Global ETD Search

91	“Att sitta och jobba med en hand och försöka koppla RingerAcetat, det är ganska svårt” : Ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vårda en kritiskt sjuk eller skadad patient under en längre vårdtid i ambulans Söderberg, Josefin, Stetenfeldt, Sofia January 2024 (has links) Bakgrund: Långa vårdtider i ambulansen påverkar överlevnaden negativt hos kritiskapatienter. Dagens ambulanssjukvård i glesbygd kräver högre kompetens och ställer ökadekrav på ambulanssjuksköterskor (AS), då de ofta möter utmaningar relaterade till begränsaderesurser och långa vårdtider. Benner (1993) användes som teoretisk utgångspunkt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vårdaen kritisk sjuk eller skadad patient under en längre vårdtid i ambulans.Metod: En kvalitativ intervjustudie. Åtta AS från fyra olika ambulansstationer intervjuades.Urvalet gjordes med ett strategiskt- och bekvämlighetsurval. Data analyserades induktivt medkvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: AS upplevde ett stort ansvar, stress och betydande utmaningar vid vård av kritiskapatienter under långa vårdtider i ambulansen. Hög kompetens och tillgång till mer resurservar avgörande för patientens överlevnad. AS betonade teamarbete, kompetens och riktlinjersom viktiga framgångsfaktorer.Slutsats: Vid vård av kritiska patienter var tillgång till mer resurser, stöd och högrekompetens avgörande för patientens överlevnad, särskilt i områden där ambulanserna hadelångt till sjukhus. AS upplevde att de resurser, stöd och kompetens som idag fanns iambulansen inte var tillräckligt för att AS skulle uppleva sig trygga i att kunna tillhandahålladen kravbild på vård som förväntades av ambulanssjukvården. Ambulance nurses Experience Critical patient Extended time period of care Sparsley populated areas Ambulanssjuksköterskor Erfarenhet Kritisk patient Lång vårdtid Glesbygd Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap Nursing Omvårdnad
92	Gotlands landsbygd och invånarnas framtidstro : En studie av människors känsla för bygden med sikte på planering Björkander, Camilla January 2008 (has links) <p>This essay examines resident experiences and notions of the Gotland countryside and their ideas about the future. In particular the countryside is studied as both space and place. In space and place people interacting. People are therefore important components in the study of the landscape. One can say that the landscape and the interaction between people affect resident experiences and notions of the countryside, as well as people certainly affect the landscape. From that point of view is the landscape seen as a social construction. Moreover, the study examines the residents’ attitudes to tourism in the countryside, tourists being a group of importance for Gotland’s regional development. The study also identifies reasons behind experiences and attitudes. The study is based on questionnaires and interviews with residents’ and three different groups are studied; the general public, farmers, and public servants, who in one way or another work with regional development.</p><p>The study shows residents’ positive and negative opinions as well as similarities and differences among the three studied groups. One important finding is that public servants tend to think that other people are more positive towards the future than they really are. Nevertheless, positive and negative perspectives are important to be aware of to understand residents’ situation, likewise to be able to have an influence on people, their attitudes and situations. Eventually, it is clear that sense of place and experience of space affect residents’ ideas about the future and vice versa. Therefore these aspects need to be taken into consideration in physical planning and regional development.</p> / <p>Denna studie om Gotlands landsbygd och invånarnas framtidstro är ett examensarbete i geografi, inriktning kulturgeografi, vid Södertörns högskola. Syftet är att beskriva hur invånarna upplever landsbygden och vad de har för tro på framtiden, vilket sker genom studier av tre grupper; allmänheten, tjänstemän och lantbrukare. Vidare är syftet att analysera vilka attityder och inställningar som finns till landsbygden samt identifiera påverkansfaktorer. Studien baseras på en enkätundersökning och åtta intervjuer. Geografiska teorier har sedan använts, framförallt teorier om ”sense of place” (medvetenheten om känslan till en plats). Hänsyn tas till samhällsutvecklingen som gett flertalet konsekvenser för landsbygden och dess befolkning samt turistnäringen som har blivit en allt viktigare näring för Gotland, när påverkansfaktorer samt människors upplevelser, inställningar och attityder undersöks.