Bakgrund: Ambulansbehovet hos befolkningen har ökat de senaste åren och i vissa delar av Sverige räcker inte ambulanserna till vilket medför ökade väntetider för patienten. Patienter som bor i landsbygd är oftast mer kritiskt sjuka när de väl söker vård. Dessa patienter har dessutom en längre transporttid till sjukhus och detta medför risk för ökad dödlighet men också ökade krav för ambulanspersonalen.  Motiv: Det ställs höga krav på ambulanssjuksköterskor som jobbar i landsbygd inom ambulanssjukvård. Hur ambulanssjuksköterskor upplever att arbeta med kritiska patienter under lång transporttid till sjukhus finns det begränsat med forskning om. Syfte: Syftet med studien är att belysa ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vårda kritiska patienter vid långa transporter. Metod: En intervjustudie genomfördes med semistrukturerade frågor som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att ambulanssjuksköterskor stod inför olika utmaningar och detta resulterade i kategorierna: individuella utmaningar och organisatoriska utmaningar.  Konklusion: Det ställs höga krav på ambulanssjuksköterskor i landsbygden. Få ambulanser leder till ensamhet i arbetet när extra resurser inte är en självklarhet. Långa transporter är en extra utmaning då den definitiva vården som kanske räddar liv finns på sjukhuset. Erfarenhet är viktigt för att klara av utmaningar som att ta snabba beslut och starta rätt behandling. Att ställas inför dessa utmaningar anses också vara utvecklande.

Bakgrund: Inom sjukvården förekommer ”utebliven omvårdnad”, vilket inkluderar all omvårdnad som uteblir. Detta påverkar patientens vårdupplevelse negativt och leder till ett vårdlidande för patienten. Mest förekommande är utebliven information och kommunikation med- och till patienterna, och skälet grundas i ett komplext samband av olika faktorer. Aktuell forskning inom området baseras framförallt på intrahospital vård och kunskapen om utebliven omvårdnad prehospitalt är begränsad. Syfte: Syftet med studien var att identifiera i vilka situationer utebliven omvårdnad sker vid vård av patienter som är kritiskt sjuka inom prehospital vård samt vilken omvårdnad som uteblir och varför. Metod: Studien har en kvalitativ design och bygger på data inhämtad från ambulanssjuksköterskor, genom semistrukturerade intervjuer med induktiv ansats som analyserats med Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Omvårdnad uteblir vid vård av kritiskt sjuka patienter prehospitalt. Främsta orsaken till att det sker var både en omedveten- och medveten prioritering av ambulanssjuksköterskan där direkt livräddande åtgärder prioriteras före omvårdnad ofta i kombination med tidsbrist och ett behov av att arbeta eller komma iväg till sjukhus snabbt. Den omvårdnad som uteblev var främst kommunikation och information till patienter och anhöriga, respekt för patientens autonomi och integritet samt hänsyn till patientens basala behov.  Slutsats: Omvårdnad uteblir vid kritiska patienter till följd av en prioritering av ambulanssjuksköterskan vilket skapar ett vårdlidande för patienten. Olika situationer och prehospitala förhållanden medförde att ytterligare faktorer behövde beaktas och omvårdnad uteslöts. Exempelvis uteslöts information och kommunikation till patienten. Ytterligare forskning från patient- eller anhörigperspektiv vore av intresse för att ytterligare belysa fenomenet. / Background: Missed nursing care is a problem in healthcare. Missed nursing care is all the care that is missed given to patients. This will negatively affect the patients’ health-care experience and lead to suffering. Most occurring missed nursing care is information and communication to the patient, the reason is a complex issue of various factors. Previous research on this subject lacks insight regarding missed nursing care in prehospital environment. Aim: Aim of the study was to identify in which situations missed nursing care occur within prehospital care of critically ill patients, and which care actions are left out and why. Method: This study has a qualitative design with an inductive approach. Data is collected from Swedish ambulance nurses through semi-structured interviews and analysed with content analysis in accordance with Graneheim and Lundman (2004).  Result: The cause for missed nursing care is an active prioritization by the ambulance nurse where lifesaving actions were prioritized before nursing care. This happened when caring for critically ill patients with simultaneous need for quick action and transport. There were also un subconscious prioritization as a reason for missed nursing care. The missed care was information for the patient and relatives, respect for integrity and autonomy and patient hygiene. Conclusion: Active and subconscious prioritization was the reason for missed nursing care. Suffering from given care is a result of missed nursing care. Example of missed nursing care was information and communication. Research from patient and relatives perspective would be of interest for further illuminate the phenomena.

Bakgrund: Långa vårdtider i ambulansen påverkar överlevnaden negativt hos kritiskapatienter. Dagens ambulanssjukvård i glesbygd kräver högre kompetens och ställer ökadekrav på ambulanssjuksköterskor (AS), då de ofta möter utmaningar relaterade till begränsaderesurser och långa vårdtider. Benner (1993) användes som teoretisk utgångspunkt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vårdaen kritisk sjuk eller skadad patient under en längre vårdtid i ambulans.Metod: En kvalitativ intervjustudie. Åtta AS från fyra olika ambulansstationer intervjuades.Urvalet gjordes med ett strategiskt- och bekvämlighetsurval. Data analyserades induktivt medkvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: AS upplevde ett stort ansvar, stress och betydande utmaningar vid vård av kritiskapatienter under långa vårdtider i ambulansen. Hög kompetens och tillgång till mer resurservar avgörande för patientens överlevnad. AS betonade teamarbete, kompetens och riktlinjersom viktiga framgångsfaktorer.Slutsats: Vid vård av kritiska patienter var tillgång till mer resurser, stöd och högrekompetens avgörande för patientens överlevnad, särskilt i områden där ambulanserna hadelångt till sjukhus. AS upplevde att de resurser, stöd och kompetens som idag fanns iambulansen inte var tillräckligt för att AS skulle uppleva sig trygga i att kunna tillhandahålladen kravbild på vård som förväntades av ambulanssjukvården.