I centrala Göteborg går olika projekt runt omkring Lilla Bommen ett av dessa är bl.a.Vasakronans ombyggnation av Kvarteret Platinan. I centrum av alla dessa projekt sker detäven en nedsänkning av E45:an. När det pågår flera olika projekt på ett och samma områdeblir risken större att samordningen mellan projekten krockar och att det påverkarmedtrafikanter, utryckningsfordon, kollektivtrafik och medmänniskor som vistas i området.Rapportens fokus är ur Trafikverkets projekt, E45:ans synvinkel och hur de angränsandeaktiviteter påverkade flödet av projektet. Syftet var att framföra olika förslag i följandefrågeställningar:● Hur får Trafikverket fram GC-trafik (gång-och cykeltrafik) på ett säkert sätt genombyggprojekten?● Vilka krav kan Trafikverket som väghållare ställa på logistiklösningar för Platinan?Frågeställningarna besvarades utifrån flera metoder som sattes samman och undersöktes tillett lösningsförslag. Det utfördes bl.a. litteraturstudier och intervjustudier där MarikaÅkerman, projektledare från Trafikverket och Mohammad Jahan, konsult från Tyrensintervjuades.Rapporten gjorde en avgränsning från all information som inte berörde Trafikverket ochVasakronan.Resultatet presenteras i form av olika förslag där exempelvis gång och cykelvägarfotograferades vid olika skeden runt byggprojekten, detta för att undersöka utvecklingen.Därefter undersöktes och reflektioner gjordes för vägarnas tillstånd utifrån fem punkter:Tillgängliga, Orienterbara, Trygga, Trafiksäkra, Attraktiva.Eftersom det vid senare skeden av byggprojekten förekommer rivningsarbeten, kranplaceringsamt andra riskfyllda arbeten som krävde extra säkerhet för tredjeman, föreslås användning avöppna containrar, med ett trevligare utseende, som skydd för bl.a. gående.Gällande logistiklösningarna presenteras olika förslag såsom CCC (Constructionconsolidation centre) som kan förklaras distributionscentral. Det sågs som en fördel då dennaär placerat nära byggprojektet Platinan och gav möjligheten att använda truckar och vagnaristället för större fordon.Det andra alternativet var att utnyttja hamnen med pråmfartyg genom att mindre och enklarefartyg, med lägre bemanning, transporterade containrar till platsen.Förutom de tidigare nämnda alternativen, finns det fler åtgärder som kan tillämpas för attminska trafiken på omledningsvägarna, därför har det i rapporten presenterats några förslag såsom: att flera vägrutter bör användas, att inga personbilar får parkera på arbetsplatsen ochöppenhet för samkörning av godstransport mellan projekten. / In the center of Gothenburg different projects are ongoing around Lilla Bommen, one ofwhich is Vasakronans reconstruction of Kvarteret Platinan. There is also an immersion of E45in the center of these projects. When many projects are working in the same place at the sametime, risks of collision between these projects becomes larger that affects road users,emergency vehicles, public transport and others.The focus of this report was from the perspective of Trafikverket and its project E45 and howit influences the project flow. The purpose was to find solutions for the following questions:● How can Trafikverket deliver a secure way for pedestrians and people riding bicyclesthrough the construction projects?● What demands can Trafikverket as road manager place on Platinan consideringlogistic solutions?The questions were answered with several methods which were put together and examined forpossible solutions. Studies of literature and interviews were performed with Marika Åkerman,project manager from Trafikverket and Mohammad Jahan, consultant from Tyrens.The report does not include information that did not involve Trafikverket and Vasakronan.The first problem was analyzed by photographing different places around the constructionprojects, this to study the progress during the construction time. Thereafter, reflections andexaminations were made on the road conditions through five different factors which were:availability, orientation, safety, traffic safety and attractiveness.Because of future planned demolitions, crane placements and other dangerous constructionwork, a proposition to use open containers was made, but with a more appealing appearancethat could protect pedestrians.For the logistic solutions, several suggestions were presented such as Constructionconsolidation centre (CCC) which can be explained as a distribution center. The advantagewith a CCC was that it was located near Platinan and gave the opportunity to use trucks andsmaller vehicles instead of larger ones. The second suggestion was to use the harbor byshipping containers.Finally, several other solutions were also described in the report that could reduce transportaround the diversion roads, such as using several different roads, that no personal vehiclesshould be parked by the construction site and a suggested carpooling between projects, ifpossible.

No description available.

