Finansiella kriser kostar marknaden flera miljarder kronor. 1974 bildades Baselkommittén för att försöka förhindra framtida kriser. Kommittén har kommit fram till flera regelverk som hela tiden förbättras. De svenska bankerna blir tvungna att anpassa sig till regelverken, vilket påverkar flera aktörer. Med denna studie skall vi undersöka vilka konsekvenser Basel III:s nya kapitalkrav och likviditetskrav kan få på de svenska storbankerna och deras privatkunder. Resultat av studien visar att likviditetskrav är nödvändigt för att banker skall ha tillräckligt med likvida medel samt undvika bankkriser under t.ex. en lågkonjunktur. Regel-verkets likviditetskrav kommer inte ha en signifikant påverkan hos de svenska storbankerna. Bankerna har inte problem med att anskaffa mer likviditet. De svenska storbankerna har stora mängder eget kapital, hög lönsamhet och starka statsfinanser. Samtliga storbanker uppfyller redan de föreslagna kapital-täckningskraven. De svenska storbankerna kommer inte påverkas negativt av de nya kapitalkraven. / Financial market crises cost several billion dollars. In 1974 the Basel Committee was founded to  prevent future crises. The Committee has come up with several regulations that are continuously improved. The Swedish banks are forced to adapt to the regulations, which affect several actors. In this study, we examine what consequences the Basel III's new capital and liquidity requirements may have on the major Swedish banks and their retail customers. Results show that liquidity requirements are necessary for banks to have sufficient liquidity and prevent bank crises during a recession. The liquidity requirements will not have a significant impact at the major Swedish banks. The banks have no problems to raise more liquidity.      The major Swedish banks have large amounts of equity, high profitability and strong public finances. All the major banks already meet the proposed capital adequacy requirements. The major Swedish banks will not be adversely affected by the new capital requirements.

För att förhindra uppkomsten av bankkriser och stärka förtroendet för kreditmarknaden beslutade Basel-kommittén den 1 januari 1993 införa Basel I-systemet. Systemet hade som mål att skärpa kapitaltäckningsreglerna, dock har Basel I-systemet ansetts otillräckligt. Basel-kommittén utarbetade nya rekommendationer, som togs i bruk 1 februari, 2007, under benämningen Basel II. Förutom att skapa mer transparent kreditmarknad förändrades även beräkningen av bankernas kapitaltäckningsgrad. Vid starten av vår uppsats hade bankerna varit tvungna att följa Basel II rekommendationerna sedan två månader tillbaka. De visade sig dock att bankerna arbetat med införandet av systemet sedan lång tid tillbaka, för att vara väl förbereda vid införandet. Vi har i vår uppsats valt att inrikta oss på förändringen i Pelare I, beräkningen av kapitaltäckningsgranden, och vad detta har för påverkan på kreditgivningen till små och medelstora företag. Uppsatsen är skriven med en abduktiv metod, där växelverkan mellan teorin och empirin ligger till grund. För att beskriva förändringen av kapitaltäckningsgraden och kreditgivningen, har vi utgått ifrån teorin om dessa för att sedan jämföra i empirin hur bankerna gör. Empirin är uppbyggd efter hur intervjurespondenter på Swedbank och Danske Bank anser förändringen har påverkat banken och deras egna arbetsuppgifter. Undersökningen har visat att inga större förändringar har skett sedan införandet av Basel II. Tre faktorer som påverkat detta är att inga banker har blivit godkända att använda den avancerade metoden för beräkning av den operativa risken, den hårda konkurrens som råder på kreditmarknaden samt att bankerna länge arbetat enligt Basel II-systemet. Bankerna är ändå väldigt positivt inställda till införandet av Basel II, trots merarbetet som införandet fört med sig. / Uppsatsnivå: C

