In february 2017 the maternity ward in Sollefteå was shut down. The citizens of the surrounding area, Ådalen, thus have more than two hours - with private transportation on narrow roads without phone connection - to the nearest maternity ward. The shutdown is a result of various developments in society, connected to larger structures of power that present these changes as natural and inevitable. This qualitative study explores the relationship between individual and structure by examining the area of Ådalen and its inhabitants’ access to maternity care. The emphasis lay on power dynamics within - and between - different structures and how these come to influence people’s everyday life. With ethnographic material collected through in depth-interviews and observations, the impact of these power structures are exemplified and discussed from the perspectives of a few individuals. The relevant structures are examined through three norms; a male norm, a neoliberal norm and an urban norm. The analysis problematize how the norms, through the conceptions of women, rurality and human values they reproduce, influence access to maternity care and limit the agency of the study’s participants. The analysis is based on power theories of both Foucault and Bourdieu. Foucault’s theories of subject and resistance are used to examine structural exercise of power and the informants’ collective actions and experiences. While Bourdieu’s theories of habitus, capital and field are used to analyze the informants’ individual perceptions of power. The power structures discussed are tied together by an intersectional framework, which enables a broader analysis of how these structures cooperate and strengthen each other. The study shows the complexity of power where the local movements challenge prevailing structures through mobilization and resistance. / I februari 2017 stängdes Sollefteå BB. Invånarna i det omgivande området, Ådalen, har därmed över två timmars bilfärd - med privat transport på smala vägar utan telefontäckning - till närmaste förlossningsvård. Nedstängningen av Sollefteå BB kan förstås som en konsekvens av olika samhälleliga förändringar, vilka är kopplade till större maktstrukturer som får denna utveckling att framstå som naturlig och oundviklig. Denna kvalitativa studie utforskar relationen mellan individ och struktur genom att undersöka Ådalen och dess invånares tillgång till förlossningsvård. Fokus ligger på makt-dynamiken inom, liksom mellan, olika strukturer och hur dessa påverkar människors villkor. Maktstrukturerna exemplifieras och diskuteras utifrån ett antal individers perspektiv, med etnografiskt material insamlat genom djupintervjuer och observationer. De för studien relevanta strukturerna undersöks genom tre normer; en manlig norm, en neoliberal norm och en urban norm. Utifrån dessa normer diskuteras hur informanterna relaterar till makt i kontexten av nedstängningen av Sollefteå BB. Analysen problematiserar hur de olika normerna genom den uppfattning om kvinnor, landsbygd och mänskliga värden som reproduceras påverkar tillgången till förlossningsvård, liksom handlingsutrymmet för studiens deltagare. Analysen utgår från teorier om makt av både Foucault och Bourdieu. Foucaults teorier om bl. a. subjekt och motmakt används för att analysera strukturellt maktutövande och informanternas kollektiva handlingar och upplevelser. Medan Bourdieus teorier om habitus, kapital och fält används för att förstå informanternas individuella erfarenheter av och uppfattningar om makt. De maktstrukturer som diskuteras knyts samman genom ett övergripande intersektionellt ramverk, vilket möjliggör en bredare analys av hur dessa strukturer samarbetar och stärker varandra. Studien visar en komplex bild av makt och maktutövning där de lokala rörelserna i Ådalen utmanar rådande maktstrukturer genom mobilisering och motstånd.

