This essay points at the importance of public libraries as arenas of meetings between refugees and the local population, and by this - creating social kapital in the society as a whole. The researchers Aabø, Audunson and Vårheim have created theories about low-intensive meeting places, that means – neutral, public places where accidential meetings with different strangers can happen, which can create social capital and trust among each other. To complement these theories I also use Vårheim who have implementet social capital-theories to the sphere of public libraries. These two theories complement each other and can help me investigate two public libraries in a rural area in Sweden. My purpose is to see how these two libraries are used as low-intensive meeting places for refugees and if the libraries contribute to build social capital in the society. I am interviewing library personal and the two heads of the libraries. I want to see what services etc. they provide for refugees and overall their thoughts and attitudes towards the library as a meeting place for refugees. In conclusion I have found that neither library is very strong when it comes to the function of creating meetings between refugees and the local population. But overall they have open attitudes towards it, and they try in different ways to provide services for immigrants. I can see in the material that these libraries have a good platform and possibilites of creating social capital in the society, and in many ways they contribute to this.

This bachelor thesis examines at how libraries can function as meeting places in areas with inhabitants from sevral different countries. It is done in the form of a case study, with interviews and observations, of a minilibrary in a part of Växjö. The results are analysed with the help of Ragnar Audunsons theory about high and low intensity meeting places. According to the theory a high intensity meeting place is where a person meets people who share their intrests, whereas a low intensity meeting place is where the person are exposed to diffrent views. This study finds that the minilibrary in question funtions as both a high and a low intensity meeting place, depending on the context. When the children and youth living in the area use it as a place to meet after school, the library functions as a high intensity meeting place, and when the library hosts language cafés it becomes a low intensity meeting place.

Purpose: The purpose of the study reported in this thesis is to addto the knowledge concerning what public librarians do to meet theneeds of unaccompanied asylum-seeking minors, thereby helpingthem to develop and establish themselves in a new environment.What tasks, activities and tools do the librarians have at theirdisposal? What problems do they encounter? What values, normsand attitudes guide their work? Method: The thoughts andexperiences of six public librarians have been captured throughqualitative semi-structured interviews, the result of which has beenthematically analysed using notions of social capital and socialexclusion. Findings: Unaccompanied asylum-seeking minors facea number of challenges which the public library with its librarians,collections and various activities can assist in coping with byproviding the children with opportunities to increase their socialcapital and decrease the risk of social exclusion. Researchlimitations: It has for several reasons proven difficult to studyunaccompanied asylum-seeking children as a distinct group, whichis why this study also uses material that deals with refugees as awhole. A significant amount of the latter are undeniablyunaccompanied minors, an especially exposed and vulnerable typeof refugees. The study is limited, local and situated and thereforenot empirically generalizable. Research implications: The studycontributes to the accumulated knowledge concerning the potentialof public libraries as vectors for building social capital in the livesof unaccompanied asylum seeking minors, in a variety of ways.The role, values and attitudes of librarians are especiallyhighlighted. / Program: Bibliotekarie

The aim of this master thesis in Library and Information Science is to develop deeper knowledge of what is enabling or limiting the volunteer activities Lending an Uppsalabo. The perspective used is to understand how the volunteers’ involvement in new innovative services can expand the democratic work of the library. Furthermore, the intention is to examine whether the meetings between newly arrived and local residents, according to the volunteers' opinions, strengthen social ties and networks and whether links between newly arrived and Swedish society arise through the volunteers' cooperation with the public library. Qualitative semi-structured interviews were conducted with eight volunteers located in Uppsala. The interviews, together with volunteers’ reports were analysed and the method for analysing was theory driven and discussed with a set of theoretical concepts; bridging social capital, integration, high- and low-intensive meeting places and linguistic competence, which provided opportunities for interpreting the empirical material from different perspectives and accomplishing a theoretical discussion. The results show, according to the analyses of the volunteers' statements, that the meetings between newly arrived and local residents can strengthen social networks and create links between the newly arrived and Swedish society, which favors both communicative and social integration. Furthermore, according to the volunteers' opinions, the volunteers’ desk with its place in the library provides an arena for low-intensity meetings serving as a social meeting place and a place for language development. Additionally, through active citizenship, the volunteers wanted to create a new activity within the society to help newly arrived to integrate into society and this is one of the motive for participation.

Detta är ett examensarbete av undersökande karaktär för att se i vilken riktning man kan gå när man utformar mötesplatser i det offentliga rummet i nya stadsdelar. Utgångspunkten för detta arbete är den nya stadsdelen Ebbepark som håller på att byggas i Linköping i Östergötland. I Ebbepark kommer människor båda att bo och jobba. I studien undersöks om det finns några gemensamma nämnare mellan dessa två grupper (boende och anställda på företag i Linköping) och hur de idag träffar andra människor i sin närhet. Vad som även undersöks är hur de tänker kring hur dessa mötesplatser skulle kunna utformas och vad man skulle kunna göra på en sådan mötesplats. De två undersökta grupperna får även möjligheten att reflektera över om urbana odlingar skulle kunna vara ett inslag i dessa mötesplatser och vad de tror att urbana odlingar skulle kunna bidra med för dem. Från resultaten av den enkätundersökning som har genomförts har det visat sig att det inte återfinns någon signifikant skillnad på någon av frågorna mellan de två olika grupperna i studien. Att det inte finns någon signifikant skillnad mellan grupperna leder till att man enklare kan se i vilken riktning som mötesplatserna kan utformas. Detta kan man då göra genom att studera medelvärden för respektive kvantitativ fråga i enkäten. Det blir även intressant att studera de identifierade teman från en tematisk analys på den kvalitativa delen av enkäten. Detta för att erhålla en djupare förståelse för hur respektive enskild individ resonerar. Från de kvantitativa resultaten ser man att deltagarna överlag ställer sig positivt till växter i närheten av där de jobbar och bor. Det framkommer även att det redan finns några mötesplatser där deltagarna jobbar respektive bor men att de skulle kunna tänka sig fler. Vidare anser de att det finns en poäng med att boende och de arbetande i samma område beblandas och umgås med varandra. Från den tematiska analysen framkom att en mötesplats för de tillfrågade försöksdeltagarna antingen var en plats där man bara kunde vara, umgås och prata med andra människor. Det andra identifierade temat var att man på en mötesplats samlas kring någon form av aktivitet. Dessa två identifierade teman pekar antingen på lågintensiva eller högintensiva mötesplatser. När man vidare studerar fler av de teman som uppkom i analysen så träffades människor ofta i samband med måltider. När de tillfrågades vad man kunde göra på en mötesplats så menade flera personer att de ville prata med andra människor och ville gärna fika. Detta är mer i linje med de lågintensiva mötesplatserna där man inte behöver träffas kring en given aktivitet. Denna kandidatuppsats är ett examensarbete som har genomförts tillsammans med Vissheim och Sankt Kors Fastighets AB. Vissheim är ett nystartat företag som har tagit fram en lösning för autonom odling. Sankt Kors är det företag som driver byggnationen av den nya stadsdelen Ebbepark i Linköping, Östergötland.