</p><p>Studien har tillkommit utifrån en förförståelse om att Gotlands landsbygd sedan några decennier genomgått åtskilliga utmaningar, särskilt inom jordbruksnäringen (inom jordbruksnäringen avses både jord- och lantbruk) som är en betydelsefull näring för hela ön. Sedan något år tillbaka har landsbygden på ön dessutom stått inför särskilda prövningar i och med att industrier och andra verksamheter lagts ned eller flyttats. Skolor och övrig samhällsservice samlas allt mer i Visby, som är Gotlands enda stad.</p><p>Den bild som skildras av landsbygden skiljer sig åt mellan allmänheten, tjänstemännen och lantbrukarna. Allmänheten och tjänstemännen upplever landsbygden och turismen på landsbygden positivt. När det däremot gäller samhällsutvecklingen ser tjänstemännen odelat positivt på hur den påverkar livsvillkoren på landsbygden, medan allmänheten tydligt visar en oro för dess konsekvenser för landsbygden. För de enskilda lantbrukarna spelar egen intressen och specialisering inom jordbruksnäringen stor roll för deras syn på landsbygden. Därtill är odlingsförutsättningar på olika delar av ön samt avstånd till samhällsservice (dvs. geologi och geografi) påverkande faktorer på deras upplevelse av landsbygden och är tillsammans med egenintressen också avgörande för lantbrukarnas framtidstro.</p><p>I undersökningen framträder såväl den enskilde personens grundinställning som individuella och situationsberoende attityder. Både mer eller mindre positiva och negativa attityder kommer till uttryck vad gäller människors upplevelser och framtidstro. Sammantaget bidrar människors olika attityder till en mer sammansatt helhetsbild, vilken är av vikt att klargöra och beakta i en utvecklingsprocess.</p><p>Studien visar också att allmänhetens syn på samhällsutvecklingen och landsbygdens befolkningsminskning, inte nödvändigtvis hör samman med den verklighet som råder idag. Bland annat skildras en upplevelse av avfolkning vilket egentligen speglar situationen på landsbygden för tio år sedan. En annan skillnad är att tjänstemännen tror att landsbygds-befolkningens framtidstro är positiv i större utsträckning än den faktiskt tycks vara. Samtliga undersökningsgrupper visar vidare en öppen attityd till turistnäringen. Det finns dock reservationer; att vissa platser överexploateras, att områden står outnyttjade större delen av året och att material, byggnadsstil och utformning stör den lokala miljön. I fysisk samhälls-planering och regional utveckling är det viktigt att ta hänsyn till landsbygdsbefolkningens känsla till platsen, upplevelse av rummet och framtidstro – eftersom det i studien framkommit att dessa aspekter understödjer en framgångsrik och hållbar regional utveckling.</p> Countryside thinly populated area residents’ ”space and place” ”sense of place” ideas about the future regional development. Landsbygd glesbygd invånarna ”upplevelse av rum och plats” ”sense of place” framtidstro samhällsutveckling regional utveckling. Human geography Kulturgeografi
93	Gotlands landsbygd och invånarnas framtidstro : En studie av människors känsla för bygden med sikte på planering Björkander, Camilla January 2008 (has links) This essay examines resident experiences and notions of the Gotland countryside and their ideas about the future. In particular the countryside is studied as both space and place. In space and place people interacting. People are therefore important components in the study of the landscape. One can say that the landscape and the interaction between people affect resident experiences and notions of the countryside, as well as people certainly affect the landscape. From that point of view is the landscape seen as a social construction. Moreover, the study examines the residents’ attitudes to tourism in the countryside, tourists being a group of importance for Gotland’s regional development. The study also identifies reasons behind experiences and attitudes. The study is based on questionnaires and interviews with residents’ and three different groups are studied; the general public, farmers, and public servants, who in one way or another work with regional development. The study shows residents’ positive and negative opinions as well as similarities and differences among the three studied groups. One important