan sjukstuga. Sjukstugan är ändå öppen dygnet runt för akuta patienter som då sjuksköterskan träffar för att sedan kontakta jourläkaren. Att arbeta som sjuksköterska i glesbygd är mångfacetterat där de ska inneha en bred klinisk kompetens och ibland ha en mer utökad roll inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att beskriva vilka upplevelser och erfarenheter sjuksköterskor på sjukstugor i Västerbottens inland har av att omhänderta akut sjuka patienter med stöd av läkare på distans. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Totalt genomfördes åtta stycken semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från fem olika sjukstugor, intervjuerna skedde under december 2016 till januari 2017. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fyra kategorier med underkategorier. De fyra kategorierna var, utför en egen undersökning, känslor kring arbetsuppgiften, faktorer som underlättar och faktorer som försvårar. Resultatet visar på att sjuksköterskorna har blandade känslor kring arbetsuppgiften att omhänderta akut patienter med läkaren på distans, de uttryckte både positiva och negativa känslor. De beskrev även hur de undersöker och bedömer de patienterna som söker akut innan de initierar en kontakt med jourläkaren. I intervjuerna identifierades faktorer som påverkade arbetsuppgiften, både saker som försvårade omhändertagandet men även sådana som underlättade det. Bland de försvårande faktorerna nämndes teknik som fungerade dåligt, svårigheter i samarbetet med jourläkarna och brist på viss kunskap hos sjuksköterskorna. De underlättande faktorerna var bland annat användandet av bild och ljudöverföring till jourläkarna, samarbete mellan personalen och erfarenheten hos sjuksköterskorna. Av studiens resultat går det att dra slutsatsen att sjuksköterskorna arbetar efter att först genomföra en initial bedömning och undersökning av de patienterna som söker akut innan de tar kontakt med jourläkaren för vidare handläggning. De identifierade också faktorer som de ansåg både underlättade och försvårade deras arbete med att omhänderta dessa patienter med läkaren på distans. De uttryckte också att arbetsuppgiften gav dem blandade känslor, den beskrevs både som en rolig arbetsuppgift men att den också kunde vara en tung sådan med en känsla av ansvar.

The expansion of cities has been going on for a long time and is the result of a longtime urbanization. Migration from sparsely populated areas is particulary common among young adults, which means that the dismantling of sparsely populated areas are reinforced by negative demographic changes. There is no definitive solutions to this problem, but with deeper konwledge of young adults motives for moving, it can slow down the negative population growth in sparselypopulated municipalities. The purpose of this essay was to investigate which factors influence young adults choice to move from a sparsely populated area to larger cities. The research questions that this study preserves arhe the following: what are the most prominent factors that influenced young adults decision to move from the sparsely populated municipality, how does young adults perceived relationship to the local community affect their decision to move from the sparsely populated municipality, and what social, educational and caeer conditions do the interviewees feel are lacking in Pajala. Semi-structured interviewes were used when collecting data. The results of this study showed that education, career opportunities and social factors were the most prominent motives behind the interviewees decision to move from their hometown. There is a certain connection between moving and the perceived relationship with the local community. The personal relationship with the local community functions rather more as a driving factor than the main motive for moving. There is a lack of aspirational education and career opportunities in Pajala municipaltiy. There was also a lac of leisure activities and meeting places for young people in Pajala.

Bakgrund: Trycksår innebär lidande för patienten. De flesta trycksår går att förebygga med prevention och tidig riskidentifikation. Trycksår som hade kunnat förebyggas klassas som vårdskada. Distriktssköterskan i hemsjukvården bär ett stort ansvar för omvårdnaden och har ett ansvar i att främja en säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att arbeta med prevention och behandling av trycksår i hemsjukvården. Metod: Data insamlades med semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog åtta distriktssköterskor från en glesbygdskommun i norra Sverige. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på distriktssköterskornas upplevelser av att arbeta med trycksår i hemsjukvården i glesbygd. Analysen resulterade i tre kategorier: Framgångsfaktorer, Förutsättningar och Arbetsmetoder. Diskussion: Studien visade att teamarbete och en delaktig patient var viktigt, likaså personalens utbildningsnivå. Inom hemsjukvården måste vården anpassas utifrån patientens hem och utifrån de organisatoriska förutsättningarna som finns, där långa avstånd och svåranpassade miljöer påverkar. Det förebyggande arbetet ansågs vara viktigt och distriktssköterskan hade ett stort ansvar i att bedöma och följa upp arbetet. För att lyckas med behandling av trycksår var tekniska hjälpmedel och nutritionsåtgärder viktiga. Slutsats: För att lyckas med trycksårsarbetet i hemsjukvården krävs en fungerande teamsamverkan, där patient och anhöriga är delaktiga. Engagemang och kunskap bland vårdpersonal är en förutsättning. Förutsättningarna när vård ges i hemmet skiljer sig från sjukhusvård, vilket innebär att distriktssköterskan skall inneha en bred kompetens inom många områden. Denna studie kan ge ökade kunskaper om distriktssköterskans arbete med trycksår i hemsjukvården. / <p>2023-05-30</p>