<p>Problem - Den 1 januari 2007 kom det nya</p><p>kapitaltäckningsregler, Basel II, som påverkade alla</p><p>banker. Utifrån detta har frågeställningarna utformats.</p><p>Hur har Sala Sparbank påverkats av implementeringen</p><p>av Basel II?</p><p>När och hur har implementeringen skett?</p><p>Syfte - Syftet med denna studie är att beskriva hur Basel II har</p><p>påverkat Sala Sparbank.</p><p>Metod - Studiens författare bestämde sig för att studera Basel II</p><p>och började med att samla in relevant sekundärdata. Då</p><p>referensramen var färdig utformades intervjumallen</p><p>som ligger till grund för studiens primärdata. Studien</p><p>grundar sig på en kvalitativ metod då stora delar av</p><p>den insamlade data är primärdata. Semistrukturerade</p><p>intervjuer genomfördes då författarna ville undvika</p><p>ledande frågor i största möjlighet. En analys av</p><p>referensramen samt empirin genomfördes, vilket ledde</p><p>fram till studiens slutsats.</p><p>Resultat - Sala Sparbank har haft stor nytta av det nya regelverket</p><p>då de har kunnat uppdatera och omorganisera hela sin</p><p>verksamhet. Detta har gjort att banken i dagsläget är</p><p>redo för att möta framtiden på ett konkurrenskraftigt</p><p>sätt.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Sedan februari 2007 tillämpar Länsförsäkringar Bank det nya regelverket Basel II. Införandet av Basel II förväntades få olika konsekvenser för bankerna, kunderna och för bolånemarknaden. Denna studie skall undersöka hur Basel II har påverkat Länsförsäkringar Bank och dess kunder. Hur har kreditprocessen och kreditbedömningarna förändrats? Hur har banken påverkats? Vilka för- och nackdelar har Basel II inneburit för banken och för bolånekunderna? För att uppnå huvudsyftet har arbete följande tre delsyften:</p><ul><li>Kartlägga bankens nya metoder och rutiner för riskklassificering och kreditbedömningar. </li><li>Ta reda på vilka konsekvenser de nya metoderna och rutinerna innebär för banken, för dess kunder och för villkoren på bolån.</li><li>Utreda vad Basel II inneburit för bolånemarknaden i allmänhet.</li></ul><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Vi har studerat artiklar, uppsatser och utredningar om Basel II för att få en teoretisk bakgrund. Vi ville genom det få grepp om vilka konsekvenser som man på förhand bedömt att Basel II skulle innebära för kreditmarknaden och bankerna. Vi har givetvis också läst in oss på regelverket. Vår studie har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med personal på Länsförsäkringar Bank. Materialet har bearbetats och sammanställts för att på ett överskådligt sätt presentera och förklara våra resultat och så bra som möjligt ge svar på frågeställningarna och uppnå syftet.</p><p> </p><p><strong>Resultat och slutsatser: </strong>De viktigaste konsekvenserna som vi funnit i studien är följande:<strong> </strong>Basel II har inneburit lägre kapitalkrav vilket gett banken väsentligt lägre upplåningskostnader. Kunder som har hög kreditvärdighet har relativt kunder med låg kreditvärdighet blivit än mer fördelaktiga ur ett lönsamhetperspektiv. Den ökade räntedifferentiering som man trodde att Basel II skulle leda till har ännu inte visat sig i någon större utsträckning, men det kan mycket väl bli så längre fram i tiden. Bolånekunderna har inte märkt av Basel II på något dramatiskt sätt.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>En liknande studie kan göras på kreditmarknaden för företag.</p><p>Det skulle även vara intressant att göra en jämförelse mellan olika bankers IRK-metoder för att kartlägga skillnader och eventuella konsekvenser av det.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Meningen är att denna uppsats skall vara intressant läsning för den som vill få en överblick och förståelse för Basel II samt dess konsekvenser och betydelse för banken, kunderna och bolånemarknaden. Uppsatsen förklarar bakgrunden, redovisar hur en betydande svensk bank implementerar regelverket och vilka effekter det har fått i dagsläget.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong>Bolån, Kapitaltäckning, Basel II, Kreditbedömning, Bolånemarknaden  <strong></strong></p>

