Många våtmarker i slättbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till åkermark, samtidigt som de kvarvarande fått ta emot allt mer näringsämnen från omgivande marker. Kärr i områden med kalkberggrund är oftast artrika, med flera växt- och djurarter knutna till just dem. Därför är de viktigt att de sköts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett område som präglas av både intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kärrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bättre i skötselarbetet. För att svara på frågorna har historiskt kartmaterial och kommunala plandokument granskats, samt en inventering av kärlväxter gjorts. Inga rödlistade arter påträffades vid inventeringen, men resultatet visar att en betesgynnad flora håller på att etablera sig i de delar som hävdas med bete. Skötseln av kärret kan utvecklas på flera sätt, framförallt genom att utöka slåtterytorna. Det går i linje med den historiska markanvändningen, skulle gynna flera konkurrenssvaga arter och även vara ett sätt att minska igenväxningen med bladvass.

Increasing the use of biofuels is an important part of achieving the EU’s target of 10 percent renewable energy in the transport sector. However, the competition between biofuels and food production is an ongoing concern. Also, several studies have indicated a significantly higher climate impact than was earlier estimated, due to emissions from land use. In Sweden, both the use and production of biofuels from crops have increased substantially during the last decade. The purpose of this project is first to present an overview of the Swedish land use in all sectors. Secondly, the purpose is to analyse the influence of Swedish biofuels on land use changes, both inside and outside of Sweden. The study covers the period 2000 – 2012 and was performed through gathering, processing and analysing of statistical data. The ​​arable land in Sweden has decreased by about 100 000 hectares during the studied period. In 2012, the domestic raw material needed about 50 000 hectares for bioethanol and 8 000 hectares for biodiesel. Together, these amounts correspond to a share of two percent of the arable land in Sweden. The domestic land use in the biofuel sector varies due to the produced amount of biofuel, the share of imported raw material and yearly variations in yield. The Swedish bioethanol production used only domestic land at first. However, according to the calculations in this study, the share of foreign land needed in Swedish bioethanol production has increased and reached almost 60 000 hectares in 2012. Areas directly required for biodiesel production have mostly consisted of foreign land ever since the opening of Swedish biodiesel factories. It could not be concluded with certainty whether or not biofuel production from crops has prevented the decline of arable land. Instead, the study indicated that biofuels have affected Sweden's total requirement of foreign areas abroad for rapeseed and wheat. Therefore, if cultivation of feedstock for biofuels is to prevent the ongoing abandonment of farmland, both producers and politicians must decide on the future role of biofuels in Swedish agriculture. The increased use of land outside of Sweden for Sweden’s biofuel production leads to a decrease in control of land use changes, and there may be a risk for indirect land use changes. This study indicates that the Swedish biodiesel production implies larger risk of iLUC than the Swedish ethanol production. The reason is the deficit of vegetable oil in Europe. An increased demand for rapeseed oil in the biofuel sector may lead to increased import of palm oil. To reach further conclusions in a future study with similar methodology the author recommends to: Use a lower geographical level of aggregation of data on land use and cultivation of raw materials for biofuels. Study a larger geographic area than Sweden such as Europe or the EU. Specifically study the import of vegetable oil to Europe and its connection with increased biodiesel production. A question of interest is whether the increased consumption of European rapeseed for biodiesel has caused increased imports of palm oil or decreased imports of soymeal.

A high degree of urbanization with growing cities has raised a need of transforming closed landfill sites for giving them new uses. This study aims to investigate how old landfills can be re-used, what has lead to the new uses, and for what and whom the transformed site will be an asset. The method used is a case study of four different landfills in Stockholm county, Sweden. The case study is analyzed in the light of former studies regarding re-use of degraded urban areas, so called brownfields, and in particular studies and reports of landfill re-use. The result indicates that old landfill sites is identified as an area with possible values if transformed properly, in the case study area especially as green structure and recreation areas. But for the transformation to take place there has to be a local community which demands a transformation. The transformation is also depending of the surrounding areas’ need of more green structures, which is not always the case in Stockholm. The study also shows that closed landfills which have not been part of any bigger transformation, also can be a valuable place for groups and alternative activities which are not always welcome in other urban environments. Key words: Landfill, land use, land re-use, brownfield, Stockholm.