<p>Examensarbetet besvarar hur en Science Park-nod bör göra sig synlig på glesbygden. Arbetet har uträttats för Näringlivsbolaget i Eksjö kommun under perioden mars 2009- september 2009. Det har besvarat frågor rörande marknadsföring av Science Park-noder med ett konkret exempel i samhället Mariannelund. Noden i Mariannelund har funnits sedan hösten 2008, men har ännu inte marknadsförts någonting. Rapporten påvisar hur marknadsföringen kan göras för att tjänsten ska efterfrågas av fler kunder. En Science Park-nod erbjuder kontorsplats att hyra, kopieringsmöjligheter, möjlighet till företagsrådgivning och arbetskamrater. Målgruppen är nystartade företag, mindre än tre år gamla.</p><p>För att kunna besvara frågeställningen krävdes insamling av tidigare forskning. För att veta vilka marknadsföringskanaler som var mest sedda och använda av målgruppen skickades en postenkät ut till 162 företag i målgruppen omkring samhället Mariannelund. Postenkäten gav aktuell information angående målgruppens mediavanor. Postenkäten behandlade också frågor angående webbformgivning och Science Park-begrepp. Svarsfrekvensen var relativt låg, cirka 30% besvarade postenkäten. För att kontrollera vad målgruppen anser sig ha för behov som nyföretagare utfördes telefonsamtal till målgruppen för att ställa frågor om det. Svarsfrekvensen blev högre vid telefonsamtalen, hälften av dem som tilldelats postenkäten besvarade telefonsamtalen.</p><p>Telefonsamtal och e-postkontakt hölls även med branschaktörer såsom andra Science Park-noder i Jönköpings län samt grannkommunerna Hultsfred och Vimmerby. Anledningen till det var att få veta hur andra aktörer marknadsför sig mot nyföretagare.</p><p>Studien visar att en Science Park-nod på glesbygden bör locka nya företagare till sig genom att sprida publicitet om noden till både nya företagare och andra glesbygdsbor. Detta bör helst göras på ett sådant sätt att invånarna börjar prata om noden genom mun-till-munmetoden. Noden kan till exempel uppmärksammas i lokala dagstidningar, hålla events för allmänheten, göra postutskick om nodens tjänster till målgruppen samt skapa en egen hemsida.</p><p>Argumenten i kommunikationen bör handla om att Science Park-noden inte ligger långt från målgruppens bostad samt att nodens personal kan hjälpa kunderna att utveckla en affärsplan. Kommunikationen bör vara att noden löser ett uppkommet problem hos målgruppen. Om noden skaffar en grafisk profil kan element skapas som kan användas ofta för målgruppen, ju oftare desto bättre för att skapa större kännedom hos målgruppen.</p> / <p>This work treats the question of how a Science Park-node should get familiar at the countryside. The study has been made mostly through questionnairies from March 2009 until September 2009. The work has been answering how the Science Park-node in the little conurbation Mariannelund should be marketing their business. Although the business has been there since the fall 2008 it has not yet been marketed. This report shows how the marketing ideas possibly can make the Science Park-node to get more customers. A Science Park-node can offer customers a part of an office, copying-machine, businessconsulting and fellow workers. The target group are businesses that are at the most three years old.</p><p>In the beginning of the project there had to be a theoretical research. Then I had to know which marketingchannels that are mostly used or seen by the target group, that is why a postal questionnaire was sent out to 162 new businesses in the area around Mariannelund. To remind the target group about the questionnaire telephone calls were made where I also asked them some new questions, this time about the needs a new company has got.</p><p>Phone calls were also made to other organizations, in the same type of business as the Science Park-node, to get to know how they marketed their businesses.</p><p>The study shows that a Science Park-node at the countryside should try to attract new customers by making publicity about the node to people in the countryside. This should be made in a way that makes people talk about it. Some ideas are that the node can try to be seen in the local newspapers, make events for the citizens of Mariannelund, mail information about the node to the target group and make an own website.</p><p>The communication of the node should be that it solves problems for the target group. One idea is that it can focus on telling the target group that it is situated nearby home and that the target group can get personal assistance with the development of their business plan. If the Science Park-node also makes a graphic profile with lots of elements which is shown for the target group the popularity will come sooner.</p>

