<p>Europas befolkning blir allt äldre och bosättningen koncentreras i ökande omfång till ett begränsat antal tillväxtregioner. Den här koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner särskild hårt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskäl till större regioner, utan att återvända efter utbildningen, då det fattas ett yrkesmässigt perspektiv. Om några decennier kommer mer än halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsområdena. Även de mindre storstäderna och andra tillväxtområden emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och så även i alla tillväxtområden blir i genomsnitt litet äldre, men beroendekvoten förblir där nästan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga människor som tillbringar sitt yrkesliv där. De bildar dessutom familjer och deras barn är morgondagens befolkning i arbetsför ålder. Däremot drabbas de glesbygdskommuner, som pga. av sitt läge inte kan ingå i större lokala arbetsmarknader, av överåldring och en jämnt minskande andel befolkning i arbetsför ålder. Utvecklingen kan bli så drastiskt att befolkningen i arbetsför ålder inte ens räcker för att göra jobben i vård och omsorg, inte att tala om andra arbeten.</p><p>Krafterna bakom koncentrationen är mycket starka och har en utpräglad egendynamik. En tillväxtregion attraherar kompetens och köpkraft, dessa faktorer attraherar allt mer företag som i sin tur producerar kompetens och köpkraft osv. Tvärtom är det i avfolkningsregioner, där minskande köpkraft och en minskade arbetskraftpotential leder till minskande företags-etableringar och så till ytterligare förminskade köpkraft och kompetens, osv. Utvecklingen kan för några kommuner betyda, att de om några decennier inte längre kan bestå, eftersom det fattas personal och finansiella medel för att upprätthålla det offentliga livet. Samtidigt lider tillväxtregioner under många problem som t.ex. bostadsbrist och trafikinfarkter.</p><p>För att kunna bromsa utvecklingen i avfolkningsregioner behöver kommunerna där att gå nya vägar. I och med att klimatförändringarna drabbas länderna i klassiska turistområden och i och med att energi blir allt dyrare, finns nya chanser för Norrlands glesbygder. Om de lyckas att överta marknadsandelar inom turism och att utveckla kluster inom området förnyelsebara energier, kan det kanske vara möjligt att neutraliserar avflyttningen bland unga och bilda en ny, stabil befolkningsstruktur, om än  med en mindre befolkningsstorlek än på 1960-talet. Utvecklingen bör ackompanjeras av stöd till småskalig och diversifierat jordbruk samt koordinering av turism och skogsbruk. Det är möjligtvis en väg för att mildra koncentrationens negativa konsekvenser i tillväxtregioner och för att förhindra uppståendet av ”ödekommuner”.</p>

<p>Som alla andra i-länder möts även Sverige av enorma demografiska förändringar. Vilever allt längre, får allt mindre barn och koncentrerar oss mer och mer till någracentra, medan stora delar av landet drabbas av avfolkning. Dessa processer har iVästeuropa liknande skepnader. Men i motsats till länder som Italien, Tjeckien ellerTyskland föll TFR först for några år sen under reproduktionsnivån, så att nedgångenav födelsetalet är i dagens Sverige inte än så dramatiskt som t.ex. i Tyskland, därantalet födelser under den sista 40 årena halverades. Å andra sidan drabbas Sverigehårdare av befolkningskoncentrationen än mindre och/eller tätbefolkade länder,eftersom den redan dyra infrastrukturen (kostnader per person) blir nu ännu dyrare,när redan glesbefolkade kommuner förlorar en stor del av sin befolkning genomavflyttning och minskade födelser medan storstadsområden nästan kollaberar i följdav bostadsbrist och andra infrastrukturella problem. Men de glesbefolkadeavflyttningskommunerna som ligger långt från storstadsområden får allt störreproblem av upprätthålla (dvs. finansiera) den offentliga servicen inom helakommunen.Å andra sidan lever vi inta bara allt längre, utan bibehåller allt längre vår hälsa.Dessutom är pensionerna i Sverige liksom arbetande människor för kommunernaskattebetalare, då pensionerna beskattas liksom lön med kommunalt skatt. Även ompensionerna är mindre än arbetsinkomsterna, så är friska pensionerar urskatteperspektiv en tillgång för kommunerna på liknande sätt som arbetstagare. Förstnär vårdbehovet kräver resurser ändras ekvationen. Om avflyttningskommunernaalltså lyckas med att deras ”gamla” invånare återvänder efter ett arbetsliv i storstan,kan konsekvenserna av minskade befolkningstal och överåldring minskas reellt.</p>

