<p><strong>Aim: </strong>The aim of this study is to examine roma women´s experiences of health professionals’ attitudes towards them in Swedish health care. <strong>Method:</strong> Exploratory qualitative study with individual interviews was used. Semi-structured interviews were conducted with eight women of Roma origin. Data were analyzed using a qualitative content analysis. <strong>Results:</strong> Many of the Roma women have experienced a good response when they were in contact with the Swedish health care. A good response involves commitment and respect for the individual and the cultural group. However, half of respondents have experienced prejudiced behavior from health professionals. These women associate this behavior by health professionals with their traditional clothes. When health professionals do not possess enough knowledge it is esay to experiance irritation and misunderstanding say several of the women. <strong>Conclusion:</strong> Half of the Roma women have experienced a good response from professionals in the Swedish health care. Women dressed in traditional clothes felt that they been treated worse and more discriminated against than women without these clothes.</p>

Aim: The aim of this study is to examine roma women´s experiences of health professionals’ attitudes towards them in Swedish health care. Method: Exploratory qualitative study with individual interviews was used. Semi-structured interviews were conducted with eight women of Roma origin. Data were analyzed using a qualitative content analysis. Results: Many of the Roma women have experienced a good response when they were in contact with the Swedish health care. A good response involves commitment and respect for the individual and the cultural group. However, half of respondents have experienced prejudiced behavior from health professionals. These women associate this behavior by health professionals with their traditional clothes. When health professionals do not possess enough knowledge it is esay to experiance irritation and misunderstanding say several of the women. Conclusion: Half of the Roma women have experienced a good response from professionals in the Swedish health care. Women dressed in traditional clothes felt that they been treated worse and more discriminated against than women without these clothes.

Purpose- The purpose of this project is to contribute to the knowledge of creating customer value through streamlining and coordination of patient flows for children and youth with frequent need of care on child and youth medical clinics. Method- One of the methods used for achieving the project's purpose is a case study on the Child and Youth Medicine Clinic at Länssjukhuset Ryhov in Jönköping. The case study has been used for collecting the empirical data that has been generated through interviews, observations and documents from the Child and Youth Health Clinic. Except the case study the authors also made studies in literature, which the collected empirical data has been anchored and related to. Together this led to the project's analysis and results. Results- When investigating the questions found in chapter one, it was determined standardized work is of great importance to create structure and implement procedures for the patient flows. A weak link in the patient flow has been identified, which is the sub-process coordination and planning. This constraint includes three types of requirements: patient requirements, requires of health professionals and legislated requirements. By paying attention to and taking into account these requirements a coordination function can be designed to streamline patient flows and increase the customer value. The authors concluded that a specific employment as a coordinator should be appointed. A coordinator provides opportunities for a personal communication between patients and health professionals. At the same time the coordinator is able to work with techniques for efficiency while taking into account the soft values in health care. Conclusions- There is a demand for coordination from health professionals and patients. A coordination function would streamline operations and contribute to increase the customer value. Taking into account the identified wastes and limitations a coordination can be possible. Research limitations- The project's data is collected during the case study that was conducted at the Child and Youth Health Clinic. Further case studies are desirable in other clinics and in other hospitals country wide. These studies will allow for a higher security when generalizing the results of the project. / Syfte- Syftet med projektet är att bidra till kunskapen om att skapa kundvärde genom effektivisering och samordning av patientflöden för barn med frekvent behov av vård på barn- och ungdomsmedicinska kliniker. Metod- För att uppnå projektets syfte har bland annat en fallstudie på Barn- och ungdomsmedicinska kliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping genomförts. Fallstudien har använts för insamling av empiri, genom intervjuer, observationer samt dokument från Barn- och ungdomsmedicinska kliniken. Utöver denna fallstudie har även en litteraturstudie bedrivits, som den insamlade empirin har förankrats och relaterats till. Detta har gemensamt lett till projektets analys och resultat.  Resultat- Det har framkommit att ett standardiserat arbetssätt är en förutsättning för att skapa struktur och införa rutiner gällande samordning för patientflöden. En svag länk i patientflödet har identifierats vilken är delprocessen samordning och planering. Denna länk innefattar tre typer av begränsningar, patientrelaterade begränsningar, begränsningar kopplade till vårdpersonal samt lagstiftade begränsningar. Genom att uppmärksamma och ta hänsyn till dessa begränsningar kan en samordningsfunktion utformas för att effektivisera patientflödet och höja kundvärdet. En specifik befattning som samordnare bör tillsättas, vilket ger möjlighet till personlig kontakt mellan patienter och vårdpersonal och kan även arbeta med tekniker för effektivisering samtidigt som hänsyn tas till mjuka värden. Slutsatser- Det finns en efterfrågan om samordning för såväl vårdpersonal som patienter. En samordningsfunktion skulle effektivisera verksamheten och bidra till ett ökat kundvärde. Genom att ta hänsyn till identifierade slöserier i patientflödet och begränsningar i vårdprocessen kan samordning möjliggöras. Begränsningar- Projektets empiri är insamlad under den fallstudie som bedrevs på Länssjukhuset Ryhov. Författarna hade önskat utöka sina perspektiv genom att involvera fler intervjupersoner för att ge projektet högre reliabilitet och validitet. Eftersom majoriteten av all personal med planeringsansvar på Barn- och ungdomsmedicinska kliniken intervjuats hade författarna behövt intervjua personal utanför det avgränsade området. Det hade även varit önskvärt att göra ytterligare fallstudier på andra kliniker och möjligtvis även på andra sjukhus i landet för att med högre säkerhet kunna generalisera projektets resultat. På grund av sekretesslagar och geografiska avstånd var detta inte möjligt.

