Framtiden är fylld av osäkerhet och risk som bör tas i beaktande vid investeringsbeslut. För att kunna fatta ett välgrundat investeringsbeslut behöver osäkerhet och risk hanteras. Vanligtvis kan dessa hanteras med investeringskalkylering. Enligt tidigare forskning används oftast traditionella metoder vid investeringskalkylering. Inom offentlig sektor är det dock inte lika självklart att de traditionella metoderna tillämpas då exempelvis kommuner även behöver beakta omätbara värden. Tidigare forskning har i begränsad omfattning undersökt hantering av osäkerhet vid investeringar från ett kommunalt perspektiv. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur osäkerhet och risk hanteras i en kommunal förvaltning i Sverige vid investeringskalkylering för projekt inom infrastruktur. Genom att kvalitativt studera hur osäkerhet och risk hanteras vid investeringskalkylering i kommunal förvaltning kan studien bidra med ytterligare kunskap till den tidigare forskningen inom det undersökta området. Forskningsfrågan som studien har för avsikt att besvara är: Hur hanteras osäkerhet och risk vid investeringskalkylering för projekt i en kommunal förvaltning? Utifrån detta syfte och forskningsfråga genomfördes en fallstudie på en kommunal förvaltning i Sverige. För att svara på forskningsfrågan samlades empiri in genom diskussioner i två fokusgrupper, en intervju och genom att studera interna dokument från förvaltningen. Slutsatsen från denna studie är att den mänskliga rollen har en stor betydelse vid hanteringen av osäkerhet och risk i investeringskalkyleringen. Förvaltningens modell för kalkylering och hur förvaltningen hanterar oförutsedda kostnader i kalkylen har också en betydande roll, men för en lyckad investering är det deltagarna i projektets förarbete och de tolkningar som ligger bakom kalkylens belopp som har störst betydelse. Fortsatt forskning föreslås att inrikta sig på att kvalitativt undersöka fenomenet i fler förvaltningar och fler kommuner, vilket skulle ge möjlighet till djupare analys. Ett annat förslag är att göra jämförelser mellan hur osäkerhet och risk hanteras över perioder med olika konjunkturer.

Sjuksköterskans ansvarsroll och arbetsroll har förändrats genom historien och har påverkats av olika vetenskapstraditioner som har varit rådande i samhället. Sjuksköterskans arbete är fördelat i tre arbetsområden; omvårdnadens teori och praktik; forskning, utveckling och utbildning; samt ledarskap. Dessa arbetsområden ska prioriteras och fördelas över dygnet. Syftet med studien är att belysa vad sjuksköterskan arbetar med och hur arbetet är fördelat över dygnet.Kvalitativ observationsmetod användes för att uppnå syftet med studien, observationer utfördes på tio sjuksköterskor på ett Universitetssjukhus i södra Sverige. Analysmetoden som användes var manifest och latent innehållsanalys.Resultatet visade att sjuksköterskans arbete är mångfasetterat och innehåller många arbetsuppgifter utöver omvårdnad. Dessa arbetsuppgifter presenteras i resultatet som samordning. Sjuksköterskan synliggör inte omvårdnad i sitt dagliga arbete trots att detta är sjuksköteskans huvudämne. / The aim of this study was to illustrate the nurse’s occupation and describe how the composition of work is distributed over a twenty-four hour period. The nurse’s responsibility and obligations have changed character over time. Moreover, it has been influenced by different existing scientific traditions. The nursing work is divided in three areas; caring in theory and practice, research and development, education and management. These areas have to be prioritized and divided over the twenty-four hour period.A qualitative observational method was used in order to achieve the goal of the study. The observations took place at a university hospital in southern Sweden and ten nurses were observed. Content analysis, both manifest and latent was used. The results demonstrated that the nursing work is multifaceted and contain a variety of undertakings in addition to caring. These undertakings are collectively presented in the results as coordinating. The nurse does not make the responsibility of nursing visible, even though this is the nurse’s main area of operation.