Arjeplog in Norrbotten is an important winter testing site of vehicles and vehicle components for the international automobile industry. A considerable number of staff from the industry, the client companies, travel each winter to the small and peripheral Arjeplog in order to conduct tests. Thanks to this business, a number of local companies, service providers, which assist the incoming client companies with testing facilities and other services, have emerged in the area. Some actors want to develop this further and have initiated a collaboration with Luleå University of Technology and a few other regional stakeholders. An important motive for this cooperation is to increase the competitiveness of the region and by extension contribute to sustainable economic development. An important component in achieving this, is that the competence supply of engineers can be met, which is in focus in this study. This study describes the strategies which involved actors advocate to achieve regional development. The notions of triple helix and cluster development are mentioned by some actors as strategies to achieve this. Important factors when scrutinizing these strategies are how they are affected by the conditions which are common in a sparsely populated peripheral region. This is the purpose of this study and the analysis is carried out using the notion of proximity and its different dimensions, such as social, cognitive, organizational, institutional and geographical dimensions. The study suggests, in particular, that regional development would benefit from a communal inclusive vision, frequent meetings between the actors on site in the region as well as a regional coordinator, who would not interfere with the tasks of other actors but let each and every person do what they are best at.

The aim of this dissertation is to analyse the relationship between women’s organising and established politics in three Swedish municipalities, and by way of this analysis study the construction of gender power orders. In the analysis, special emphasis is put on women’s agency. By posing questions to activists and local politicians concerning their opinions about women’s organising, the positions of women in established politics, and the concept of gender-equality, the ambition is to illuminate constructions of local gender power orders. The analysis is mainly based on interviews with activists, local politicians, and local administrators in the municipalities of Berg, Kiruna, and Robertsfors. Theoretically, the dissertation is influenced mainly by feminist theory of gender power relations and women’s agency, for example the work of Maud Eduards, and the theories about power and resistance developed by Michel Foucault. Carol Bacchi’s “What’s the problem?” approach is used when analysing the opinions of activists and politicians regarding the issue of gender-equality. In this approach, the way of constructing problems is the key, not “the problem” as such. The point is to constantly question phenomena that are defined as natural or self-evident, or, in other words, to deconstruct dominating discourses. When the interviews with the politicians were analysed with the ambition of discerning a dominant discourse of gender power, five limiting principles became visible; essential (in biological terms) differences between women and men, figures and complementarity, reduction, voluntariness, and co-operation. The principle of differences appears to be central, and all the principles place questions of gender-equality on the labour market. The “gap” between activists and politicians regarding the way in which gender is constructed is put forward as the main reason why women’s organising meets resistance from the sphere of local, established politics. This gap is also the central ingredient in the construction of the three local gender power orders, even if there are also other differences between the three. Key words: Women’s organising, women’s movement, gender-equality, rural areas, local politics, gender and politics, feminist theory