Kvalitetsbegreppet är svårdefinierat och mångdimensionellt. Därför bör det definieras för att ens kunna användas för mätning inom olika verksamheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Stockholms läns landsting, SLL, ställer för kvalitetskrav och utför sin uppföljning av vårdcentralerna. Vårdcentralen är den vårdenhet som först kommer i kontakt med patienter. Därför är det viktigt att de har en översikt över hela hälso- och sjukvården ifall de måste skicka patienter vidare för sjukvård som de själva inte kan ge. Under åren 1975-1995 drabbades Sverige av ekonomiska kriser och sjukvården fick mycket kritik för att inte hålla kvalitetsmåttet.[1] Den offentliga sektorn införde kvalitetsbegreppet och legitimerade den genom att sammanställa sju kvalitetskrav på vårdcentralerna. Dessa gjordes synbara för patienter och anställda hos vårdcentralerna genom att kvalitetskraven skall fortlöpande mätas. Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod då insamlingen inte går att mätas eller analyseras med siffror. Empirin samlades in genom semi-strukturerade intervjuer som gjordes med tre anställda inom SLL för att öka våra kunskaper hur SLL går tillväga vid uppföljning av vårdcentraler. Data samlades även in genom Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård, som är lagstiftad för hela verksamheten och är grundpelaren för vårdavtalet. Med hjälp av en abduktiv ansats analyserades all insamlad data. Studien visar att SLL definierar kvaliteten genom att se detta begrepp kvalitativt med betoning på patientens perspektiv. De har även byggt upp mätningen av kvalitetskraven genom nyckeltal som är en förenklad verklighet då de underlättar jämförande analyser. Nyckeltal är ett försök att konkret beskriva komplexa förhållanden som är av innebörd för att se vårdcentralernas förmåga att fungera.[2] Detta gör att SLL:s uppföljning och kontroll av kvalitetskraven blir abstrakt och kan medföra att de missar värdefull information som inte tas upp av nyckeltalen. För att kunna kontrollera och följa upp kvalitetskraven hos vårdcentralerna använder sig SLL av både indirekta och direkta kontrollsystem. De indirekta kontrollsystemen finns i form av kapiterings- och besöksersättning (se begreppsförklaring) och de direkta kontrollsystemen är mätning av kvaliteten genom nyckeltal och belöningssystemet. Dessa kontrollsystem gör att patienten förvandlas till en kund som vårdcentraler skall tillfredsställa. [1] Åke Bergmark och Johan Fritzell, Välfärdens utveckling efter 1990-talets kris, Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3, 2007. [2] Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård, Stockholms läns landsting 2011

