Den här uppsatsen undersöker hur samordningen mellan aktörer verksamma på den svenska bolånemarknaden kan se ut när regleringsbeslut skall fattas. Uppsatsens fokus ligger på att identifiera de olika aktörernas respektive metoder för att försöka utöva påverkan. För att kunna göra detta analyserar vi marknadens struktur och organisation. Vi bygger upp en analysram med hjälp av en organisationsteori och en maktteori. Genom denna försöker vi öka kunskapen om hur marknadens aktörer försöker påverka beslut om reglering som rör bolånemarknaden. För att öka förståelsen utforskar vi relationer och underliggande maktförhållanden mellan aktörerna. Empirin visade på att aktörerna ständigt uppdaterar sig om de andra aktörernas förehavanden, i syfte att ha en så god chans som möjligt att påverka utkomsten av beslut som berör bolånemarknaden. Vår hypotes, att aktörer kan utöva påverkan utan formella maktresurser, visade sig också vara riktig då inflytande och auktoritet tycks väga tungt. Till detta visade det sig också att även om vissa aktörer har makt att driva sin vilja igenom så väljer de oftast att diskutera regelförslag med andra aktörer för att få in värdefulla synpunkter. Detta tycks påverka de beslut som Finansinspektionen slutligen fattar.

No description available.

<p><strong>Syfte: </strong>Sedan februari 2007 tillämpar Länsförsäkringar Bank det nya regelverket Basel II. Införandet av Basel II förväntades få olika konsekvenser för bankerna, kunderna och för bolånemarknaden. Denna studie skall undersöka hur Basel II har påverkat Länsförsäkringar Bank och dess kunder. Hur har kreditprocessen och kreditbedömningarna förändrats? Hur har banken påverkats? Vilka för- och nackdelar har Basel II inneburit för banken och för bolånekunderna? För att uppnå huvudsyftet har arbete följande tre delsyften:</p><ul><li>Kartlägga bankens nya metoder och rutiner för riskklassificering och kreditbedömningar. </li><li>Ta reda på vilka konsekvenser de nya metoderna och rutinerna innebär för banken, för dess kunder och för villkoren på bolån.</li><li>Utreda vad Basel II inneburit för bolånemarknaden i allmänhet.</li></ul><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Vi har studerat artiklar, uppsatser och utredningar om Basel II för att få en teoretisk bakgrund. Vi ville genom det få grepp om vilka konsekvenser som man på förhand bedömt att Basel II skulle innebära för kreditmarknaden och bankerna. Vi har givetvis också läst in oss på regelverket. Vår studie har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med personal på Länsförsäkringar Bank. Materialet har bearbetats och sammanställts för att på ett överskådligt sätt presentera och förklara våra resultat och så bra som möjligt ge svar på frågeställningarna och uppnå syftet.</p><p> </p><p><strong>Resultat och slutsatser: </strong>De viktigaste konsekvenserna som vi funnit i studien är följande:<strong> </strong>Basel II har inneburit lägre kapitalkrav vilket gett banken väsentligt lägre upplåningskostnader. Kunder som har hög kreditvärdighet har relativt kunder med låg kreditvärdighet blivit än mer fördelaktiga ur ett lönsamhetperspektiv. Den ökade räntedifferentiering som man trodde att Basel II skulle leda till har ännu inte visat sig i någon större utsträckning, men det kan mycket väl bli så längre fram i tiden. Bolånekunderna har inte märkt av Basel II på något dramatiskt sätt.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>En liknande studie kan göras på kreditmarknaden för företag.</p><p>Det skulle även vara intressant att göra en jämförelse mellan olika bankers IRK-metoder för att kartlägga skillnader och eventuella konsekvenser av det.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Meningen är att denna uppsats skall vara intressant läsning för den som vill få en överblick och förståelse för Basel II samt dess konsekvenser och betydelse för banken, kunderna och bolånemarknaden. Uppsatsen förklarar bakgrunden, redovisar hur en betydande svensk bank implementerar regelverket och vilka effekter det har fått i dagsläget.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong>Bolån, Kapitaltäckning, Basel II, Kreditbedömning, Bolånemarknaden  <strong></strong></p>

Syfte: Sedan februari 2007 tillämpar Länsförsäkringar Bank det nya regelverket Basel II. Införandet av Basel II förväntades få olika konsekvenser för bankerna, kunderna och för bolånemarknaden. Denna studie skall undersöka hur Basel II har påverkat Länsförsäkringar Bank och dess kunder. Hur har kreditprocessen och kreditbedömningarna förändrats? Hur har banken påverkats? Vilka för- och nackdelar har Basel II inneburit för banken och för bolånekunderna? För att uppnå huvudsyftet har arbete följande tre delsyften: Kartlägga bankens nya metoder och rutiner för riskklassificering och kreditbedömningar. Ta reda på vilka konsekvenser de nya metoderna och rutinerna innebär för banken, för dess kunder och för villkoren på bolån. Utreda vad Basel II inneburit för bolånemarknaden i allmänhet.   