Skogen är en mångfacetterad resurs och är nödvändig i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Den agerar kolsänka och producerar träd vilket ses som en förnyelsebar resurs. Intresset för förnyelsebara resurser ökar vilket medför att allt fler tarskogen i anspråk. Sverige är ett av Europas skogrikaste länder med 28 miljoner hektar skog vilkentäcker två tredjedelar av landets yta. Syftet med att skydda skog är att värna om naturmiljöer med ett betydelsefullt värde för djur, växter och människor. Drygt 13procent av Sveriges produktiva skogsmark är skyddad. Gävleborgs län är ett av delänen med minst skyddad skog och är samtidigt ett av Sveriges skogstätaste län. Avden produktiva skogsmarken är åtta procent skyddad. Syftet med studien var att undersöka enskilda skogsägares attityd till skyddad skogoch identifiera miljönyttan med ökad mängd skyddad skog i Gävleborg. För att besvara studiens syfte och frågeställning har en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie utförts för att identifiera enskilda skogsägares attityder till insatser inom hållbartskogsbruk. Hälften av respondenterna ansåg att skogen gör störst klimatnytta genom att agerakolsänka. Dock var intresset att avsätta ytterligare arealer skog inte in de enskildaägarnas intresse. Inställningen till att skydda mer skog kan öka genom ekonomiskkompensation. Att skydda större områden i den svenska skogen skulle ha betydandeeffekter. Det skulle gynna ekosystemen, flertalet av Sveriges miljömål och Gävleborgs miljömål. Det skulle också vara ett effektivt verktyg mot klimatförändringar.

Tall och gran är de vanligaste trädarterna i svenska skogar. Förutom deras ekonomiska värde är de viktiga värdar för andra organismer och nyttjas oftast när de är döda. Säby Västerskog har skyddats i hundra år och är ett urskogsartat naturreservat där inga fördjupade analyser av dynamiken i trädskiktet har gjorts sedan 1930-talet. Denna studie gjordes med syfte av att uppdatera informationen om reservatets trädstatus samt att undersöka mortaliteten hos skogens barrträd. Det som undersöktes var om mortaliteten skiljde sig mellan trädslag, storleksklass och markslag. Förändringar i grundytan och balansen mellan arten undersöktes också. Träd identifierades med hjälp av data från en detaljerad karta från 1937, det togs mått på deras diameter och noterades vilken mark de stod på. Fler granar än tallar har dött i reservatet sedan 1937. Trädens storlek spelade ingen roll för tallars mortalitet, men väl för granar. Granens mortalitet skiljde sig inte mycket mellan olika markslag, men verkade spela roll för tall som hade högst mortalitet på våtmark och lägst på blockmark. Trots mortaliteten ökade trädens grundyta. Balansen mellan arterna förblev samma. / Scots pine and Norway spruce are the most common tree species in Swedish forests. They are important hosts to other organisms – mostly as dead wood. Säby Västerskog has been protected in hundred years but no in-depth analyses of dynamics in the tree layer have beendone since the 1930s. This study was done to update the information about the reserve’s tree status and examined mortality of conifers. I evaluated if mortality depended on tree species, size of the trees, or the type of ground they stood on. I also examined changes in trees’ basal area. The trees were identified with help of an old, detailed map from 1937. Their diameters were measured and the ground type they were standing on was noted. More spruces than pines had died in the reserve since 1937. Mortality varied with the tree size for spruce but not for pines. The mortality of pines varied among ground types (with the highest on wetlands and lowest on boulder deposits), but not for spruce. Despite high mortality basal area had increased. The balance between the species remained the same.