Bakgrund. Vårdens tillgänglighet i glesbygd skiljer sig från storstäder, både i Sverige och internationellt. Syfte. Att undersöka hur patienter i svensk glesbygd upplever tillgängligheten av hälso- och sjukvård. Metodbeskrivning. Kvalitativ metod och induktiv ansats med deskriptiv design. Åtta semi-strukturerade telefonintervjuer genomfördes med personer i åldrarna 24-90 år.  Innehållet analyserades med en modifierad version av Graneheim och Lundmans innehållsanalys (2004). Resultat. Patienter i Arjeplogs kommun ansåg att hälso- och sjukvårdens tillgänglighet brister på grund av avsaknad av fast anställd läkare på vårdcentralen. Bristen på kontinuitet ledde till att informanterna upplevde att de kände bristande tillit till vården och avstod från att söka vård. Även tillgängligheten till akutsjukvård var bristande eftersom resurser inte alltid fanns tillgängliga och skapade oro hos patienterna ifall de skulle bli akut sjuka. Avstånden och tillgängligheten till sjukvård i Arjeplog gjorde att patienter valde att åka längre sträckor till andra sjukhus där de kunde få den hjälp de behövde även om det innebar besvär. För de äldre innebar de långa ressträckorna att de ibland valde att avstå behandlingar på grund av bristande fysisk ork. Teknologins användning såsom mobiltelefon och videosamtal gav i många fall möjligheter att ersätta fysiska besök.   Slutsats. För att utöka tillgängligheten av hälso- och sjukvården i Arjeplog skulle användning av videosamtal kunna utvecklas, då det kan ersätta fysiska besök på avlägsna sjukhus i många fall. Informanterna önskade att det skulle finnas fast anställda läkare på vårdcentralen som kände till förutsättningarna i kommunen. Sjuksköterskor skulle kunna ta över vissa läkaruppgifter för att minska konsekvenserna av läkarbristen i kommunen.

Abstract The subject of this paper is children’s thoughts and feelings about the forest and on the importance of the schools for their students’ thoughts. The aim of this paper is to find out if there are any attitude differences towards the forest in schools in the city and in the countryside. To fulfil this purpose the work has been divided into two questions, 1 Do children have different thoughts about the forest, depending on where they live? 2 Does the school affect their students’ thoughts about the forest? Two schools with different locations in the country have been visited. The pupils have been interviewed and twenty interviews ten from each school have been randomly picked as material for the paper. The result from the interviews shows interesting differences and similarities between these two schools. The children in the countryside talk about the forest as a playground where they can climb threes and build cabins. When the kids in the city talk about the forest they tell you what you can find there, like leaves, animals and berries. But almost all the children feel a lot of joy for the forest and enjoy being there. Keywords: Forest, Countryside, City, Surroundings

Abstract Leva och Bo i Västra Torsås Författad av: Hanna Andersson och Sandra Johansson Studien är ett uppdrag som har syftat till att genomföra en utredning om invånarna i Västra Torsås åt Sockenrådet. Avsikten med utredningen är att kartlägga invånarnas åsikter och attityder. Slutprodukten ska sedan fungera som ett styrdokument och vägleda Sockenrådet i det framtida arbetet. Uppsatsens fokus ligger på invånarna i Västra Torsås vardagstrivsel. Vi undersöker om det finns faktorer som är grundläggande för att trivas i samhället, dessa är: kön, ålder, hem- och familjesituation, arbetssituation, bakgrund, människor i individens närhet, gemenskap samt förenings- och fritidsaktiviteter. Vi använde oss av en av en enkätundersökning. Urvalet utgjordes av ett proportionellt stratifierat urval på 15 procent av totalpopulationen i åldrarna 20-79 år. Den slutgiltiga svarsfrekvensen blev 65 procent. Datamaterialet bearbetades sedan i statistikprogrammet SPSS. Resultatet analyserades utifrån våra valda teoretiska utgångspunkter som var normer, fält och kapital och anpassning. För att Västra Torsås invånare ska kunna uppleva vardagstrivsel erfordras; att normerna överensstämmer och följs, att individen innehar vissa kapital, av omgivningen, ansedda som de rätta, samt att individen är anpassad genom att de krav som ställs är uppfyllda. Vi konstaterar även att samtliga ovan nämnda faktorer förutom kön och ålder påverkar om invånarna i Västra Torsås upplever vardagstrivsel eller ej Nyckelord: Normer, Anpassning, Vardagstrivsel, Glesbygd