The aim of this thesis is twofold. First, from a life course perspective I´m going to study thetiming of a number of life course events in sparsely populated areas and urban areas in acohort of people born 1968-1971. The second part of the aim is to analyze how the timing ofthe life course events in a later stage of life affects the residential choice, with special focuson owning the dwelling, in the above mentioned geographical areas.The life course events in focus are; leaving the parental home, the first cohabitation or thefirst marriage, the first childbearing and the first separation or divorce.The results state that there are significant differences between sparsely populated and urbanareas in the cohort, in timing for at least three out of the four life events. The difference inaverage age between sparsely populated and urban areas is biggest for leaving the parentalhome and for the first cohabitation or marriage with the rural individuals being the youngest.The same pattern is also visible for the first child but the difference in timing between the twogeographical areas are less distinct for that event. For separations and divorces there are noclear differences in timing.Linear regressions show that educational level is of crucial importance for the timing ofthe life events. An increasing level of education leads to a later life event. Different economicvariables such as income support, unemployment allowance and disposable income also havean influence on the timing of the events. But the significance of the effect of these variableson the average age is stronger in the urban areas than in the sparsely populated districts. Itseems that in sparsely populated areas there are other variables that play an essential rolewhen it comes to the timing of the events in the life course. One possible aspect, but not investigatedhere, could be the impact of the wider family context.Finally, a control for how the different timing of the life events in the two geographicalcontexts affects the residential choice at least ten years after the events has been done. Itshows that the general pattern concerning the residential choice of the cohort is that 90 percentin sparsely populated areas and 70 percent in the urban areas defined as suburbs lives inowned villas. It seems that, in this cohort, house owning is an overrepresented way of residenceregardless the individuals geographical identity.The results also shows that people in the cohort, regardless if and when the four life eventshas taken place in the younger ages, to a large extent in the later life still lives in the sametype of municipality (sparsely populated or urban). In other words, it is not possible to findany strong correlations between the timing of the life events and residential choice in a laterstage of life.

This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies, which purpose is to find out what ideas there are about school libraries and to get an idea of how informants interpret the new Education Act, which requires all students to have access to school libraries. Another intention of this paper is to highlight the potential rural-related attitudes of the responents. The study includes the sparsely populated municipality of Krokom and is based on interviews with librarians, the school director, principals and politicians who work there. The theoretical basis for this paper is Loertscher’s model för school libraries and a centerperiphery perspective. Study results show that there are different conceptions of what a school library is and that there are some tendences related to the informant’s professions. All in all the school library is the hub of the school, a knowledge base or a room with a wide range of books, many different kinds of texts and access to online resources. The school librarian is important for the school library, as well as collaboration and integration with other school activities. Access to the school library is about longer opening hours, opportunity to visit a physical room with literature and access to use qualified librarians. The new Education Act is interpreted as indistinct and needs to be clarified. It is considered to be directed to schools in larger cities. There is an awareness of the specific rural conditions prevailing and the informants take their arguments into account and some of them give suggestions on rural alternatives such as a mobile library, a digital library or school libraries in each school district instead of at each school.