Syfte: Sedan februari 2007 tillämpar Länsförsäkringar Bank det nya regelverket Basel II. Införandet av Basel II förväntades få olika konsekvenser för bankerna, kunderna och för bolånemarknaden. Denna studie skall undersöka hur Basel II har påverkat Länsförsäkringar Bank och dess kunder. Hur har kreditprocessen och kreditbedömningarna förändrats? Hur har banken påverkats? Vilka för- och nackdelar har Basel II inneburit för banken och för bolånekunderna? För att uppnå huvudsyftet har arbete följande tre delsyften: Kartlägga bankens nya metoder och rutiner för riskklassificering och kreditbedömningar. Ta reda på vilka konsekvenser de nya metoderna och rutinerna innebär för banken, för dess kunder och för villkoren på bolån. Utreda vad Basel II inneburit för bolånemarknaden i allmänhet.   Metod: Vi har studerat artiklar, uppsatser och utredningar om Basel II för att få en teoretisk bakgrund. Vi ville genom det få grepp om vilka konsekvenser som man på förhand bedömt att Basel II skulle innebära för kreditmarknaden och bankerna. Vi har givetvis också läst in oss på regelverket. Vår studie har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med personal på Länsförsäkringar Bank. Materialet har bearbetats och sammanställts för att på ett överskådligt sätt presentera och förklara våra resultat och så bra som möjligt ge svar på frågeställningarna och uppnå syftet.   Resultat och slutsatser: De viktigaste konsekvenserna som vi funnit i studien är följande: Basel II har inneburit lägre kapitalkrav vilket gett banken väsentligt lägre upplåningskostnader. Kunder som har hög kreditvärdighet har relativt kunder med låg kreditvärdighet blivit än mer fördelaktiga ur ett lönsamhetperspektiv. Den ökade räntedifferentiering som man trodde att Basel II skulle leda till har ännu inte visat sig i någon större utsträckning, men det kan mycket väl bli så längre fram i tiden. Bolånekunderna har inte märkt av Basel II på något dramatiskt sätt.   Förslag till fortsatt forskning: En liknande studie kan göras på kreditmarknaden för företag. Det skulle även vara intressant att göra en jämförelse mellan olika bankers IRK-metoder för att kartlägga skillnader och eventuella konsekvenser av det.   Uppsatsens bidrag: Meningen är att denna uppsats skall vara intressant läsning för den som vill få en överblick och förståelse för Basel II samt dess konsekvenser och betydelse för banken, kunderna och bolånemarknaden. Uppsatsen förklarar bakgrunden, redovisar hur en betydande svensk bank implementerar regelverket och vilka effekter det har fått i dagsläget.   Nyckelord: Bolån, Kapitaltäckning, Basel II, Kreditbedömning, Bolånemarknaden

No description available.

Bakgrund: 1990-talskrisen och dagens finanskris har liknande uppkomst som härleds till alltför generös utlåning. Som följd uppkom stora kreditförluster i majoriteten av bankerna. För att öka riskmedvetenheten hos bankerna samt för att stabilisera den finansiella ekonomin finns myndigheter och kommittéer som övervakar och sätter regler för hur bankverksamheten skall fungera.      Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om, och i så fall hur, kreditgivningsprocessen mot privatpersoner har förändrats genom åren. Vi ville studera om Baselrekommendationerna och andra regelverk har fått en direkt påverkan på bankernas sätt att hantera dessa krediter.  Genomförande: För att uppnå studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med anställda på de fyra svenska storbankerna samt med en senior analytiker på Finansinspektionen. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån gällande teori inom området. Resultat: Majoriteten av bankerna har ändrat sin kreditprocess sedan 1990-talet och gått från pantbelåning med säkerheten i fokus, till att använda kassaflödesbelåning. Därför har återbetalningsförmågan blivit allt viktigare. Bankerna menar vidare att de blivit mer restriktiva med beviljning av lån över 85 procent av fastighetens värde till följd av bolånetakets införande. Riskbenägenheten har även den minskat sedan 1990-talet, med undantag för Handelsbanken som redan under 1990-talet fokuserade på krediter med hög kvalité. Kreditprocessen och arbetssätten hos bankerna beskrivs nu som utförda med mer noggrannhet. För privatpersoner har det generellt sett blivit svårare att få en kredit eftersom kreditprocessen är mer utförlig och noggrann nu samtidigt som kraven på högre kontantinsats och amortering har ökat. / Background: The crisis of the 1990s and today’s financial crisis have similar origin, which can be derived from over-generous lending. As a consequence, big credit losses appeared in the majority of the banks. To increase the risk awareness among the banks and to stabilize the financial economy there are authorities and committees that supervise and regulate the activity of the banks.    Aim: The aim of the study was to investigate if, and if so how, the credit process to private individuals has changed over the years. We also wanted to study if the regulations of Basel and other regulations have made an impact on banks’ ways of handling credits. Process: To reach the aim of the study, we have been carrying out semi-structured interviews with employees at the four big Swedish banks and also with one senior analyst at Finansinspektionen. The collected empirical data was then analyzed using existing theory in the subject. Findings: The majority of the banks have changed their credit process since the 1990s and gone from mortgage with focus on pawn to using mortgage with focus on cash flows. Therefore, the ability of repayment has been even more important. The banks applies that they have been more restrictive about granting loans over 85 per cent of the real estate’s value due to the introduction of the “bolånetak”. The risk taking among banks has also changed since the 1990s, with the exception of Handelsbanken who during the 1990s already focused on credits with high quality. The credit process and the banks’ ways of working are now done with more strictness. In general, private individuals have met more difficulty while applying for a credit now since the credit process is more thorough, simultaneously with higher demand for down payment and amortization.