Metod: Vi har studerat artiklar, uppsatser och utredningar om Basel II för att få en teoretisk bakgrund. Vi ville genom det få grepp om vilka konsekvenser som man på förhand bedömt att Basel II skulle innebära för kreditmarknaden och bankerna. Vi har givetvis också läst in oss på regelverket. Vår studie har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med personal på Länsförsäkringar Bank. Materialet har bearbetats och sammanställts för att på ett överskådligt sätt presentera och förklara våra resultat och så bra som möjligt ge svar på frågeställningarna och uppnå syftet.   Resultat och slutsatser: De viktigaste konsekvenserna som vi funnit i studien är följande: Basel II har inneburit lägre kapitalkrav vilket gett banken väsentligt lägre upplåningskostnader. Kunder som har hög kreditvärdighet har relativt kunder med låg kreditvärdighet blivit än mer fördelaktiga ur ett lönsamhetperspektiv. Den ökade räntedifferentiering som man trodde att Basel II skulle leda till har ännu inte visat sig i någon större utsträckning, men det kan mycket väl bli så längre fram i tiden. Bolånekunderna har inte märkt av Basel II på något dramatiskt sätt.   Förslag till fortsatt forskning: En liknande studie kan göras på kreditmarknaden för företag. Det skulle även vara intressant att göra en jämförelse mellan olika bankers IRK-metoder för att kartlägga skillnader och eventuella konsekvenser av det.   Uppsatsens bidrag: Meningen är att denna uppsats skall vara intressant läsning för den som vill få en överblick och förståelse för Basel II samt dess konsekvenser och betydelse för banken, kunderna och bolånemarknaden. Uppsatsen förklarar bakgrunden, redovisar hur en betydande svensk bank implementerar regelverket och vilka effekter det har fått i dagsläget.   Nyckelord: Bolån, Kapitaltäckning, Basel II, Kreditbedömning, Bolånemarknaden

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida 2000-talets finanskris har haft någon inverkan på den svenska bolånemarknaden för privatpersoner. Då krisen har slagit hårt mot fastighetsmarknader runt om i världen, vill vi se i vilken utsträckning den har drabbat Sverige. Arbetet ämnar undersöka huruvida bankernas inställning till att utfärda bostadslån har förändrats något, samt utifall det har skett några förändringar av regelverk och direktiv från svenska myndigheter.</p><p><strong>Metod: </strong>I vår uppsats har vi använt oss utav såväl en kvalitativ metod som en kvantitativ. Den kvalitativa metoden utgörs av intervjuer, medan den kvantitativa metoden utgörs av information som insamlats genom internet samt diverse litteraturer. Forskningsarbetets avgränsning sträcker sig till att undersöka den svenska bolånemarknaden. Vi har valt att enbart koncentrera oss på privatpersoner och därmed uteslutit företag i vår studie. Vi har valt att undersöka tre banker – Nordea, Handelsbanken och SBAB samt deras tillsynsmyndighet, Finansinspektionen. Detta för att få en övergripande bild av den svenska bostadsmarknaden.</p><p><strong>Resultat & Slutsats: </strong>Vi har i vår studie kommit fram till att den svenska bolånemarknaden för privatpersoner till stor del inte har påverkats. Finanskrisen har inte åtgjort bolåneinstituten någon skada. Bostadslånen avsedda för privatpersoner har fortsatt att öka. Det som kunnat ses är en skillnad i räntenivå. Regelverk och direktiv har inte förändrats i Sverige i och med finanskrisen på bolånemarknaden.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Vi rekommenderar att fortsätta studien genom att se huruvida nuvarande krisen i Grekland kommer att påverka världsekonomin och därigenom den svenska bolånemarknaden. Man skulle även kunna forska vidare genom att undersöka om Finansinspektionens införande av bolånetak på 85 %, den 1/10-2010, kommer att innebära någon förändring för den svenska bolånemarknaden.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen kommer att bidra till en ökad förståelse för den svenska bolånemarknaden samt hur denna har påverkats utav finanskrisens utbrott år 2008. Uppsatsen kommer ge en insyn i den finansiella världen för bolån och förklara hur regelverk och direktiv präglar den svenska bankrörelsen.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Svenska bolånemarknaden, finanskrisen, utlåning till privatpersoner</p> / <p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this study is to examining whether the 2000s financial crisis has had an impact on the Swedish mortgage market for private individuals. Since the crisis has knocked property markets around the world, we want to see how it has affected Sweden. The work will examine whether banks' attitude towards the issue of housing has changed slightly, and if there have been any changes to regulations and directives from the Swedish authorities.</p><p><strong>Method:</strong> In this essay we have used both a qualitative approach and a quantitative. The qualitative approach consists of information that we have collected through interviews; while the quantitative approach consists of information collected through internet and various literatures. Research activity distinction goes to investigate the Swedish mortgage market. We have chosen to concentrate only on the individuals and excluded companies in our study. We have chosen to investigate three banks – Nordea, Handelsbanken and SBAB and their regulator, Finansinspektionen. This is to get an overall picture of the Swedish mortgage market.