För att främja landsbygdens utveckling och till följd av förändringar i markpolitiken tilläts genom lag bildandet av stora bostadsfastigheter på landsbygden 1990. Detta skulle ske genom att öka den enskildes möjlighet att utforma sin fastighet efter egna önskemål. Glesbygd, som är landsbygd karaktäriserad av gles befolkning, är mer utsatt för de problem som landsbygden står inför. Syftet med studien är att undersöka om det finns eller borde finnas en skillnad mellan lands- och glesbygden vid fastighetsbildning av stora bostadsfastigheter. Studien utförs genom en genomgång av rättskällor, tolkning av rättsfall och analys av Lantmäteriets praxis. Resultaten visar att flera rättsliga faktorer, nämligen skyddszon, extensivt nyttjande, skogsmark, jordbruksmark och fastighetens belägenhet i glesbygd påverkar tillåtligheten av att bilda stora bostadsfastigheter. Vidare visas att inga avsevärda skillnader mellan lands- och glesbygd i Lantmäteriets praxis finns. Därutöver så tyder tolkningen av rättsfall på att domstolarna inte alltid beaktar markpolitikens främjande av glesbygden. Det starkaste motstående intresset för bildandet av stora bostadsfastigheter ligger i skyddet av skogsnäringen, som även till stor del sammanfaller geografiskt med glesbygden. Resultaten tyder på att nuvarande rättsläge och markpolitik inte tillräckligt beaktar glesbygdens regionalpolitiska intressen, i form av främjande av boende och sysselsättning. / In order to promote rural development and due to land use policy changes, the formation of large residential properties in rural areas was permitted by law in 1990. This was to be made possible by increasing the opportunities for the individual to shape their real property according to their own requests. Sparsely populated areas, which are rural areas characterized by sparse population, are more prone to problems considered in rural development policies. The purpose of the study is to research if there is or should be a difference between rural and sparsely populated areas in formation of large residential properties. The study is performed through a review of legal sources, interpretation of judicial proceedings, and analysis of the property formation practice of Lantmäteriet. Presented results show that there are several judicial factors that affect the allowance to form large properties for residential purpose. The factors are protective zone, extensive use, forest land, agricultural land and real property location in sparsely populated areas. Further on, no substantial differences exist between rural and sparsely populated areas in the practices of Lantmäteriet. Moreover, the interpretation of judicial proceedings suggests that the courts do not always take into account the land use policies promotion of sparsely populated areas. The most inflexible opposing interest towards the creation of large residential properties resides in the protection of forestry land use, which also largely geographically coincides with sparsely populated areas. The findings suggest that current legal position and land policies do not sufficiently address the regional policy interests of sparsely populated areas.

Examensarbetet besvarar hur en Science Park-nod bör göra sig synlig på glesbygden. Arbetet har uträttats för Näringlivsbolaget i Eksjö kommun under perioden mars 2009- september 2009. Det har besvarat frågor rörande marknadsföring av Science Park-noder med ett konkret exempel i samhället Mariannelund. Noden i Mariannelund har funnits sedan hösten 2008, men har ännu inte marknadsförts någonting. Rapporten påvisar hur marknadsföringen kan göras för att tjänsten ska efterfrågas av fler kunder. En Science Park-nod erbjuder kontorsplats att hyra, kopieringsmöjligheter, möjlighet till företagsrådgivning och arbetskamrater. Målgruppen är nystartade företag, mindre än tre år gamla. För att kunna besvara frågeställningen krävdes insamling av tidigare forskning. För att veta vilka marknadsföringskanaler som var mest sedda och använda av målgruppen skickades en postenkät ut till 162 företag i målgruppen omkring samhället Mariannelund. Postenkäten gav aktuell information angående målgruppens mediavanor. Postenkäten behandlade också frågor angående webbformgivning och Science Park-begrepp. Svarsfrekvensen var relativt låg, cirka 30% besvarade postenkäten. För att kontrollera vad målgruppen anser sig ha för behov som nyföretagare utfördes telefonsamtal till målgruppen för att ställa frågor om det. Svarsfrekvensen blev högre vid telefonsamtalen, hälften av dem som tilldelats postenkäten besvarade telefonsamtalen. Telefonsamtal och e-postkontakt hölls även med branschaktörer såsom andra Science Park-noder i Jönköpings län samt grannkommunerna Hultsfred och Vimmerby. Anledningen till det var att få veta hur andra aktörer marknadsför sig mot nyföretagare. Studien visar att en Science Park-nod på glesbygden bör locka nya företagare till sig genom att sprida publicitet om noden till både nya företagare och andra glesbygdsbor. Detta bör helst göras på ett sådant sätt att invånarna börjar prata om noden genom mun-till-munmetoden. Noden kan till exempel uppmärksammas i lokala dagstidningar, hålla events för allmänheten, göra postutskick om nodens tjänster till målgruppen samt skapa en egen hemsida. Argumenten i kommunikationen bör handla om att Science Park-noden inte ligger långt från målgruppens bostad samt