finding is that public servants tend to think that other people are more positive towards the future than they really are. Nevertheless, positive and negative perspectives are important to be aware of to understand residents’ situation, likewise to be able to have an influence on people, their attitudes and situations. Eventually, it is clear that sense of place and experience of space affect residents’ ideas about the future and vice versa. Therefore these aspects need to be taken into consideration in physical planning and regional development. / Denna studie om Gotlands landsbygd och invånarnas framtidstro är ett examensarbete i geografi, inriktning kulturgeografi, vid Södertörns högskola. Syftet är att beskriva hur invånarna upplever landsbygden och vad de har för tro på framtiden, vilket sker genom studier av tre grupper; allmänheten, tjänstemän och lantbrukare. Vidare är syftet att analysera vilka attityder och inställningar som finns till landsbygden samt identifiera påverkansfaktorer. Studien baseras på en enkätundersökning och åtta intervjuer. Geografiska teorier har sedan använts, framförallt teorier om ”sense of place” (medvetenheten om känslan till en plats). Hänsyn tas till samhällsutvecklingen som gett flertalet konsekvenser för landsbygden och dess befolkning samt turistnäringen som har blivit en allt viktigare näring för Gotland, när påverkansfaktorer samt människors upplevelser, inställningar och attityder undersöks. Studien har tillkommit utifrån en förförståelse om att Gotlands landsbygd sedan några decennier genomgått åtskilliga utmaningar, särskilt inom jordbruksnäringen (inom jordbruksnäringen avses både jord- och lantbruk) som är en betydelsefull näring för hela ön. Sedan något år tillbaka har landsbygden på ön dessutom stått inför särskilda prövningar i och med att industrier och andra verksamheter lagts ned eller flyttats. Skolor och övrig samhällsservice samlas allt mer i Visby, som är Gotlands enda stad. Den bild som skildras av landsbygden skiljer sig åt mellan allmänheten, tjänstemännen och lantbrukarna. Allmänheten och tjänstemännen upplever landsbygden och turismen på landsbygden positivt. När det däremot gäller samhällsutvecklingen ser tjänstemännen odelat positivt på hur den påverkar livsvillkoren på landsbygden, medan allmänheten tydligt visar en oro för dess konsekvenser för landsbygden. För de enskilda lantbrukarna spelar egen intressen och specialisering inom jordbruksnäringen stor roll för deras syn på landsbygden. Därtill är odlingsförutsättningar på olika delar av ön samt avstånd till samhällsservice (dvs. geologi och geografi) påverkande faktorer på deras upplevelse av landsbygden och är tillsammans med egenintressen också avgörande för lantbrukarnas framtidstro. I undersökningen framträder såväl den enskilde personens grundinställning som individuella och situationsberoende attityder. Både mer eller mindre positiva och negativa attityder kommer till uttryck vad gäller människors upplevelser och framtidstro. Sammantaget bidrar människors olika attityder till en mer sammansatt helhetsbild, vilken är av vikt att klargöra och beakta i en utvecklingsprocess. Studien visar också att allmänhetens syn på samhällsutvecklingen och landsbygdens befolkningsminskning, inte nödvändigtvis hör samman med den verklighet som råder idag. Bland annat skildras en upplevelse av avfolkning vilket egentligen speglar situationen på landsbygden för tio år sedan. En annan skillnad är att tjänstemännen tror att landsbygds-befolkningens framtidstro är positiv i större utsträckning än den faktiskt tycks vara. Samtliga undersökningsgrupper visar vidare en öppen attityd till turistnäringen. Det finns dock reservationer; att vissa platser överexploateras, att områden står outnyttjade större delen av året och att material, byggnadsstil och utformning stör den lokala miljön. I fysisk samhälls-planering och regional utveckling är det viktigt att ta hänsyn till landsbygdsbefolkningens känsla till platsen, upplevelse av rummet och framtidstro – eftersom det i studien framkommit att dessa aspekter understödjer en framgångsrik och hållbar regional utveckling. Countryside thinly populated area residents’ ”space and place” ”sense of place” ideas about the future regional development. Landsbygd glesbygd invånarna ”upplevelse av rum och plats” ”sense of place” framtidstro samhällsutveckling regional utveckling. Human geography Kulturgeografi