<p> </p><p>Den här uppsatsen handlar om bokbranschen som är en konkurrensutsatt marknad där utbudet av böcker är större än efterfrågan vilket skapar returer och därmed kostnader. Gapet mellan utbud och efterfrågan tenderar dessutom att bli större och detta medför ökade kostnader för varudistributionen. Idag är bokbranschens varudistribution komplex med många aktörer på marknaden där avstånden mellan dessa tenderar att öka. Förlagen pressas hårt från olika håll inte bara av konkurrenter, författare och nya aktörer på marknaden utan också av bokhandeln via bokhandelskedjor och andra formationer som pressar priserna tillsammans. Detta gör att marginalerna minskar och förlagen tvingas omfördela sina kostnader för att vara konkurrenskraftiga och överleva på marknaden. Trots stor konkurrens, minskade marginaler och ökade kostnader har branschen en varudistribution som utmynnar i ett stort returflöde vilket är väldigt kostsamt och tar fokus från andra värdeskapande aktiviteter. Returflödet står idag för 15 – 20 procent av branschens omsättning vilket motsvarar cirka 50 procent av förlagens vinster.</p><p><strong>Problemformulering:</strong> Vilka faktorer är viktiga för att förlagen inom bokbranschen skall kunna skapa en långsiktigt hållbar varudistribution.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att genom en fallstudie i bokbranschen analysera och utvärdera om bokförlagen med hjälp av kommunikation och samordning av information kan skapa en långsiktigt hållbar varudistribution som resulterar i ett lägre returflöde.</p><p><strong>Slutsatser:</strong> De viktiga faktorerna för att skapa samordning som framkommit i undersökningen är kommunikation och engagemang. Förlagen bör föra en dubbelriktad kommunikation det vill säga dialog samt engagera de övriga aktörerna i varudistributionskedjan i processerna kring returflödet.</p><p> </p><!--EndFragment--><p> </p>

Den här uppsatsen handlar om bokbranschen som är en konkurrensutsatt marknad där utbudet av böcker är större än efterfrågan vilket skapar returer och därmed kostnader. Gapet mellan utbud och efterfrågan tenderar dessutom att bli större och detta medför ökade kostnader för varudistributionen. Idag är bokbranschens varudistribution komplex med många aktörer på marknaden där avstånden mellan dessa tenderar att öka. Förlagen pressas hårt från olika håll inte bara av konkurrenter, författare och nya aktörer på marknaden utan också av bokhandeln via bokhandelskedjor och andra formationer som pressar priserna tillsammans. Detta gör att marginalerna minskar och förlagen tvingas omfördela sina kostnader för att vara konkurrenskraftiga och överleva på marknaden. Trots stor konkurrens, minskade marginaler och ökade kostnader har branschen en varudistribution som utmynnar i ett stort returflöde vilket är väldigt kostsamt och tar fokus från andra värdeskapande aktiviteter. Returflödet står idag för 15 – 20 procent av branschens omsättning vilket motsvarar cirka 50 procent av förlagens vinster. Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för att förlagen inom bokbranschen skall kunna skapa en långsiktigt hållbar varudistribution. Syfte: Syftet är att genom en fallstudie i bokbranschen analysera och utvärdera om bokförlagen med hjälp av kommunikation och samordning av information kan skapa en långsiktigt hållbar varudistribution som resulterar i ett lägre returflöde. Slutsatser: De viktiga faktorerna för att skapa samordning som framkommit i undersökningen är kommunikation och engagemang. Förlagen bör föra en dubbelriktad kommunikation det vill säga dialog samt engagera de övriga aktörerna i varudistributionskedjan i processerna kring returflödet.   <!--EndFragment-->

De större företagen i Sverige använder alltmer byggnadsinformationsmodellering (BIM) i sina byggprojekt. Examensarbetets syfte är att kartlägga i vilken utsträckning BIM påverkar effektiviteten i produktionsfasen på två byggarbetsplatser, Fortnox Arena och Myresjöhus Arena, båda i Växjö. Rapporten belyser BIM, med dess möjligheter respektive svårigheter samt hur det kan användas i produktionsskedet. Utgångspunkten för analysen är intervjuer av olika entreprenörer som medverkade i något av de två nämnda byggprojekten. Intervjuerna visade att BIM tillämpas till viss del på arbetsplatsen och BIM anses bidra till tidsbesparing i projekten. Med hjälp av intervjuerna och teori har analys och diskussion förts kring hur BIM kan användas i produktionen i större utsträckning för att uppnå en ökad effektivitet.