Andelen demenssjuka ökar i takt med den åldrande befolkningen. Detta medför att andelen demenssjuka även ökar i den somatiska vården. Tidigare forskning har visat på svårigheter med att behandla patienter med demenssjukdom i sjukhusmiljö. Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att på somatisk avdelning vårda somatiskt sjuka patienter med demenssjukdom. Datainsamlingen skedde i form av intervjuer och materialet analyserades med en fenomenografisk ansats. Sammantaget visar studiens resultat på att många sjuksköterskor uppskattade kontakten med demenssjuka patienter men att de i omvårdnadsarbetet samtidigt kände sig begränsade av åtskilliga faktorer. Dessa var ofta miljö- och logistikmässiga, men även rent personliga förutsättningar såsom kunskap och förståelse. Faktorerna kunde bidra till en känsla av oro för patienternas säkerhet såväl som en professionell otillräcklighet, vilket inte sällan kunde få sjuksköterskorna att känna sig otillfredsställda med sitt arbete. Studien styrker tidigare forskningsresultat angående problematiken att ge demenssjuka en adekvat omvårdnad i sjukhusmiljö, men utvecklar i högre grad faktorer som inverkar på omvårdnaden, såsom förflyttningar på och mellan avdelningar och vårdinstanser. Studiens resultat indikerar till behovet av ett ökat fokus på demenssjukdomar i sjuksköterskornas grundutbildning samt ett förbättrat samarbete mellan olika instanser och en satsning på kompetensutveckling. Detta skulle kunna leda till en förbättrad omvårdnad av demenssjuka patienter på somatiska avdelningar. I förlängningen borde det även minska sjuksköterskornas känsla av otillräcklighet och öka deras tillfredsställelse i arbetet med demenssjuka patienter. / The proportion of the dementia-ill increases with the ageing population. This results in an increase of dementia-ill in the somatic care as well. Previous research has pointed out difficulties in treating patients with dementia disease in a hospital setting. The objective of the study was to investigate the nurses experience of nursing somaticly ill patients with dementia disease in a somatic ward. Interviewing was used as method of data collection and the data was analysed with a phenomenographic approach. Aggregatively the result of the study shows that many nurses experienced an appreciation towards the contact with dementia-ill patients, but that they at the same time in the nursing care function felt limited by several factors. These were mostly environmental and logistical, but also strictly personal prerequisites such as knowledge and understanding. These factors could contribute to a worry concerning the safety of the patients as well as a professional inadequacy, which not rarely made the nurses feel unsatisfied with their work. The study confirm previous research regarding the problems with nursing dementia-ill adequately in a hospital setting, but elaborate further factors that impact the nursing situation such as transfers on and between wards as well as between health care establishments. The result of the study indicates the need of a greater focus in the undergraduate education for nurses, improved collaboration between different caregivers and an effort on capacity building. This should improve the nursing of dementia-ill patients in somatic wards. This ought also to reduce the nurses feeling of inadequacy and increase their work satisfaction whilst working with dementia-ill patients.

Sveriges befolkning ökar ständigt och i korrelation till det ökar efterfrågan på bostäder. För att tillgodose den stora efterfrågan som finns på bostadsmarknaden sker det byggnationer i en stor utsträckning. Det innebär att många byggprojekt pågår där logistik och arbetsmiljö är bland de viktigaste utmaningarna att ta itu med för att få ett lyckat projekt. För att möjliggöra detta måste leveranser komma in i rätt mängd, i rätt tid till rätt plats. Vid stadsförtätningsprojekt ingår det vanligtvis byggherrar, entreprenörer, underentreprenörer och konsulter som ska samspela. Därför är det viktigt att planerna följs och att lagar och regler upprätthålls. Bygglogistiken är därför en stor utmaning när flera byggherrar ska verka samtidigt på en gemensam arbetsyta.Syftet med examensarbetet är att undersöka den problematik som uppstår när flera byggherrar opererar på samma arbetsplats ur ett arbetsmiljö- och logistikperspektiv. Studien är begränsad till fallstudien Barkarbystaden där Prolog Bygglogistik har på uppdrag av Järfälla kommun tagit fram en logistiklösning. Referensobjektet som används i denna studie är Norra Djurgårdsstaden där logistiklösning har studerats och jämförts med logistiklösningen i Barkarbystaden. Målet var att samla ihop handlingssätten som är mest användbara och presentera dessa slutsatser, som både Prolog och andra företag ska kunna bruka i framtiden. Examensarbetet utförs i samarbete med Prolog Bygglogistik AB.Examensarbetets resultat visar att problematiken som uppstår när flera byggherrar verkar på samma byggarbetsplats samtidigt är i första hand trafikflödet. Leveranser av material och andra transporter som sker i området påverkar säkerheten för både allmänheten och arbetare på byggarbetsplatsen. Därför är koordinering av byggtrafik en avgörande faktor i stadsförtätningsprojekt. En risk med att inte ha en samordningsansvarig på plats kan leda till att den som är störst går först, vilket i sin tur påverkar arbetsmiljön på