att nodens personal kan hjälpa kunderna att utveckla en affärsplan. Kommunikationen bör vara att noden löser ett uppkommet problem hos målgruppen. Om noden skaffar en grafisk profil kan element skapas som kan användas ofta för målgruppen, ju oftare desto bättre för att skapa större kännedom hos målgruppen. / This work treats the question of how a Science Park-node should get familiar at the countryside. The study has been made mostly through questionnairies from March 2009 until September 2009. The work has been answering how the Science Park-node in the little conurbation Mariannelund should be marketing their business. Although the business has been there since the fall 2008 it has not yet been marketed. This report shows how the marketing ideas possibly can make the Science Park-node to get more customers. A Science Park-node can offer customers a part of an office, copying-machine, businessconsulting and fellow workers. The target group are businesses that are at the most three years old. In the beginning of the project there had to be a theoretical research. Then I had to know which marketingchannels that are mostly used or seen by the target group, that is why a postal questionnaire was sent out to 162 new businesses in the area around Mariannelund. To remind the target group about the questionnaire telephone calls were made where I also asked them some new questions, this time about the needs a new company has got. Phone calls were also made to other organizations, in the same type of business as the Science Park-node, to get to know how they marketed their businesses. The study shows that a Science Park-node at the countryside should try to attract new customers by making publicity about the node to people in the countryside. This should be made in a way that makes people talk about it. Some ideas are that the node can try to be seen in the local newspapers, make events for the citizens of Mariannelund, mail information about the node to the target group and make an own website. The communication of the node should be that it solves problems for the target group. One idea is that it can focus on telling the target group that it is situated nearby home and that the target group can get personal assistance with the development of their business plan. If the Science Park-node also makes a graphic profile with lots of elements which is shown for the target group the popularity will come sooner.

The transport sector is facing great challenges of rising transport demand but at the same time meeting requirements of substituting fossil fuels, and mitigating its environmental impacts. Conventional transportation solutions are well-adapted to urban contexts, but not to rural contexts. A tendency to try to solve rural issues with urban thinking has been observed during the study. The thesis’s purpose is to aid the implementation of the national “Fossil-fuel free 2030” vision in the County of Jämtland, Sweden, by studying fossil fuel use in a well-defined rural area: the island of Norderön in Lake Storsjön. The thesis is based on a literature study, interviews with islanders and officials, and a questionnaire to the islanders.   The transport work for Norderön was estimated in form of annual the fuel use of diesel and petrol. Diesel consumption in 2011, including ferries, was estimated to 500 m3 (c:a 4 m3 per capita and year) and petrol consumption, including through traffic, was estimated to 300 m3 (c:a 2 m3 per capita and year). Annual mileage per car and number of cars per capita on the island are higher than in Sweden in general. The large number of private cars on the island is caused by insufficient public transportation service. A household with low accessibility requires high mobility to satisfy its needs. For the situation in 2030 a probable increase in transport demand is compensated by an increase in energy efficiency of different transport technology, and the fuel consumption is thus estimated to be similar in 2030 to what is was in 2011. Reaching the “Fossil-fuel free 2030” vision through a direct substitution of fossil fuels with bio-based fuels will be limited by biofuel supply, especially if the vision shall be reached also in areas surrounding Norderön. There is an urgent need to develop solutions applicable for rural areas, which are based on comprehensive transport demand management measures combined with continued focus on fuel efficiency, energy efficient transport modes and alternative fuels. / Transportsektorn står inför stora utmaningar genom ökat transportbehov samtidigt som den ska möta krav på bränsleomställning och minskad miljöpåverkan. Konventionella lösningar för hållbart resande är välanpassade för stadsmiljöer, men inte för glesbygd. En tendens att försöka lösa glesbygdens problem med ett stadstänk har observerats under studien.  