</p><p><strong>Results and Conclusion:</strong> We have in our study concluded that the Swedish mortgage market for individuals largely is not affected. The financial crisis has not hit the mortgage institutions any harm. Housing loans that are intended for individuals has continued to increase, but what you can see is a difference in interest rates. Regulations and directives have not changed in Sweden due to the financial crisis in the mortgage market.</p><p><strong>Proposal for further research:</strong> We recommend continuing this study by reviewing whether the current crisis in Greece will have an impact on the world economy and thereby the Swedish mortgage market. Another recommendation to research further is by examining whether Finansinspektionens introduction of 85 % housing mortgage ceiling in 1/10-2010, will mean any change for the Swedish mortgage market.</p><p><strong>Contributions:</strong> This paper will contribute to a better understanding of the Swedish mortgage market and how the financial crises starting in 2008, has affected the Swedish mortgage market. The essay will give an insight into the financial world of mortgages and explain the regulations and directives characterizing the Swedish banking.</p><p><strong>Keywords:</strong> Swedish mortgage market, financial crisis, lending to individuals<strong></strong></p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida 2000-talets finanskris har haft någon inverkan på den svenska bolånemarknaden för privatpersoner. Då krisen har slagit hårt mot fastighetsmarknader runt om i världen, vill vi se i vilken utsträckning den har drabbat Sverige. Arbetet ämnar undersöka huruvida bankernas inställning till att utfärda bostadslån har förändrats något, samt utifall det har skett några förändringar av regelverk och direktiv från svenska myndigheter. Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav såväl en kvalitativ metod som en kvantitativ. Den kvalitativa metoden utgörs av intervjuer, medan den kvantitativa metoden utgörs av information som insamlats genom internet samt diverse litteraturer. Forskningsarbetets avgränsning sträcker sig till att undersöka den svenska bolånemarknaden. Vi har valt att enbart koncentrera oss på privatpersoner och därmed uteslutit företag i vår studie. Vi har valt att undersöka tre banker – Nordea, Handelsbanken och SBAB samt deras tillsynsmyndighet, Finansinspektionen. Detta för att få en övergripande bild av den svenska bostadsmarknaden. Resultat &amp; Slutsats: Vi har i vår studie kommit fram till att den svenska bolånemarknaden för privatpersoner till stor del inte har påverkats. Finanskrisen har inte åtgjort bolåneinstituten någon skada. Bostadslånen avsedda för privatpersoner har fortsatt att öka. Det som kunnat ses är en skillnad i räntenivå. Regelverk och direktiv har inte förändrats i Sverige i och med finanskrisen på bolånemarknaden. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att fortsätta studien genom att se huruvida nuvarande krisen i Grekland kommer att påverka världsekonomin och därigenom den svenska bolånemarknaden. Man skulle även kunna forska vidare genom att undersöka om Finansinspektionens införande av bolånetak på 85 %, den 1/10-2010, kommer att innebära någon förändring för den svenska bolånemarknaden. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen kommer att bidra till en ökad förståelse för den svenska bolånemarknaden samt hur denna har påverkats utav finanskrisens utbrott år 2008. Uppsatsen kommer ge en insyn i den finansiella världen för bolån och förklara hur regelverk och direktiv präglar den svenska bankrörelsen. Nyckelord: Svenska bolånemarknaden, finanskrisen, utlåning till privatpersoner / Purpose: The purpose of this study is to examining whether the 2000s financial crisis has had an impact on the Swedish mortgage market for private individuals. Since the crisis has knocked property markets around the world, we want to see how it has affected Sweden. The work will examine whether banks' attitude towards the issue of housing has changed slightly, and if there have been any changes to regulations and directives from the Swedish authorities. Method: In this essay we have used both a qualitative approach and a quantitative. The qualitative approach consists of information that we have collected through interviews; while the quantitative approach consists of information collected through internet and various literatures. Research activity distinction goes to investigate the Swedish mortgage market. We have chosen to concentrate only on the individuals and excluded companies in our study. We have chosen to investigate three banks – Nordea, Handelsbanken and SBAB and their regulator, Finansinspektionen. This is to get an overall picture of the Swedish mortgage market. Results and Conclusion: We have in our study concluded that the Swedish mortgage market for individuals largely is not affected. The financial crisis has not hit the mortgage institutions any harm. Housing loans that are intended for individuals has continued to increase, but what you can see is a difference in interest rates. Regulations and directives have not changed in Sweden due to the financial crisis in the mortgage market. Proposal for further research: We recommend continuing this study by reviewing whether the current crisis in Greece will have an impact on the world economy and thereby the Swedish mortgage market. Another recommendation to research further is by examining whether Finansinspektionens introduction of 85 % housing mortgage ceiling in 1/10-2010, will mean any change for the Swedish mortgage market. Contributions: This paper will contribute to a better understanding of the Swedish mortgage market and how the financial crises starting in 2008, has affected the Swedish mortgage market. The essay will give an insight into the financial world of mortgages and explain the regulations and directives characterizing the Swedish banking. Keywords: Swedish mortgage market, financial crisis, lending to individuals