Problem - Den 1 januari 2007 kom det nya kapitaltäckningsregler, Basel II, som påverkade alla banker. Utifrån detta har frågeställningarna utformats. Hur har Sala Sparbank påverkats av implementeringen av Basel II? När och hur har implementeringen skett? Syfte - Syftet med denna studie är att beskriva hur Basel II har påverkat Sala Sparbank. Metod - Studiens författare bestämde sig för att studera Basel II och började med att samla in relevant sekundärdata. Då referensramen var färdig utformades intervjumallen som ligger till grund för studiens primärdata. Studien grundar sig på en kvalitativ metod då stora delar av den insamlade data är primärdata. Semistrukturerade intervjuer genomfördes då författarna ville undvika ledande frågor i största möjlighet. En analys av referensramen samt empirin genomfördes, vilket ledde fram till studiens slutsats. Resultat - Sala Sparbank har haft stor nytta av det nya regelverket då de har kunnat uppdatera och omorganisera hela sin verksamhet. Detta har gjort att banken i dagsläget är redo för att möta framtiden på ett konkurrenskraftigt sätt.

<p>Den första januari 2007 träder nya regler om bankernas kapitaltäckning i kraft, Basel II. Dessa syftar till att stärka det finansiella systemet samt effektivisera bankernas riskhantering. Som en del i regelverket ingår att bankerna skall genomföra en samlad kapitalbedömning och genom denna bedömning öppnas nya möjligheter för bankernas riskhantering.</p><p>Vårt syfte är att med utgångspunkt i portföljvalsteori analysera och diskutera en portföljansats möjlighet som verktyg för att förbättra riskhanteringsprocessen i en banks kreditverksamhet.</p><p>Inledningsvis beskrivs det nya regelverket och fokus läggs sedan vid en av regelverkets delar, kapitalbedömningsprocessen. Som en del av denna process föreslås en portföljansats och vi illustrerar de speciella problem som uppkommer vid portföljoptimering av krediter med hjälp av en exempelportfölj. Tonvikten läggs på behovet av stora mängder rätt data samt korrekta antagande om hur risken i krediter skall mätas. Med utgångspunkt i de resultat som portföljoptimeringen ger, föreslås slutligen en mer individualiserad prissättning och värdepapperisering som möjliga åtgärder i syfte att förbättra riskprofilen i en kreditportfölj.</p>

Den första januari 2007 träder nya regler om bankernas kapitaltäckning i kraft, Basel II. Dessa syftar till att stärka det finansiella systemet samt effektivisera bankernas riskhantering. Som en del i regelverket ingår att bankerna skall genomföra en samlad kapitalbedömning och genom denna bedömning öppnas nya möjligheter för bankernas riskhantering. Vårt syfte är att med utgångspunkt i portföljvalsteori analysera och diskutera en portföljansats möjlighet som verktyg för att förbättra riskhanteringsprocessen i en banks kreditverksamhet. Inledningsvis beskrivs det nya regelverket och fokus läggs sedan vid en av regelverkets delar, kapitalbedömningsprocessen. Som en del av denna process föreslås en portföljansats och vi illustrerar de speciella problem som uppkommer vid portföljoptimering av krediter med hjälp av en exempelportfölj. Tonvikten läggs på behovet av stora mängder rätt data samt korrekta antagande om hur risken i krediter skall mätas. Med utgångspunkt i de resultat som portföljoptimeringen ger, föreslås slutligen en mer individualiserad prissättning och värdepapperisering som möjliga åtgärder i syfte att förbättra riskprofilen i en kreditportfölj.