Uppsatsens syfte är att hjälpa Länsstyrelsen Jämtlands län att implementera visionen Fossilbränslefritt 2030 genom att studera fossilbränsleanvändning i en välavgränsad glesbygd: Norderön i Storsjön. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie, intervjuer med öbor och tjänstemän, samt en enkät till öborna.   Dieselförbrukningen, inklusive färjorna, var c:a 500 m3 år 2011 och bensinförbrukningen, inklusive genomfartstrafik, var c:a 300 m3. Körsträcka per bil och bilägande är högre på Norderön än riksgenomsnittet. Ett hushåll med låg tillgänglighet kräver hög rörlighet för att möta sitt behov. En potentiell ökning av transportefterfrågan år 2030 kompenseras av bränslesnålare teknik, och därför antas bränsleförbrukningen vara lika år 2030. Tillgången på biobränsle kommer att begränsa möjligheten att fullständigt ersätta fossila bränslen. Det finns ett påtagligt behov av att utveckla glesbygdslösningar baserade på åtgärder för hållbart resande kombinerat med fortsatt fokus på bränslesnålare teknik och alternativa bränslen. / Projekt Norderön

Bakgrund: Globalt sett är trauma en av de ledande orsakerna till dödlighet. I Sverige är trauma den vanligaste dödsorsaken bland unga människor i åldern 15-44 år. Dödlighet på grund av trauma är högre i glesbygden och utgör en utmaning för jämlik och kvalitetssäker traumavård. Alltför hög ambitionsnivå kan leda till ökad dödlighet och sämre resultat på grund av tidsförlust enligt nyare studier. Motiv: Trauma är ett komplext ämne och kräver kunskap och erfarenhet av sjuksköterskan. För att identifiera dessa erfarenheter och förstå detta fenomen behövs forskning. Resultatet kan ge förståelse och stöd för arbetssituationen för dessa sjuksköterskor. I förlängningen skulle detta kunna medföra ett förbättrat omhändertagande för patienter som utsatts för trauma i glesbygd.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med akut omhändertagande av traumapatienter i glesbygd. Metod: Då syftet med studien var att belysa upplevelsen av ett fenomen, valdes kvalitativ metod. Datainsamlingen bestod av intervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Metodens syfte är att studera personers erfarenheter av ett fenomen och därmed skapa ny kunskap. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna presterar på gränsen till det möjliga i en svår balansgång mellan egna känslor och krav och att sjuksköterskorna behöver starka ben att stå på genom kollegor, erfarenhet, utbildning och kunskap.  Konklusion: Resultatet i studien tyder på att det finns utmaningar och svårigheter med akut omhändertagande av traumapatienter i glesbygd. Svårigheterna består av långa avstånd, begränsade resurser och vädermässiga förhållanden. Tid till definitiv vård beskrivs som avgörande och utmanande. Arbetet beskrevs även som stimulerande. I resultatet framgår vidare att det finns en stor kunskap och en mängd strategier som sjuksköterskan använder i sitt arbete för att bemästra de situationer som arbetet medför. / Background: Globally, trauma is one of the leading causes of mortality. In Sweden, trauma is the most common cause of death among young people aged 15-44. Mortality due to trauma is higher in rural areas and poses a challenge for equal and quality-assured trauma care. Too high level of ambition can lead to increased mortality and poorer results due to loss of time, according to recent studies. Motive: Trauma is a complex subject and requires knowledge and experience of the nurse. By identifying the nurse's experiences of caring for trauma patients in sparsely populated areas, this could lead to improved care of these patients by adding new knowledge in the subject. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experiences in connection with emergency care of trauma patients in rural areas.  Methods: Since the purpose of the study was to shed light on the experience of a phenomenon, a qualitative method was chosen. The data collection consisted of interviews that were analysed through qualitative content analysis. The purpose of the method is to study people's experiences of a phenomenon and thereby create new knowledge. Result: The results show that the nurses perform at the limit of what is possible in a difficult balance between their own feelings and demands and that the nurses need strong legs to stand on through colleagues, experience, education and knowledge. Conclusion: The results of the study indicate that there are challenges and difficulties with emergency care for trauma patients in sparsely populated areas. The difficulties consist of long distances, limited resources and weather conditions. Time for definitive care is described as crucial and challenging. The work was also described as stimulating. Furthermore, the results show that there is a great deal of knowledge and a variety of strategies that the nurse uses in her work to master the situations that the work entails.