en byggarbetsplats.En lösning för samordning mellan flera aktörer i stadsförtätningsprojekt är att kommunen ska inkludera en logistikbilaga i exploateringsavtalet, vilket binder byggherren och entreprenörerna till att gå med i områdets gemensamma logistiklösning. Detta innebär att byggherren är bunden till nyttjandet av logistiklösningens olika tjänster som kan innefatta bland annat Check Point, gemensamt bokningssystem och omlastningstjänster. / Sweden's population is constantly increasing and in correlation with that, the demand for housing is increasing. In order to meet the great demand that exists in the housing market, construction is taking place to a large extent. This means that many construction projects are underway where logistics and work environment are among the most important challenges to tackle, in order to achieve a successful project. To make this possible, deliveries must arrive in the right quantity, at the right time to the right place. Urban densification projects usually include builders, contractors, subcontractors and consultants who are to interact. Therefore, it is important that the plans are followed and that laws and regulations are maintained. Construction logistics is therefore a major challenge when several builders have to work simultaneously on a common workspace.The purpose of this research paper is to investigate the problems that arise when many builders operate at the same workplace from a work environment- and logistics- perspective. The study is limited to the project Barkarbystaden where Prolog Bygglogistik has, on behalf of Järfälla kommun, developed a logistics solution. The reference object used in this study is Norra Djurgårdsstaden, where the logistics solution has been studied and compared with the logistics solution in Barkarbystaden. The goal was to gather the actions that are most useful and present these conclusions, which both Prolog and other companies will be able to use in the future. The degree project is carried out in collaboration with Prolog Bygglogistik AB.The results of the degree project show that the problem that arises when several builders operate on the same construction site at the same time is primarily the traffic flow. Deliveries of materials and other transports that take place in the area affect the safety of both the public and workers at the construction site. Therefore, coordination of construction traffic is a crucial factor in urban densification projects. A risk of not having a coordinator on site leads to the one who is the biggest going first, which in turn affects the working environment at the construction site.A solution for coordination between several actors in urban densification projects is that the municipality must include a logistics appendix in the development agreement, which binds the client and the contractors to agree to the area's joint logistics solution. This means that the client is bound to use the logistics solution's various services, which may include, among other things, Check Point, a common booking system and transshipment services.

The purpose of this essay was to investigate how the municipality works with Effektiv Samordning för Trygghet (EST), as well as how the collaboration works within the municipality. To investigate this, we used semi-structured interviews and reviewed documents, then a thematic analysis was carried out on the material. The results showed, based on the interviewees’ statements, that the practical work agreed with the manual for EST, but that there were difficulties with the representativeness within the mapping. The interviewees had a common picture of what collaboration is, while the documents lacked precise definitions of collaboration. In addition, the results showed that the interviewees had a lack of knowledge partly regarding what the documents contained, partly about the goals of the collaborative work. It also emerged that there were difficulties between the interviewees' perception of collaboration in comparison to the perceptions in the scientific field, especially regarding role distributions. The conclusions were that there is a need to spread knowledge about the content of the documents and a clarification of what the goals for the collaborations are. / Syftet med denna uppsats var att undersöka hur den aktuella kommunen arbetar med Effektiv Samordning för Trygghet (EST), samt hur samverkan fungerar inom kommunen. För att undersöka detta använde vi oss av semistrukturerade intervjuer och granskning av styrdokument, vidare genomfördes en tematisk analys på materialet. Resultatet visade att det praktiska arbetet, utifrån intervjupersonernas utsagor, stämde väl överens med metodhandboken för EST men att det fanns svårigheter med representativiteten inom kartläggningen. Intervjupersonerna hade en gemensam bild av vad samverkan är, medan styrdokumenten saknade tydliga definitioner av samverkan. Dessutom visade resultatet att intervjupersonerna har kunskapsbrister gällande vad styrdokumenten innehåller, samt bristande kunskap om mål för samverkansarbetet. Det framgick även att det fanns skillnader mellan intervjupersonernas uppfattning av samverkan i jämförelse med det vetenskapliga fältets föreställningar, framförallt gällande rollfördelningar. Slutsatserna var att det krävs kunskapsspridning kring styrdokumentens innehåll samt ett förtydligande om vad målen för samverkan är.