Syftet med denna studie var att undersöka familjers erfarenheter av att ha deltagit i ett samverkansprojekt med nätverksmöten. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tre familjer. Texterna tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Fyra kategorier framkom utifrån familjernas svar nämligen, samordning/samarbete, förväntningar, delaktighet och frustration. Samtliga intervjuade familjer hade en livssituation som innebar att de var tvungna att ha kontakt med olika verksamheter för att få stöd att lösa ett problem. Att verksamheterna samordnades i nätverksmöte sågs som en lättnad av familjerna. Resultatet av intervjuerna tyder  på att verksamheterna inte lyckades skapa ett forum där familjerna upplevt den helhetssyn man önskat. Familjeterapi handlar om att arbeta med förändring. Min slutsats av resultatet av intervjuerna bör sättas i sitt sammanhang det vill säga i förhållande till de svårigheter som uppstod med implementeringen av projektet och de utmaningar det innebär att leda nätverksmöten. I det här fallet visade det sig att det största motståndet mot förändring fanns på en organisatorisk/verksamhets nivå.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur det multiprofessionella teamet vid avdelningen luftburen intensivvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala samordnas, samt om detta ställer särskilda krav på samordningen. De frågor som uppsatsen ämnar besvara är vad som händer när utomstående professioner som inte vanligtvis arbetar inom sjukvården ska medverka i ett sjukvårdsteam samt vilka särskilda krav denna situation ställer på samordningen. För att besvara frågorna har tidigare forskning inom samordning, samarbete, multiprofessionella team samt kultur i främst en sjukvårdskontext använts. En fallstudie genomfördes på avdelningen för luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där åtta intervjuer genomfördes med professioner på avdelningen. Intervjuerna kompletterades med en observation samt dokumentation. Studien kom fram till att kommunikation får särskild betydelse när en utomstående profession lyfts in i ett sjukvårdsteam. Samordningsformen av implicit karaktär är något team i sjukvården bör ta hänsyn till eftersom hög grad av implicit samordning kan vara en säkerhetsrisk för både besättning samt patienten. Vid interprofessionellt arbete där det krävs interaktion blir tydliga gränser mellan professioner viktigt, då en gränsöverskridning mellan professionerna kan resultera i negativa konsekvenser för patienten.

No description available.

Den här uppsatsen undersöker hur samordningen mellan aktörer verksamma på den svenska bolånemarknaden kan se ut när regleringsbeslut skall fattas. Uppsatsens fokus ligger på att identifiera de olika aktörernas respektive metoder för att försöka utöva påverkan. För att kunna göra detta analyserar vi marknadens struktur och organisation. Vi bygger upp en analysram med hjälp av en organisationsteori och en maktteori. Genom denna försöker vi öka kunskapen om hur marknadens aktörer försöker påverka beslut om reglering som rör bolånemarknaden. För att öka förståelsen utforskar vi relationer och underliggande maktförhållanden mellan aktörerna. Empirin visade på att aktörerna ständigt uppdaterar sig om de andra aktörernas förehavanden, i syfte att ha en så god chans som möjligt att påverka utkomsten av beslut som berör bolånemarknaden. Vår hypotes, att aktörer kan utöva påverkan utan formella maktresurser, visade sig också vara riktig då inflytande och auktoritet tycks väga tungt. Till detta visade det sig också att även om vissa aktörer har makt att driva sin vilja igenom så väljer de oftast att diskutera regelförslag med andra aktörer för att få in värdefulla synpunkter. Detta tycks påverka de beslut som Finansinspektionen slutligen fattar.

Sörmlands län består till stor del av landsbygd där en kostnadseffektiv kollektivtrafik är svår att uppnå eftersom resandeunderlaget och därmed även efterfrågan normalt är låg. I dessa områden finns dock potential att uppnå en hållbar kollektivtrafik med hjälp av anropsstyrda trafikformer. I detta projekt utreddes dels en övergång av turer i landsbygdslinjetrafiken till allmän anropsstyrd trafik och dels en samordning av den allmänna och särskilda anropsstyrda kollektivtrafiken. En generell metod för val mellan fast linjetrafik och anropsstyrd linjelagd trafik utvecklades, vilken bestod av enkla tumregler för utvärdering av turer med regelbundet låg efterfrågan i landsbygdslinjetrafiken. Samordningen bestod av att utreda effekterna av att kompletteringsresor planerades och utfördes med samma fordon som den särskilda anropsstyrda kollektivtrafiken. Då kompletteringstrafiken får en högre kostnadseffektivitet genom samordning med den särskilda kollektivtrafiken kan denna användas som en flexibel ersättning där turutbudet i landsbygdslinjetrafiken behöver minska. En kostnadseffektivisering av landsbygdslinjetrafiken där turutbudet anpassas bättre till efterfrågan tillåter därmed en satsning av resurser till kompletteringstrafiken. Detta för att i enlighet med kollektivtrafikmyndighetens mål skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling i Sörmlands län.