Bakgrund: Kardiovaskulär sjukdom är den vanligaste folksjukdomen i Sverige, med en överrepresentation i glesbygd. Kardiovaskulär sjukdom innebär ofta besvärliga symptom och livslång behandling vilket kan påverka den drabbades hälsa och välbefinnande. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med kardiovaskulär sjukdom i glesbygd. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes och resulterade i 17 artiklar. Dessa artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats enligt Bengtsson (2016). Resultat: Analysprocessen resulterade i fem slutkategorier “Kunskap om sjukdomen skapar trygghet och förutsättningar för att främja sin egen hälsa”, “brist på personliga och lokala resurser påverkar hälsan negativt”, “socialt stöd i glesbygd främjar återhämtning och skapar trygghet”, “bristande stöd av vårdpersonal leder till försämrad tillit och oro” samt “begränsningar och förändringar till följd av sjukdomen leder till en känslomässig utmaning och ensamhet”. Resultatet visade att det fanns en vilja hos dessa människor att ta hand om sin hälsa. Då var sjukdomsrelaterad kunskap och gott socialt stöd från anhöriga, sociala sammanhang och vårdpersonal faktorer som främjade den möjligheten. Samtidigt fanns faktorer kopplat till sjukdomen och att vara bosatt i glesbygd som påverkade hälsan negativt och försvårade möjligheten till återhämtning och hälsa. Det var brist på kunskap kring sin sjukdom, brist på personliga och lokala resurser samt bristande stöd av vårdpersonal som framkom som hinder för en god hälsa. Bristande kunskap påverkade egenvården, brist på resurser gjorde det svårt att få tillgång till nödvändig vård och bristande stöd av vårdpersonal skapade oro när man befann sig i en känslomässigt jobbig och ensam situation i att lära sig leva med en sjukdom som kunde innebära begränsningar och förändringar av livet. Slutsatser: Genom att sjuksköterskan har en medvetenhet kring miljöns betydelse i ett omvårdnadsperspektiv kan hälsan främjas för de som lever med kardiovaskulär sjukdom i glesbygd.

No description available.

Fast läkarkontakt har länge varit uppe för diskussion, men har aktualiserats i samband med att Socialstyrelsen under 2023 tagit fram 21 stycken kompetensmål och stöd till de vårdcentraler som skall implementera Fast läkarkontakt i sitt utbud. En problematik som Socialstyrelsen själva lyfter i sin rapport för det nationella målet är bristen på specialistläkare. Det är ett känt problem att stora delar av Sverige har ett dilemma med brist på specialistläkare på sjukhus och vårdcentraler, synnerligen på glesbygden. Studiens syfte är att fördjupa sig i den problematik som uppstår vid implementering av Fast läkarkontakt på mindre vårdcentraler som ligger på geografiskt avlägsen ort och vilka hinder som finns för att kunna säkra upp de kompetensmål och nationella riktvärde som Socialstyrelsen ställer. I mina frågeställningar fokuserar jag på hur vårdcentralen arbetar med implementeringen av Fast läkarkontakt, vilka möjligheter och hinder man upplever för att nå två av Socialstyrelsens kompetensmål och hur bemanningsmöjligheterna för att utveckla Fast läkarkontakt påverkas av att vårdcentralen är belägen på en mindre, avlägsen ort. Till hjälp för att analysera och bearbeta materialet så inriktar jag mig på Evert Vedungs implementeringsteori. Intervjuer av tre verksamma personer på två olika vårdcentraler som är avlägset belägen utgör grunden till studien. Resultatet av studien bekräftar det som närbesläktade studier visar, att de största barriärerna för att kunna utveckla Fast läkarkontakt på glesbygdens vårdcentraler är rekryteringssvårigheterna då att den geografiska placeringen inte gynnar attraktionen och att det kan finnas ojämlikhet vilket stöd, på flera plan, vårdcentralerna får, där glesbygden ofta hämmas.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Detta är en kvalitativ studie om hur lärare arbetar med skolans närområde i sin undervisning,samt vilken påverkan närområdet har på lärares förutsättningar för undervisning. Studien byggerpå 7 stycken semi-strukturerade intervjuer med lärare på landsbygd och i stadsmiljö. Studienvisar på att lärare på landsbygden använder utomhusmiljön i närområdet mer i sin undervisningän lärare i stadsmiljö. Lärarna i stadsmiljö har däremot större förutsättningar för att göra olikatyper av studiebesök. Utifrån den mer heterogena etniska sammansättningen i stadsmiljöpåverkas lärarnas undervisning i svenska och religion på olika sätt. Förutsättningarna kan alltsåskilja sig åt på olika sätt, men lärare är vana och skickliga på att anpassa sig efter deförutsättningar de har och nyttja dem på bästa sätt.