94	Lovet på landet : En rättsdogmatisk studie av 9 kap. 6 § PBL / Permits in the countryside Engblom, Tove, Gunnarsson, Lisa January 2018 (has links) När äldre plan- och bygglagen, ÄPBL ersattes år 2011 av dagens plan- och bygglag, PBL fick paragrafen gällande bygglovsbefriade åtgärder några språkliga uppdateringar. Ändringarna var avsedda att förenkla och uppdatera tolkningen. Några ändringar i hur bygglovsbefrielsen på glesbygden ska bedömas var ej avsedda. Denna studie granskar ett flertal av Sveriges kommuners tolkning av bygglovsbefrielsen enligt 9 kap. 6 § PBL. Granskningen gjordes via en enkätundersökning, resultaten jämfördes och sammanställdes. För att kunna avgöra huruvida kommunerna gjort en korrekt bedömning har studien även gjort en grundlig juridisk granskning av lagtext och förarbeten. 9 kap. 6 § PBL är en komplicerad paragraf och kan inte tolkas utan att läsa förarbetena. Tyvärr räcker det inte med att läsa propositionerna till PBL. Även de förarbeten som finns till ÄPBL måste läsas för att förstå innebörden. Paragrafen har sedan 1987 genomgått flertalet uppdateringar, därav är informationen utspridd. Bygglovsbefrielsen i denna paragraf riktar sig till fastighetsägare till en- och tvåbostadshus på glesbygden som vill uppföra en liten tillbyggnad eller komplementbyggnad i omedelbar närhet till bostadshuset. Kravet är att det på fastigheten finns ett bostadshus och att byggnaderna ska vara ett komplement som inte dominerar över bostadshuset. Fastighetsägaren behöver inte anmäla eller rådfråga byggnadsnämnden utan ska själv kunna bedöma om reglerna går att tillämpa. Att gemene man, utan juridiska förkunskaper ska kunna tolka en komplicerad paragraf är bekymmersamt. Konsekvenserna av en felbedömning är kostsamma. Tyvärr finns inte mycket till vägledning att få av kommunerna, då resultatet av enkätundersökningen visat att nästan alla byggnadsnämnder gör en felaktig bedömning av paragrafen. Studien belyser problematiken med att överlåta tolkningen av en komplicerad paragraf till fastighetsägarna. Att kommunerna sätter egna bestämmelser kring tolkningen av paragrafen utan uppsikt från överordnad myndighet gör inte problemen färre. Slutsatsen för denna studie resulterar i att bättre vägledning och hårdare krav på kommunerna måste införas för att inte lägga över för stort ansvar på de enskilda. / When the older planning and building act was replaced in 2011 by todays planning and building act, the paragraph regulating permits exempt buildings actions received some linguistic updates. The updates where intended to simplify and update the interpretation. Any changes in the countryside in how this was supposed to be interpreted was not intended. This thesis examines how multiple Swedish municipalities interpret the permits exempt buildings according to 9 chap. 6 § planning and building act. The examination was done with a survey sent to all Swedish municipalities, which was then put together and the results where compared. To be able to decide if the municipalities have been making correct interpretations this thesis have also made a thorough legal examination of the law and preliminary work. 9 chap. 6 § planning and building act is a complicated paragraph and cannot be interpreted without reading the preparatory work. Unfortunately, just reading the propositions to the planning and building act is not enough. The preparatory work for older planning and building act must also be read to fully grasp the meaning of the law. The paragraph has gone through multiple updates since 1987, therefor the information has been spread out. The permits exempt buildings in this paragraph is aimed at property owners owning houses with one or two families in the countryside that want to erect a small extension for the house or a complimentary building adjacent to the main building. The condition is that there is a house on the property and that the building is of a complementary nature to not dominate over the actual main house. The property owner does not need to report to or consult with the municipality but is rather supposed to judge if the rules are applicable for them self.T hat the average citizen, without basic legal education, is supposed to be able to interpret a complicated paragraph like this is troublesome. The consequence of a misjudgement is expensive. Unfortunately, there is not a lot of guidance to be had from the municipalities since our survey shows that almost all Building Department are making incorrect decisions based on interpreting the paragraph incorrectly. This thesis shines a light on