Europas befolkning blir allt äldre och bosättningen koncentreras i ökande omfång till ett begränsat antal tillväxtregioner. Den här koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner särskild hårt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskäl till större regioner, utan att återvända efter utbildningen, då det fattas ett yrkesmässigt perspektiv. Om några decennier kommer mer än halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsområdena. Även de mindre storstäderna och andra tillväxtområden emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och så även i alla tillväxtområden blir i genomsnitt litet äldre, men beroendekvoten förblir där nästan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga människor som tillbringar sitt yrkesliv där. De bildar dessutom familjer och deras barn är morgondagens befolkning i arbetsför ålder. Däremot drabbas de glesbygdskommuner, som pga. av sitt läge inte kan ingå i större lokala arbetsmarknader, av överåldring och en jämnt minskande andel befolkning i arbetsför ålder. Utvecklingen kan bli så drastiskt att befolkningen i arbetsför ålder inte ens räcker för att göra jobben i vård och omsorg, inte att tala om andra arbeten. Krafterna bakom koncentrationen är mycket starka och har en utpräglad egendynamik. En tillväxtregion attraherar kompetens och köpkraft, dessa faktorer attraherar allt mer företag som i sin tur producerar kompetens och köpkraft osv. Tvärtom är det i avfolkningsregioner, där minskande köpkraft och en minskade arbetskraftpotential leder till minskande företags-etableringar och så till ytterligare förminskade köpkraft och kompetens, osv. Utvecklingen kan för några kommuner betyda, att de om några decennier inte längre kan bestå, eftersom det fattas personal och finansiella medel för att upprätthålla det offentliga livet. Samtidigt lider tillväxtregioner under många problem som t.ex. bostadsbrist och trafikinfarkter. För att kunna bromsa utvecklingen i avfolkningsregioner behöver kommunerna där att gå nya vägar. I och med att klimatförändringarna drabbas länderna i klassiska turistområden och i och med att energi blir allt dyrare, finns nya chanser för Norrlands glesbygder. Om de lyckas att överta marknadsandelar inom turism och att utveckla kluster inom området förnyelsebara energier, kan det kanske vara möjligt att neutraliserar avflyttningen bland unga och bilda en ny, stabil befolkningsstruktur, om än  med en mindre befolkningsstorlek än på 1960-talet. Utvecklingen bör ackompanjeras av stöd till småskalig och diversifierat jordbruk samt koordinering av turism och skogsbruk. Det är möjligtvis en väg för att mildra koncentrationens negativa konsekvenser i tillväxtregioner och för att förhindra uppståendet av ”ödekommuner”.

Som alla andra i-länder möts även Sverige av enorma demografiska förändringar. Vilever allt längre, får allt mindre barn och koncentrerar oss mer och mer till någracentra, medan stora delar av landet drabbas av avfolkning. Dessa processer har iVästeuropa liknande skepnader. Men i motsats till länder som Italien, Tjeckien ellerTyskland föll TFR först for några år sen under reproduktionsnivån, så att nedgångenav födelsetalet är i dagens Sverige inte än så dramatiskt som t.ex. i Tyskland, därantalet födelser under den sista 40 årena halverades. Å andra sidan drabbas Sverigehårdare av befolkningskoncentrationen än mindre och/eller tätbefolkade länder,eftersom den redan dyra infrastrukturen (kostnader per person) blir nu ännu dyrare,när redan glesbefolkade kommuner förlorar en stor del av sin befolkning genomavflyttning och minskade födelser medan storstadsområden nästan kollaberar i följdav bostadsbrist och andra infrastrukturella problem. Men de glesbefolkadeavflyttningskommunerna som ligger långt från storstadsområden får allt störreproblem av upprätthålla (dvs. finansiera) den offentliga servicen inom helakommunen.Å andra sidan lever vi inta bara allt längre, utan bibehåller allt längre vår hälsa.Dessutom är pensionerna i Sverige liksom arbetande människor för kommunernaskattebetalare, då pensionerna beskattas liksom lön med kommunalt skatt. Även ompensionerna är mindre än arbetsinkomsterna, så är friska pensionerar urskatteperspektiv en tillgång för kommunerna på liknande sätt som arbetstagare. Förstnär vårdbehovet kräver resurser ändras ekvationen. Om avflyttningskommunernaalltså lyckas med att deras ”gamla” invånare återvänder efter ett arbetsliv i storstan,kan konsekvenserna av minskade befolkningstal och överåldring minskas reellt.

Abstract Purpose. The study investigates how individual and structural factors affect children's mental illness in rural municipalities, and how schooling acts as a protective factor against mental illness. The report is based on reports from Barnombudsmannen (2018) and Bris (2018), which says that increased mental illness increases for children and schools have an unequal education where the children in rural municipalities have poorer school results than the national average. The theoretical reference frame of the study is Bronfenbrenner's ecological system theory. Method. One quantitative method is the basis for the study, which is based on surveys where respondents are children in rural municipalities. The data is collected by LoRDIA research projects and a stratification of the material is made to reach the appropriate population. Selected factors are hyperactivity, behavioural problems, relationships to peers, emotional symptoms, experiences of trauma and prosocial behaviour, school conditions, well-being in the residential area, the child's experience of family finances. Results. The study shows significant relationship between all of the above-mentioned factors and mental health. The mental illness of children can be understood as 43% of the studies examined factors. The results of the study can be seen to help increase understanding of the relationship between mental illness and risk and protection-factors for children living in rural municipalities. Conclusion. The results show that mental illness in the child is not only found as the child's individual characteristics but is linked to living conditions and the environment's ability to provide a safe home environment, good school and prosocial conditions. The significance of school and social authorities offering individualized efforts to prevent the increasing mental illness of children in rural municipalities is apparent from the results of the study. Keywords. Children, mental illness, rural, school, individual and structural factors, segregation