<p>Abstract</p><p>Leva och Bo i Västra Torsås</p><p>Författad av:</p><p>Hanna Andersson och Sandra Johansson</p><p>Studien är ett uppdrag som har syftat till att genomföra en utredning om invånarna i Västra Torsås åt Sockenrådet. Avsikten med utredningen är att kartlägga invånarnas åsikter och attityder. Slutprodukten ska sedan fungera som ett styrdokument och vägleda Sockenrådet i det framtida arbetet.</p><p>Uppsatsens fokus ligger på invånarna i Västra Torsås vardagstrivsel. Vi undersöker om det finns faktorer som är grundläggande för att trivas i samhället, dessa är: kön, ålder, hem- och familjesituation, arbetssituation, bakgrund, människor i individens närhet, gemenskap samt förenings- och fritidsaktiviteter.</p><p>Vi använde oss av en av en enkätundersökning. Urvalet utgjordes av ett proportionellt stratifierat urval på 15 procent av totalpopulationen i åldrarna 20-79 år. Den slutgiltiga svarsfrekvensen blev 65 procent. Datamaterialet bearbetades sedan i statistikprogrammet SPSS. Resultatet analyserades utifrån våra valda teoretiska utgångspunkter som var normer, fält och kapital och anpassning.</p><p>För att Västra Torsås invånare ska kunna uppleva vardagstrivsel erfordras; att normerna överensstämmer och följs, att individen innehar vissa kapital, av omgivningen, ansedda som de rätta, samt att individen är anpassad genom att de krav som ställs är uppfyllda. Vi konstaterar även att samtliga ovan nämnda faktorer förutom kön och ålder påverkar om invånarna i Västra Torsås upplever vardagstrivsel eller ej</p><p>Nyckelord: Normer, Anpassning, Vardagstrivsel, Glesbygd</p>

Den här uppsatsens syfte är att belysa HBTQ arbete på folkbibliotek i Norrlands glesbygd, hur de arbetar och vad som påverkar det arbetet. För att göra detta så används semistrukturerade intervjuer som metod. I det första kapitlet introduceras ämnet och syftet. Queerteori lyfts upp och några viktiga begrepp definieras. Det andra kapitlet behandlar tidigare forskning, det tredje kapitlet metod. I det femte kapitlet presenteras resultatet och i det sjätte kapitlet kommer slutsatser och föreslag på fortsatt forskning. Sist kommer innehållsförteckning och bilagor. Syftet uppfylls genom en analys av de berättelser som framkommer vid intervjuerna. Respondenternas berättelser visar på en bredd av erfarenheter, arbete med regnbågshyllor och regnbågsflaggor på böckerna. Flera aspekter av deras arbete belyses, bestånd, bemötande, programverksamhet, utbildning och fortbildning. Faktorerna som påverkar HBTQ arbetet varierar mellan de olika respondenterna. Gemensamt för alla är brist på tid och pengar. Satsningar från högre instanser ger möjlighet till god påverkan. Men intresset för HBTQ arbete från omgivningen har stor påverkan på huruvida satsningarna kan ha någon effekt.

Syftet med studien var att undersöka urbaniseringens konsekvenser för likvärdigheten i skolan i svenska kommuner. En kvantitativ undersökning har genomförts där variablerna urbaniseringsgrad, andel elever som når kunskapskraven i årskurs 9, kostnad per elev samt andel behöriga lärare har använts i en korrelationsanalys. Undersökningen har visat att urbaniseringen samvarierar negativt med likvärdigheten i skolan och att dessa blivit större mellan 2011 och 2018. Vidare visar studien att det råder olika förutsättningar för Sveriges kommuner att erbjuda utbildning och att utvärdera och följa upp hur skolverksamheten ställer sig gentemot de mål och riktlinjer som finns. Studien visar på att glesbygder, som ett resultat av urbaniseringen, tenderar att ha det svårare att rekrytera behöriga lärare och mindre ekonomiska resurser. Detta resulterar i att glesbygderna har svårare att erbjuda kvalitativ utbildning och att de har sämre förutsättningar för utvärdering av verksamheten. Studien visar samtidigt hur urbaniseringen ökat sedan 2011 och hur denna utveckling förväntas fortsätta. Mot den bakgrund att urbaniseringen leder till olika förutsättningar för Sveriges kommuner att upprätthålla kvalitativ undervisning gör att jag ställer mig frågande till huruvida det svenska skolsystemet är anpassat till det urbaniserade samhälle vi lever i.