Den negativa demografiska utvecklingen i glesbyden förväntas leda till en avveckling av flertalet samhällen runt om i landet. Det finns ingen universell lösning för att motverka denna utveckling men förståelse för individers motiv för att flytta till glesbygden kan hjälpa regioner att forma strategier för kompetensförsörjning och bromsa de negativa demografiska förändringarna. Syftet med denna studie var att undersöka anledningarna till att individer från andra samhällen har valt att flytta till glesbygdskommunen Pajala samt hur de har integrerats till samhället. De forskningsfrågor som formulerats ämnade att undersöka följande: motiven till varför individerna valt att flytta till Pajala kommun, om det finns några likheter i individernas beskrivning av sig själva, hur väl individer upplever att de integrerats i samhället samt vilka samhälleliga åtgärder som skulle kunna vidtas för att öka kommunens attraktionskraft samt underlätta nyinflyttade individers integrationsprocess. För insamling av data användes semistrukturerade intervjuer som metod och för bearbetning och analys av data genomfördes en tematisk analys. Resultatet indikerade att sociala faktorer utgjorde de mest förekommande motiven till att flytta till Pajala, den mest framträdande personliga egenskapen var “social försiktighet”, undersökningsdeltagarna hade en upplevelse av ett öppet och inkluderande samhälle men trots detta fanns det integrationssvårigheter samt att det på flera områden fanns potential för utveckling av integrationsunderlättande åtgärder och marknadsföring. / Rural areas today face a negative demographic change that results in a disassembling of local communities. There is no universal solution to these demographic changes but an understanding of individual motives for moving to rural areas could help regions to form strategies to ensure the supply of competence and prevent the negative demographic changes. The purpose of this study was to investigate the reasons why individuals from other societies choose to move to the sparsely populated municipality of Pajala and how their integration process has developed. The scientific questions that were formulated were designed to investigate the following: motives to why the individuals had chosen to move to Pajala, if there was any resemblance in how they described themselves, how well they perceived that they have been integrated in the society and what measures that the society could undertake to increase the attractiveness of the municipality and facilitate the integration process. For the collection of data a semi structured interview was used as the method and for processing and analysis of data a thematic analysis was conducted. The results indicate that the most common motive for individuals to move were based on social factors and the most common trait was “social carefulness”. The participants described Pajala as an open and inclusive society but despite this there were difficulties with integration. Potential for development of both integration and marketing were detected.

Bakgrund: Ambulanssjuksköterskors uppdrag handlar till stora delar om att undersöka, bedöma, triagera och behandla patienter. Sjukdomsbilden spänner från svårt sjuka till enkla åkommor eller ibland helt oskadda patienter. Att hänvisa till rätt vårdnivå är viktigt då sjukvårdens resurser är begränsade och behöver användas på rätt sätt till rätt patienter. Rätt vårdnivå kan ibland innebära att patienten kvarstannar i hemmet, med råd till egenvård, eller att ta sig till vårdinstans med närståendes hjälp eller sjukresa, så kallad non-conveyance. Syfte: Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av non-conveyance i glesbygdsmiljö. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Från fem ambulansstationer i norra Sverige rekryterades åtta deltagare. Datainsamlingen utfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer. Därefter analyserades intervjuerna utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier, “Avståndet är en betydande del i beslutet” och “Stärka mötet vid non-conveyance genom omvårdnad”. Dessa två kategorier innehåller fem underkategorier “Beslutet att lämna hemma på gott och ont”, “Utmaningarna ökar med avstånd”, “Möta motstånd och bemöta det”, “Viljan att göra mer och det lilla extra” och “Ta hjälp av hemtjänst eller närstående när patienten inte medföljer”. Slutsats: Erfarenhet och god kunskap är viktigt för att kunna genomföra en god undersökning och bedömning. Avståndet är också en betydande faktor i beslutet att lämna hemma, dessutom är viljan att göra det lilla extra en betydande del i arbetet i glesbygdsmiljö. Att göra bedömningar och ta beslutet att inte transportera patienten upplevs som både utmanande och svårt.