the problem with assigning a complicated paragraph to be interpreted by the property owners. Furthermore, allowing the municipalities to make their own regulations regarding the interpretation of the law, without accountability to superior government agencies does not make the problems fewer. Our conclusion with this thesis results in that better guidance and stricter demands on the municipalities must be enacted to not place too big of a responsibility on the individual citizen. Permits exempt building countryside small extension collective settlement cohesive settlement small extension complimentary building Bygglovsbefriade åtgärder glesbygd samlad bebyggelse sammanhållen bebyggelse liten tillbyggnad komplementbyggnad Other Civil Engineering Annan samhällsbyggnadsteknik
95	Att styra bilanvändning mot en hållbar utveckling. Om geografiska livsvillkor kontra offentliga ingrepps betydelse för bilanvändning. / To control car usage towards a sustainable development. The consequence of geographical terms versus governmental incentives. Holm Nilsson, Elisabeth January 2002 (has links) Car usage is determined by several facts, e.g. living conditions determined by geographical matters. There is a political will to control car usage with different kinds of incentives since car usage generates environmental problems. This essay analyses the differences between car usage in urban areas as opposed to thinly populated areas in Sweden and their significance on governmental incentives. By using statistics differences in car ownership during ten years between thinly populated areas, areas in the countryside and urban areas is studied. Among other things living conditions determined by geographical matters that can explain the differences and problems with fuel taxes and road pricing is being discussed in the analyse. Interdisciplinary studies bilanvändning rörlighet landsbygd glesbygd road pricing transportpolitik drivmedelsbeskattning car usage mobility countryside road pricing transport economics transport policies fuel taxes TVÄRVETENSKAP Social Sciences Interdisciplinary
96	Socialt hållbar fysisk miljö på glesbygden / Social sustainable physical environment in sparsely populated areas Nilsson, Lovisa, Jarnebrink, Frida, Lilljeqvist, Gabriella January 2021 (has links) There are more people in rural areas today that will relocate to a bigger city and the urban areas are increasing towards this negative development. Cities will be overcrowded in the future, meanwhile the population in sparsely populated areas decreases. In sparsely populated areas, there are fewer possibilities in work and education, there is also limited access to service and public transportation. This study focuses on social sustainable physical environment in sparsely populated areas. The purpose of this project is to produce a proposal on a design of a new residential area in urban areas with social sustainability aspects. The study focuses exclusively on the physical environment and how it can further social sustainability for the residents. Because of the fact that more people relocate to bigger cities, the council of Bengtsfors wants to change this negative process. For the benefit of the citizens, Bengtsfors needs more and better public meeting areas but also more possibilities regarding work and education. By making Bengtsfors a more appealing place, the chance of people staying increases. As part of the study a survey was made, where the citizens of Bengtsfors county got the chance to make their voices heard by answering questions. Interviews with people working for the council and the company Fridh & Hell bygg AB were also made. The result of the survey and the interviews showed that public places and green areas were important, this was then implemented in the final proposal of the design. Keywords: social sustainability physical environment sparsely populated areas place of relocation residential area urban development green area. Social hållbarhet fysisk miljö glesbygd utflyttningsort bostadsområde stadsutveckling grönområde Architectural Engineering Arkitekturteknik Building Technologies Husbyggnad