This master's thesis’ purpose is to contribute with knowledge about access to public library service in sparsely-populated areas in Southern Sweden. Previous similar studies have focused on Northern Sweden, leaving a lack of knowledge regarding the southern parts of the country. The study takes place in Blekinge county. Three questions are posed: How are the public library’s roles perceived in control documents regarding library service and rural policy? What roles do public library service play in the lives of participants in rural Blekinge, depending on whether they live in the northern forestal area or the southern coastal area? What, according to the participants, contributes to enabling and hindering library use? The theoretical framework derived from Skot-Hansen and Andersson’s model of four public library roles, Jochumsen et. al. 's model of four rooms at public libraries and Buckland’s model of information barriers. The methods of data collection were semi structured interviews and qualitative content analysis of documents. The results show that the perception of public library access depends on where in the county the participants live. In general, participants from the sparsely-populated rural forestal northern Blekinge perceive public libraries as less accessible than participants from the rural southern coastal area. The participants express a lack of access to public transport, which in return affects accessibility to public libraries and increases dependency on car transport. The analysis of regional and municipal control documents confirms that there is a widespread problem with unequal service availability in rural Blekinge county, including public library service.

Denna magisteruppsats kretsar kring två föreningsdrivna ideella bibliotek i Dalarna. Syftet är dels att undersöka bibliotekens villkor, dels vilken funktion de har för användare och lokalsamhälle. För att uppnå detta används Marianne Andersson och Dorte Skot-Hansens modell för folkbibliotekets funktioner för lokalsamhället som teoretiskt ramverk. Studien baseras på sju semistrukturerade intervjuer med volontärer och användare på biblioteken. Studien visar att de ideella biblioteken fyller en del av den lucka som uppstått efter att folkbiblioteksfilialerna på orterna lagts ner: i form av kulturcentrum, socialt centrum, kunskapscentrum och informationscentrum. Hur väl och vilka av dessa funktioner som uppfylls varierar de ideella biblioteken emellan. Aktiviteter och service som erbjuds på de ideella biblioteken är bland annat uppdaterade bokbestånd, sagostunder, utställningar och lokalinformation. Utmaningar som identifieras med driftsformen är bland annat en ekonomisk osäkerhet, en homogen volontärgrupp och en svårighet att nå ut till särskilda målgrupper. Möjligheter inkluderar en nära kontakt med användare och lokalsamhälle och en frihet i organisationsformen. Resultatet visar att invånare på orterna tycker att de ideella biblioteken fyller en viktig samhällsfunktion även om de inte själva besöker dem. För användare som av olika anledningar inte kan ta sig till närmaste folkbibliotek eller bokbuss blir de ideella biblioteken den enda tillgången till biblioteksverksamhet.

Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka idrott och hälsa-lärares upplevelser av att arbeta på skolor placerade på den glesa och mycket glesa landsbygden i Norrbottens län. Studien avgränsades till lärarnas upplevelser om undervisningens likvärdighet och hur ramfaktorerna elevgrupp, ekonomiska resurser och lokaler påverkade deras arbete. Resultatet visade att lärarna upplevde sin undervisning som likvärdig med övriga landets trots vissa svårigheter sett till lokaltillgång och ekonomiska resurser. Exempelvis fick några lärare resa långt för att ta sig till lokaler som badhus och ishall, eller vara utan internetanslutning och ljudanläggning i sporthallen. Resultatet visade även att, till skillnad från den tidigare forskning som gjorts på idrott och hälsa-lärares arbetsmiljö, var ramfaktorn elevgrupper den mest positiva faktorn med att arbeta på en skola belägen i den glesa och mycket glesa landsbygden. Orsaken till detta var de mindre klasserna som gav lärarna mer tid med sina elever, vilket påverkade undervisningen positivt. Överlag bryter studien ny mark, eftersom det tidigare inte har forskats på lärare som befinner sig på den glesa och mycket glesa landsbygden. På grund av detta behövs mer forskning på området för att kunna inkludera fler regioner och således ger en mer representativ bild av den glesa och mycket glesa landsbygdsskolelläraren i Sverige.