Syfte. Syftet med studien är att belysa viktiga aspekter i mötet mellan sjuksköterskan och patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska slutenvården. Bakgrund. Patienter som lider av psykisk ohälsa vårdas frekvent i den somatiska slutenvården. Sjuksköterskor på medicin och kirurgavdelningar möter och vårdar dessa patienter tillsammans med undersköterskor och läkare, men är de som har omvårdnadsansvaret för patienterna. Design. Kvalitativ intervjustudie. Metod. Åtta legitimerade sjuksköterskor vid kirurg och medicinavdelning med olika långa anställningstid, intervjuades individuellt. Alla sjuksköterskor utom en intervjuades på sin arbetsplats inom arbetstid. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och analysen resulterade i två kategorier och sju underkategorier. Resultat. Kategorier som formades från det analyserade materialet var; Erfarenheter, reflektioner och information är grundelement för det goda mötet och; Kunskap och samordning underlättar vårdarbete. Resultatet visar att sjuksköterskor i den somatiska slutenvården upplever att de har en önskan och en vilja att bemöta och vårda patienter med psykisk ohälsa på ett bra sätt. Sjuksköterskorna beskriver i stor utsträckning att tidsbrist hos sjuksköterskan och bristen på möjlighet till sekretess mellan patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterska är faktorer som påverkar bemötande, vårdkvalitet och arbetsmiljö negativt. Vidare upplever sjuksköterskorna att kunskapsbrist om psykisk ohälsa, stressig vårdmiljö och begränsad möjlighet till konsultation är faktorer som påverkar vården av patienter med psykisk ohälsa. Slutsats. Sjuksköterskorna upplever att tidsbrist påverkar vårdkvalitet och arbetsmiljö negativt. Sjuksköterskorna önskar kompetensutveckling i området psykisk ohälsa och ett utvecklat samarbete kring personer med psykisk ohälsa. Både med yrkesgrupper på avdelning och med psykiatrisk klinik, för ökad vårdkvalitet för personer med psykisk ohälsa.

Purpose- The purpose of this project is to contribute to the knowledge of creating customer value through streamlining and coordination of patient flows for children and youth with frequent need of care on child and youth medical clinics. Method- One of the methods used for achieving the project's purpose is a case study on the Child and Youth Medicine Clinic at Länssjukhuset Ryhov in Jönköping. The case study has been used for collecting the empirical data that has been generated through interviews, observations and documents from the Child and Youth Health Clinic. Except the case study the authors also made studies in literature, which the collected empirical data has been anchored and related to. Together this led to the project's analysis and results. Results- When investigating the questions found in chapter one, it was determined standardized work is of great importance to create structure and implement procedures for the patient flows. A weak link in the patient flow has been identified, which is the sub-process coordination and planning. This constraint includes three types of requirements: patient requirements, requires of health professionals and legislated requirements. By paying attention to and taking into account these requirements a coordination function can be designed to streamline patient flows and increase the customer value. The authors concluded that a specific employment as a coordinator should be appointed. A coordinator provides opportunities for a personal communication between patients and health professionals. At the same time the coordinator is able to work with techniques for efficiency while taking into account the soft values in health care. Conclusions- There is a demand for coordination from health professionals and patients. A coordination function would streamline operations and contribute to increase the customer value. Taking into account the identified wastes and limitations a coordination can be possible. Research limitations- The project's data is collected during the case study that was conducted at the Child and Youth Health Clinic. Further case studies are desirable in other clinics and in other hospitals country wide. These studies will allow for a higher security when generalizing the results of the project. / Syfte- Syftet med projektet är att bidra till kunskapen om att skapa kundvärde genom effektivisering och samordning av patientflöden för barn med frekvent behov av vård på barn- och ungdomsmedicinska kliniker. Metod- För att uppnå projektets syfte har bland annat en fallstudie på Barn- och ungdomsmedicinska kliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping genomförts. Fallstudien har använts för insamling av empiri, genom intervjuer, observationer samt dokument från Barn- och ungdomsmedicinska kliniken. Utöver denna fallstudie har även en litteraturstudie bedrivits, som den insamlade empirin har förankrats och relaterats till. Detta har gemensamt lett till projektets analys och resultat.  