97	Regionala strategier för brottsförebyggande arbete i Norrlands glesbygdsregioner / Strategies for Regional Crime Prevention in Northern Rural Sweden Müller, Oskar January 2021 (has links) This study will present an analysis regarding regions effect on crime in rural areas. Thefour regional crime prevention organizations: police, the Swedish National Council forCrime Prevention (BRÅ), the county administrative board (länsstyrelse) and regions(regioner), all have a direct or indirect relation with handling crime in rural areas and/orhow it can be prevented. Through the lens of regional crime prevention, using previousresearch and interviews, the study tries to create the first reflections regarding howcrime prevention efforts in rural areas can be presented in the region’s context.Region’s new assignments, finalized in 2019, has had a distinct impact on all parts ofregional politics in Sweden. The inquisitive nature of the study is a telling sign that thisis uncharted ground in the Swedish context, and maybe the rest of Scandinavia andEurope. Because of this, the study creates an effort in explaining parts of regional crimeprevention in a rural context to consider the regions’ place within it.The study presents crime-related issues in rural areas, how the region’s processes forregional development function and a discussion regarding motivations surroundingcrime preventions place within regional development and regions. The study formulatesan attempt at a new framework of holistic dependency for crime in rural areas. Thisframework is dependent on four different recommendations, the topics of which canbe relevant for continued analysis and development regarding handling crime in ruralareas in the regional context. The four recommendations for rural crime prevention inthe regional context are: 1. Clarify whether the regional development strategy can include crime preventioninterventions based on identified crime prevention themes in regionaldevelopment, especially themes around more effective use of civil society as acrime prevention actor. 2. Investigate whether specific regions can change their responsibilities towards thestate to create better strategies based on their unique characteristics. 3. Clarify the crime prevention networks which regions take part in and how theycan be better used to prevent crime in Norrland's sparsely populated areas. 4. Interview all regional development directors and coordinators to develop thecase study presented / Denna studie kommer att presentera en analys av regioners effekt på brottslighet pålandsbygden. De fyra regionala brottsförebyggande organisationerna: polis,Brottsförebyggande Rådet (BRÅ), Länsstyrelsen och Regioner, har alla en direkt ellerindirekt relation till hantering av brottslighet på landsbygden och/eller hur det kanförebyggas. Genom att undersöka regionala brottsförebyggande åtgärder och tidigareforskning, försöker studien skapa de första reflektionerna kring hur brottsförebyggandeinsatser på landsbygden kan genomföras i regionala sammanhang.Regionens nya uppdrag, slutförda 2019, har haft en tydlig inverkan på alla delar avregionalpolitiken i Sverige. Studiens undersökande karaktär är ett talande tecken på attdetta är okänd mark i svenska sammanhang och kanske resten av Skandinavien ochEuropa. På grund av detta skapar studien ett försök att förklara delar av regionalbrottsförebyggande i ett landsbygdssammanhang för att överväga regionernas platsinom dessa sammanhang.Studien presenterar brottsrelaterade frågor i landsbygd, hur regionens processer förregional utveckling fungerar och en diskussion om motivationer kringbrottsförebyggande åtgärder förekommer inom regional utveckling och regioner.Studien formulerar ett försök till ett nytt ramverk av holistiskt beroende för brottslighetpå landsbygden. Detta ramverk sammanställs av fyra olika rekommendationer, varsämnen anses vara relevanta för fortsatt analys och utveckling när det gäller hantering avbrottslighet på landsbygden i regionala sammanhang. De fyra rekommendationerna förförebyggande av brottslighet på landsbygden i regionala sammanhang är: 1. Klargöra ifall den regionala utvecklingsstrategin kan inkluderabrottsförebyggande arbete baserat på identifierade brottsförebyggande teman iregional utveckling, speciellt teman kring effektivare användning avcivilsamhället som en brottsförebyggande aktör. 2. Utreda ifall specifika regioner kan förändra sitt uppdrag gentemot stat för attbättre kunna skapa strategier utefter sina unika egenskaper. 3. Klargöra de brottsförebyggande nätverk vilket regioner tar del av och hur de kanbättre användas för att förebygga brott i Norrlands glesbygd. 4. Intervjua alla regionala utvecklingsdirektörer och samordnare för att utvecklafallstudien som presenterats. Regions rural areas crime prevention civil society police procedural justice social contexts development strategies Norrland sparsely populated areas Regioner glesbygd brottsförebyggande civilsamhälle polis procedurrättvisa sociala sammanhang utvecklingsstrategier Norrland glesbygdsregioner Human Geography Kulturgeografi