Under de senaste 20 åren har värdet på de svenska privata hushållens bostadslån ökat med i genomsnitt 8,1 % per år. Som en konsekvens av att bostadspriserna ökat i högre takt än inflationen har hushållen tvingats belåna sig i en högre grad, vilket bidragit till att både skuldkvoten och belåningsgraden ökat. Hushållen har på grund av detta blivit mer exponerade för risker i form av ränteförändringar eller i form av bostadsbubblor. Ett bostadslån är för majoriteten av den svenska befolkningen den största och mest riskfyllda investering som görs under dess livstid och kan ge bekymmersamma konsekvenser vid fel beslut. Vid ett bolån står låntagaren inför ett val mellan rörlig och bunden ränta, där den bundna räntan ses som det säkra valet. Bolånetagare kan också välja att dela upp ränta med en del rörlig och en del bunden ränta vilket då kan tolkas som ett säkrare val än rörlig ränta men mer osäkert än bunden ränta. Tidigare forskning konstaterar dock att många bolånetagare har svårt att förstå risken och följden av valen mellan olika räntebindningstider och på grund av komplexiteten med räntor inte fatta rationella beslut. Syftet med studien är att undersöka hur vissa utvalda faktorer påverkar valet mellan bunden och rörlig räntebindningstid och koppla detta till ekonomiska teorier. Studien använder sig av en multinomial logistisk regression och faktorerna som analyseras är: ålder, låneobjektet, belåningsgraden, skuldkvoten, inkomsten, antalet låntagare i hushållet, räntedifferensen (mellan rörlig och bunden 2 år) och förändringar under pandemin covid-19 under perioden 2016 - 2021.  Resultatet av studien är av intresse för både svenska beslutsfattare och banker, då resultatet visar vad som driver bolånetagare riskexponering. Vidare konstaterar studien att bolånetagarna har en minskad riskaversion med en ökad förmögenhet, samt att bolånetagare med högst skuldkvot och belåningsgrad är de hushåll som väljer rörlig ränta i högst utsträckning. Där med konstaterar studien att de svenska bolånetagare som är mest exponerade för risk också är de bolånetagare som i lägst utsträckning binder sin ränta och är där med mest risksökande i deras val av ränta. / Over the past 20 years, the value of Swedish private households' housing loans has increased by an average of 8.1% per year. Because of house prices rising at a higher rate than inflation, households have been forced to borrow to a greater extent, which has contributed to an increase in both the debt-to-income ratio and the loan-to-value ratio. As a result, households have become more exposed to risks, as interest rate changes or housing bubbles. For most of the Swedish population, a housing loan is the largest and most risky investment made during its lifetime and can have worrying consequences in the event of a wrong decision. In the case of a mortgage, the borrower is faced with a choice between variable and fixed interest rates, where the fixed loan is seen as the safe choice. Mortgage borrowers can also choose to divide interest with some variable and some fixed interest, which can then be interpreted as a safer choice than variable interest but more uncertain than fixed interest. Previous research finds, however, that many mortgage borrowers find it difficult to understand the risk and consequences of the choices between different fixed interest periods and, due to the complexity of interest rates, do not make rational decisions.  The purpose of the study is to investigate what influences the choice between fixed and variable interest rate periods and link this to economic theories. The study uses a multinomial logistical regression, and the factors analyzed are age, loan object, loan-to-value ratio, debt ratio, income, number of borrowers in the household, the interest rate differential (between variable and fixed rate 2 years), and changes during the covid-19 pandemic during the period 2016 - 2021.  The results of the study are of interest to both Swedish decision-makers and mortgage banks, as the results show what drives mortgage borrowers' risk exposure. Furthermore, the study states that mortgage borrowers have decreased risk aversion with increased wealth and that mortgage borrowers with the highest debt ratio and loan-to-value ratio are the households that choose variable interest rates to the greatest extent. Thus, the study states that the Swedish mortgage borrowers who are most exposed to risk are also the mortgage borrowers who to the least extent tie their interest rate, consequently, mortgage borrowers with the highest loan-to-value ratio are also the most risk-seeking group in their choice of interest rate.