Resultat- Det har framkommit att ett standardiserat arbetssätt är en förutsättning för att skapa struktur och införa rutiner gällande samordning för patientflöden. En svag länk i patientflödet har identifierats vilken är delprocessen samordning och planering. Denna länk innefattar tre typer av begränsningar, patientrelaterade begränsningar, begränsningar kopplade till vårdpersonal samt lagstiftade begränsningar. Genom att uppmärksamma och ta hänsyn till dessa begränsningar kan en samordningsfunktion utformas för att effektivisera patientflödet och höja kundvärdet. En specifik befattning som samordnare bör tillsättas, vilket ger möjlighet till personlig kontakt mellan patienter och vårdpersonal och kan även arbeta med tekniker för effektivisering samtidigt som hänsyn tas till mjuka värden. Slutsatser- Det finns en efterfrågan om samordning för såväl vårdpersonal som patienter. En samordningsfunktion skulle effektivisera verksamheten och bidra till ett ökat kundvärde. Genom att ta hänsyn till identifierade slöserier i patientflödet och begränsningar i vårdprocessen kan samordning möjliggöras. Begränsningar- Projektets empiri är insamlad under den fallstudie som bedrevs på Länssjukhuset Ryhov. Författarna hade önskat utöka sina perspektiv genom att involvera fler intervjupersoner för att ge projektet högre reliabilitet och validitet. Eftersom majoriteten av all personal med planeringsansvar på Barn- och ungdomsmedicinska kliniken intervjuats hade författarna behövt intervjua personal utanför det avgränsade området. Det hade även varit önskvärt att göra ytterligare fallstudier på andra kliniker och möjligtvis även på andra sjukhus i landet för att med högre säkerhet kunna generalisera projektets resultat. På grund av sekretesslagar och geografiska avstånd var detta inte möjligt.

Buildings become more complex and society is constantly evolving. More and more specialized operators join the construction industry, which increases the need for effective interaction between them. Focus should be on communication and an intersectoral cooperation must be taken into use. New ways of working together that promotes interaction in order to streamline the construction process should be developed. The municipality plays an important and central role in order to push forward the social development. The aim of the study is to investigate how an VDCinspired approach can develop the municipal process in the urban development process, in order to make the planning process in early stages until the design phase more efficient. To achieve the goal, interviews with employees within the construction company NCC and the municipalities of Norrköping, Linköping and Örebro has been done. Once the empirical data was collected from the interviews it was analyzed together with this thesis theoretical framework. Today, BIM is not used in the municipalities the same extent as NCC. The municipalities do not have the same need for information and coordination of their digital models. The 3D models they work with usually consist of 3D volumes, where volume relationships and correlations are the most important information conveyed. However, it is clear that the municipality work in project teams that can be developed and made more efficient. Today, the municipalities already work in teams, where they benefit from the collective expertise. To implement project studio as a VDC inspired approach may ultimately create a closer collaboration and help reduce communication problems internally. In order for the municipality to work VDC-inspired they must first find out what type of information in a BIM model they consider relevant and interesting. Furthermore, a high level of technical expertise is required among the employees to allow an implementation of VDC. The thesis has investigated a VDC application in the early stages until project design stage. Furthermore, the study was limited to the municipality's urban planning office. Data collection has only occurred through interviews. / I takt med att byggnader blir mer komplexa och samhället ständigt utvecklas får byggbranschen allt fler specialinriktade aktörer, vilket ytterligare ökar behovet av fungerande samspel mellan aktörerna. Kommunikationen behöver stå i fokus