No description available.

Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda i glesbygden inom slutenvården skiljer sig gentemot att vårda inom slutenvården i en stad eller stadsnära miljö. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter inom glesbygdens slutenvård. Som sjuksköterska i glesbygden är det viktigt att kunna lite om mycket i stället för mycket om lite, det är det som utmärker glesbygdsjukvården. En litteratursökning genomfördes samt en kvalitetsgranskning av tio utvalda artiklar som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att känna sig otillräcklig och sakna stöd från kollegor, Att förväntas hantera dubbla roller, Att känna en stark samhörighet till glesbygden och Att ansvara för en god och säker vård. Resultatet visade att stöd från kollegor var viktigt för att känna sig tillräcklig. Som sjuksköterska i glesbygden var det svårt att skilja på arbetsliv och privatliv. Samhörigheten som sjuksköterskor i glesbygden kände till kollegorna, glesbygdsjukvården och patienterna var stark. En slutsats som kan dras är att vården i glesbygden är beroende av personal med rätt kompetens, då arbetsuppgifterna är varierande. En annan viktig faktor för sjuksköterskorna i glesbygden är bekantskapen med patienten, vilket är något som sjuksköterskor i stadsnäramiljö inte upplever på samma sätt. Att uppdatera sig om nya förändringar som sker var viktigt för sjuksköterskorna i glesbygden för att kunna utföra en god och säker vård.

Glesbygden står inför stora utmaningar både ekonomiskt och resursmässigt. Men även där ska lika vård för alla erbjudas. Nya lösningar behöver därför testas. Användning av telemedicin i psykologisk behandling kan vara en möjlig lösning om det fungerar för patienter och behandlare. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en DBT-färdighetsträning via telemedicin upplevdes av deltagarna. Två färdighetstränare och fyra patienter som deltog i pilotprojektet DBT-färdighetsträning via telemedicin intervjuades med frågeställningen hur de uppfattade själva tekniken, hur de upplevde kommunikationen via telemedicin och om de kände sig trygga under DBT-färdighetsträningen. Sammanfattningsvis visar resultatet att DBT- färdighetsträningen via telemedicin togs emot positivt av patienterna. Användningen av telemedicin har fungerat väl för denna grupp av patienter med en emotionell instabil personlighetsstörning. Även färdighetstränarna uttrycker sig positivt till att fortsatt använda telemedicin, men man framhåller att man vill lära sig mer och förbättra sitt arbetssätt. Största orosmomentet för färdighetstränarna var deras osäkerhet om de kunde avläsa sina patienters stämningsläge tillräcklig väl, via telemedicin. För att kunna göra undervisningen mer pedagogisk och mer varierande önskas nya tekniska funktioner och lösningar.

This essay points at the importance of public libraries as arenas of meetings between refugees and the local population, and by this - creating social kapital in the society as a whole. The researchers Aabø, Audunson and Vårheim have created theories about low-intensive meeting places, that means – neutral, public places where accidential meetings with different strangers can happen, which can create social capital and trust among each other. To complement these theories I also use Vårheim who have implementet social capital-theories to the sphere of public libraries. These two theories complement each other and can help me investigate two public libraries in a rural area in Sweden. My purpose is to see how these two libraries are used as low-intensive meeting places for refugees and if the libraries contribute to build social capital in the society. I am interviewing library personal and the two heads of the libraries. I want to see what services etc. they provide for refugees and overall their thoughts and attitudes towards the library as a meeting place for refugees. In conclusion I have found that neither library is very strong when it comes to the function of creating meetings between refugees and the local population. But overall they have open attitudes towards it, and they try in different ways to provide services for immigrants. I can see in the material that these libraries have a good platform and possibilites of creating social capital in the society, and in many ways they contribute to this.