Bakgrund: År 2017 var nästan 1,9 miljoner av Sveriges befolkning födda utomlands. För patienter med språksvårigheter och som vårdas inom den svenska hälso- och sjukvården finns säkerhetsrisker, vilket kan hota patientsäkerheten och då är kommunikationen av stor vikt. Personcentrerad vård men även kulturell kompetens ger möjlighet för vårdpersonalen att se hela människan och ge individuell omvårdnad.Syfte: Att beskriva invandrares erfarenheter av den svenska hälso-och sjukvården.Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 artiklar, varav 13 kvalitativa, en kvantitativ och en mixed method. Databaserna PubMed och Cinahl användes för artikelsökning.Resultat: Resultatet visade på både positiva och negativa erfarenheter från den svenska hälso- och sjukvården. Olika former av kommunikation var det största hindret för patienter med invandrarbakgrund, men även kulturella skillnader påverkade deras upplevelser. Patienterna uttryckte både känslor av tacksamhet och att bli bemött med respekt men även känslor av osäkerhet, rädsla och oro.Slutsats: Kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader är hinder som både patienter med invandrarbakgrund och sjukvårdspersonal måste hantera i den svenska hälso- och sjukvården. Kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonalen kan hjälpa patienter med invandrarbakgrund att få förståelse för det svenska hälso-och sjukvårdssystemet. / Background: In 2017, nearly 1.9 million of Sweden's population were born abroad. For patients with language difficulties there are safety risks in the Swedish healthcare system, which can threaten the patient safety, and therefore are the communication of great importance. Person-centred but also cultural competence care provides the opportunity for health professionals to see the whole person and provide individual care.Aim: To describe immigrants’ experiences of the Swedish healthcare system.Method: A literature review based on 15 articles, including 13 qualitative, a quantitative and a mixed method. Databases PubMed and Cinahl were used for article search.Results: The results revealed both positive and negative experiences from the Swedish healthcare system. Different forms of communication were the main obstacle for patients with immigrant backgrounds, but also cultural differences affected their experiences. The patients expressed both feelings of gratitude and being treated with respect but also feelings of uncertainty, fear and anxiety.Conclusion: Communication difficulties, but also cultural differences are barriers that both patients with immigrant backgrounds and healthcare professionals must manage In the Swedish healthcare system. The cultural competence of health professionals can help patients with immigrant backgrounds gain an understanding of the Swedish healthcare system.

Ökad kostnadsutveckling inom offentlig hälso- och sjukvård och en ökad en efterfråga dess tjänster har uppmärksammat behov av prioriteringar för resursfördelning, inte minst för avancerad medicinteknisk utrustning. Användning av olika beslutsunderlag kan bidra till lättare prioritering och mer kostnadseffektiva investeringsbeslut i den svenska hälso- och sjukvården. / Increased expenses in the public health care, combined with an increased demand of its services, have led to a higher demand for resource prioritization, not least for advanced medical equipment. Using different types of supporting information enables better prioritizing and more cost-effective investment decisions in Swedish public health care.

Bakgrund: Antalet äldre ökar och inom tio år väntas gruppen bli en av svensk hälso- och sjukvårds största utmaningar. Patientgruppens vård utgör en särskild utmaning för sjukvårdssystemet som bygger på flera olika vårdgivare. Forskning har visat att koordination och samarbete mellan vårdgivarna är avgörande för vårdkvaliteten, men är samtidigt fortsatt ett problemområde. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskor inom kommunal sjukvårds upplevelser och erfarenheter av mottagningsprocessen av multisjuka äldre vid överflyttning från sjukhusvård. Vi vill även undersöka sjuksköterskornas uppfattning om hur mottagningsprocessen kan påverka patienten och patientens fortsatta vård. Metod: En kvalitativ intervjustudie innefattande sju intervjuer. Intervjuguiden konstruerades av fyra öppna frågor. Innehållet analyserades med innehållsanalys enligt metod beskriven av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultaten från studien visar att mottagningsprocessen beskrevs som mer positiv vid ett gott samarbetet med en sjuksköterska inom landstinget, då läkemedelshantering fungerande samt när möjligheter till framförhållning fanns vid planeringen av patientens vård. Sjuksköterskorna uttryckte även att en mer positiv mottagningsprocess bidrar till att patienten känner sig mer trygg och får en mer personcentrerad vård. Erfarenheter av en mer negativ mottagningsprocess relaterades bland annat till bristande läkemedelshantering. Detta resulterade i upplevelser av stress och att utföra mindre patientsäker vård. Slutsats: Sjuksköterskor inom kommunal sjukvårds har både negativa och positiva upplevelser och erfarenheter av mottagningsprocessen. En positiv mottagningsprocess innebär en mer personcentrerad vård av multisjuka äldre. En mer negativ leder till en mindre personcentrerad och trygg vård. / Background: Elderly people are increasing and within ten years time the group is expected to become one of Swedish healthcare largest challenges. The patient group is a particular challenge as the care includes several actors. Research has shown that coordination and cooperation between care providers is crucial for the quality of care, but still a problem in healthcare today. Aim of the study: Study the experiences of nurses in municipal health cares reception process of patients with multiple diseases discharged from hospital care. We also would like to investigate the nurses' perception of how the reception process can effect the patient. Method: The study was conducted as a qualitative interview study, including seven interviews. The interview guide contained four open questions. Results: The informants' experiences of the receiving process were described positive when good cooperation with a nurse in the county and when the handling of the patients’ medication worked. The nurses expressed that a positive reception process can help the patient feel more secure. A more negative reception process was associated with a lack of control of the patients’ pharmaceuticals, a less person-centered care and unease. Conclusion: Nurses in municipal care have both negative and positive experiences of the receiving process. A positive reception process makes care of multi-ill elderly become more person-centered, and that they experience less feelings of stress while a negative receiving process result in a less person-centered and safe care.