och ett branschöverskridande samarbete måste tas i bruk. Nya arbetssätt som främjar samverkan bör tas fram för att effektivisera byggprocessen mera. Där spelar kommunen en viktig och central roll för att driva på samhällsutvecklingen. Målet med examensarbetet är att undersöka hur ett VDC-inspirerat arbetssätt kan utveckla kommunens process i stadsbyggnadsprocessen för att effektivisera planprocessens tidiga skeden fram till projektering. För att uppnå målet har intervjuer med tjänstemän från NCC och kommunerna Norrköping, Linköping och Örebro genomförts. Det empiriska data som insamlats har sedan analyserats tillsammans med examensarbetets teoretiska ramverk. Resultatet visar på att kommunerna i dagsläget inte arbetar med BIM i samma omfattning som NCC. Kommunerna har inte samma behov av informationshantering och samordning av digitala modeller. Kommunernas 3D-modeller består oftast av 3Dvolymer, där volymförhållanden och samband är den viktigaste informationen som förmedlas. Däremot konstateras att kommunens arbetssätt i projektgrupper går att utveckla och göras mer effektiv. Idag arbetar kommunerna redan i team där de drar nytta av den kollektiva kompetensen. Att implementera projektstudio som ett VDCinspirerat arbetssätt kan i förlängningen skapa ett tätare samarbete och bidra till att minska kommunikationsproblem internt. För att kommunen ska kunna arbeta VDC-inspirerat bör först en kartläggning av vilken typ av information i en BIM-modell som kommunen anser relevant och intressant för dem. Vidare krävs också en hög teknisk kompetens bland tjänstemännen för att möjliggöra en implementering av VDC. Examensarbetet har undersökt en VDC tillämpning i tidiga skeden fram till projektering. Vidare har arbetet avgränsats sig till kommunens stadsbyggnadskontor. Datainsamlingen har endast skett genom besöksintervjuer.

<p>Syftet med studien var att ta reda på hur insatser, stöd och samordning var utformat kring unga personer med demenssjukdomar och deras anhöriga i en kommun i Mellansverige. Med unga personer med demenssjukdomar avses de som är yngre än 65 år när de får diagnosen. De här personerna är mitt i livet när de drabbas av en sjukdom som förknippas med äldre människor och åldrande. Livssituationen kan se helt annorlunda ut än för äldre personer som drabbas av sjukdomen, därför bör stödet till dem vara utformat på ett annat sätt. Studien Metoden som användes i studien var kvalitativa intervjuer. Urvalet gjordes genom ett både strategiskt och snöbollsurval för att få en översikt av hur samordning, insatser och stöd var utformat i kommunen. Respondenterna i studien var en kurator inom landstinget, en biståndshandläggare, en LSS-handläggare, en demensspecialiserad undersköterska och en anhörigkonsult på kommunen. Som analysmetod användes Grounded Theory då forskningsmaterialet om unga personer med demenssjukdomar inte var tillräckligt omfattande. Resultatet visade att det saknades samordning i kommunen kring denna typ av frågor samt insatser för unga personer med demenssjukdomar. Den vård och de insatser som fanns att ta del av var riktade till äldre personer. Unga personer med demenssjukdomar är en bortglömd grupp som tenderar att bli stigmatiserade.</p>

<p>Föreliggande uppsats är en analys av Norrköpings kommuns, och till viss del regionen Östergötlands, strategier och åtgärder för minskat växtnäringsläckage från jordbruksektorn. Jag använder mig av en modifierad SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats), för att ur ett kommunalt sammanhang ta fram styrkor och svagheter inom den kommunala organisationen och möjligheter och hot för densamma i en regional kontext. </p><p>Analysen har belysts ur ett tvärvetenskapligt perspektiv i syfte att öka förståelsen för arbetet kring det nationella miljömålet"Ingen Övergödning"och de problem, implicit såväl som explicit, som kan dyka upp när naturvetenskap och samhällsvetenskap skall samordnas. Då en icke tvärvetenskaplig analys kan ha svårigheter att hantera de faktorer som inte kan eller innebär svårigheter att kvantifieras har denna tvärvetenskapliga analys stora möjligheter att hantera en sådan situation. </p><p>Resultatet indikerar på att ett långsiktigt perspektiv måste antas och att detta kräver att den kommunala samordningen mellan rollerna som myndighet, verksamhetsutövare och organisation ökar. Samtidigt belyser resultatet faktorer som påverkar arbetet mellan lokal och regional nivå. Genom att ta tillvara på den erfarenhet som finns inom kommunen, till exempel inom Agenda 21-arbetet, så kan samordningen av arbetet och användningen av ett långsiktigt perspektiv öka.</p>