98	Från norr till söder och tillbaka? : En studie av politikers retorik om Norrland i tre rikstäckande tidningar / From the north to the south and back? : A study of politicians' rhetoric about Norrland in three national newspapers Uusitalo, Nina January 2016 (has links) The aim of this thesis is to analyse how politicians produce, reproduce and challenge notions of Norrland through newspaper media. The study is based on 60 different articles collected from three national newspaper agencies, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Svenska Dagbladet. Adopting the discourseanalytical method called the logics approach, this paper explores which discourses dominate the politicians rhetoric about Norrland as well as how the discourses challenge and constitute conceptions about the northern region. The study shows that politicians often discuss Norrland in terms of economics, environmental issues or demographical conditions. Even though the politicians tend to reproduce notions of Norrland as a remote and rural region, thus enhancing conceptions of the place as a dying and problematic area, the study reveals attempts to redefine Norrlands' problems as a national matter and concern. By appealing to different subjects the politicians try to create feelings of recognition within the public to prevent the place from becoming the rural area they already represent it as. / Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur politiker producerar, reproducerar och utmanar föreställningar om Norrland via de rikstäckande tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet. Med ett material bestående av 60 nyhets- samt debattartiklar så har materialet analyserats efter den diskursteoretiska analysmetoden The logics approach, även kallat logikperspektivet. Studien har visat att politiker tenderar att diskutera Norrland med grund i frågor beträffande ekonomi, miljö och klimat samt demografiska förutsättningar. Även om politikerna ofta representerar Norrland som ett avlägset och ruralt område, vilket förstärker föreställningar om Norrland som en döende och problematisk plats, så visar studien försök till att omdefiniera problematiken från att vara "Norrlands" bekymmer till att ses som en nationell angelägenhet. Genom att koppla samman olika subjektspositioner så försöker politikerna konstruera känslor av tillhörighet och igenkännande hos läsarna för att på så sätt förhindra platsen från att bli det rurala område som politikerna redan representerar det som. Place Sweden North Northern Sweden Norrland politics politicians the logics approach discourseanalysis logics social economics demogprahics geographics notions conceptions culture natural resources tourism infrastructure environment climate urban rural city country Plats Sverige Norr Norra Sverige Norrland politik politiker logikperspektivet diskursanalys logiker social ekonomisk demografisk geografisk föreställningar kultur naturresurser turism infrastruktur miljö klimat naturförstörelse urban rural stad landsbygd glesbygd
99	Att få en plats på kartan : En etnologisk studie av skogsbranden i Västmanland 2014 / To get a place on the map : An ethnological study of the forest fire in Västmanland 2014 Litborn, Julia January 2017 (has links) The forest fire of Västmanland in 2014 had a significant cultural impact on local communities. Research is warranted to better understand the impact and process of recovery after natural disasters, as well as to discover how underlying political and cultural structures affect rescue and recovery. Thus far, any research in this area has been carried out by government-funded studies and evaluations of crisis management. This study complements that existing body of research by exploring this topic through local experiences and memories of the fire and emergency operations. The analysis builds on four theoretical perspectives: Foucault’s theory of power; phenomenology; memory theory, and theories of identity. Through these, the study examines how locals relate to the burnt landscape as well as explores how political tensions relating to Swedish countryside have gained new relevance as a result of the fire. These research results indicate that memories of the fire are characterized by chaotic rescue operations and crisis management, and that their failure generally is interpreted as a result of current political and cultural discourses defined by urban norms that for decades have disfavored infrastructure and social security in rural parts of Sweden. The research shows that favorable conditions for rural life in general are crucial for successful crisis management. From a societal perspective, the battle for resources between urban and rural areas, combined with inequality between city and countryside, is very problematic. Many crises occur in rural areas, which require security and infrastructure nationwide. The study therefore stresses the importance of active use of local knowledge in governing on local and regional as well as national levels. Diversity is not only a matter of ethnicity, gender and sexual orientation, but also includes perspectives from all generations living all over the country. forest fire Västmanland ethnology Fagersta Norberg Surahammar Sala fenomenology Foucault power memory place space landscape multilocality discourse Virsbo Surahammar rescue operations crisis management infrastructure rural urban resources diversity Skogsbranden i Västmanland Salabranden etnologi skogsbrand Virsbobranden Hälleskogsbrännan Öjesjöbrännan brand Fagersta Norberg Surahammar Sala fenomenologi Foucault makt minne place space plats rum landskap multilokalitet diskurs överlokal Virsbo Surahammar Länsstyrelsen i Västmanlands län bildspråk liknelser urban urbanitet landsbygd glesbygd lokal lokala tillhörighet kultur identitet krishantering räddningsinsats infrastruktur resurser mångfald Ethnology Etnologi
100	(RE)DEFINE GROWTH : How to Connect Ön and the City while Preserving, Emphasising and Intensifying the Green, Rural and Recreational Qualities Kassberg, Anna January 2017 (has links) Ön is an island in central Ume River. Today Ön is a rural, green place with key habitats and historical values. In 2008 the municipality took the decision to exploit it by building city there. The decision was preceded by the emerging growth target, for Umeå, to become 200,000 inhabitants in 2050. The research material for this paper consists of legal documents, reports, literature, interviews, and own observations. It can be divided into three main parts. The first part, which is the ‘growth discourse’, is investigated through documents concerning political strategies and influences from within the field in relation to Umeå as a city. The second part consists of research around the ‘image’ of Norrland and the third part focus on questions involving well-being through nature and the concept of Ecosystem Services, in relation to Ön. In this paper, I advocate for an alternative plan concerning Ön and its unique set of qualities: the rural, historical, and nature dominated atmosphere adjacent to the city of Umeå. I argue that the value of this land is greater in its natural vesture, than it would be with added asphalt and concrete. The values of concern are non-monetary, but might as well become monetary in the more long-term scenario. There is mounting evidence of benefits derived from nature, when it comes to human well-being, and further that ecosystems provide services of major importance to us. Ecosystem Services are the benefits people obtain from ecosystems. Ön possesses many of these services today. It holds potential for further cultivation and capacity to become amplified as a recreation area in central Umeå. The objective of this master thesis is to define and validate the qualities of Ön; and further, to develop a programme of possible interventions, in order to preserve and intensify the present atmosphere. This is conducted by identifying Ecosystem Services in the current context; and ways to enhance them, in order to propose an alternative plan for Ön. Architecture Nature Green Structure Greenery Ecosystem Services Ecosystem Preservation Culture History Well-being Connecting Nature Conservation North Sweden Rural Urban Sparsity Density Cultivation Park Garden Arboretum Refuge Recreation Farming Outdoor Countryside Growth Prosperity Municipality Comprehensive Plan Influence City River Island. Arkitektur Natur Grönstruktur Ekosystemtjänster Kulturhistoria Bevara Skyddad natur Välmående Landsbygd Stad Glesbygd Förtätning Kultivering Jordbruk Odling Park Trädgård Arboretum Fristad Rekreation Friluftsliv Tillväxt Välstånd Kommun Översiktsplan Stadspark Influens Norrland Umeå Älv Ön. Architecture Arkitektur

Search results