Huvudsyftet med denna uppsats är redogöra hur två våtmarker i Ängelholms kommun har kommit till och dess nytta för miljön. För att kunna besvara denna fråga har jag noga studerat beslutsgången, gjort fältstudier, talat med markägare tagit del av opublicerat material och studerat äldre och nya kartor över de båda våtmarkerna, båda belägna i trakten av Höja, ungefär fem kilometer sydost om Ängelholm, och även gjort fältstudier. Utöver detta har jag visat hur Ängelholms och Åstorps kommun arbetar för att främja anläggningen av våtmarker. Båda intresserar sig för att minska övergödningen och med våtmarker så åstadkommer de detta. Utöver vattenrenare så är våtmarker också av intresse rent utbildningsmässigt och bra för att få en heterogen landskapsbild. Slutsatser Det är skillnad på storleken av våtmarker i nordvästra Skåne gentemot i Danmark. Detta beror på att Danmark tidigare var indelade i amt som hade hand om vattenfrågor och kunde genomdriva våtmarksanläggningar i större utsträckning. Våtmarkerna i Skörpinge och Höja fungerar båda som naturliga reningsverk av närsalter. Våtmarken i Skörpinge bör vara mer effektiv när det gäller rening av närsalter då denna har större antal hektar avrinningsområde i förhållandet till våtmarksareal. Till detta skapar våtmarkerna en biologisk mångfald, Våtmarken i Höja visade sig vara väldigt effektiv, 43,4%, när det gällde rening av kväve. Men siffrorna är troligen missvisande i och med att det gjorde för få stickprov under för kort tidsrymd. Andra studier visar en reningseffektivitet på mellan 2 – 20 %. Det som skiljer våtmarkerna åt är dels formen och utförandet och dels antalet markägare. Våtmarken i Höja ägs av bara en markägare medan den andra ägs av fyra. Till detta krävdes det ett godkännande från Miljödomstolen för att våtmarken i Skörpinge skulle få anläggas. Båda våtmarkerna tog lika lång tid att anlägga, ungefär två år. Hur lång tid det tar att anlägga en våtmark kan bero på om markägare vill ha bidrag eller inte och i så fall från vilket myndighet. Så det kan säkerligen ta kortare tid att anlägga en våtmark. För att följa upp nyttan av våtmarkerna i Höja och Skörpinge bör det göras fler stickprov under längre tid och med dessa avgöra hur effektiva våtmarkerna egentligen är. Till detta bör det göras en inventering av flora och fauna för att undersöka den biologiska mångfalden.

Dagens stadskärnor är formade efter bilen som tar i anspråk betydande arealer tätortsmark, där parkering är vad som undersöks i denna studie. En genomsnittsbil står parkerad 97 % av sin tid, och då på olika parkeringsplatser. Detta leder till att vi idag har mer parkeringsyta än vad vi har bostadsyta i Sverige. (Naturskyddsföreningen, Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna, 2020). Vidare anses inte detta vara en hållbar markanvändning för att vi ska nå de globala hållbarhetsmålen som är antagna i Agenda 2030 av deltagande länder i FN. (Globalportalen, 2021). Samtidigt sker förtätning av stadskärnorna vilket förväntas att fortsätta. Därmed är det väsentligt att prioritera marken på ett sätt som bidrar till att utveckla hållbara städer utifrån människans och miljöns behov och inte bilens. (Naturvårdsverket, 2020). Styret för hur marken ska planeras är kommunernas och enligt Boverket (2020) är parkering en av de faktorer som har störst påverkan för val av färdsätt. Det vill säga att minskat utbud på parkering kan med stor möjlighet fungera som ett styrmedel för att sträva mot en hållbar stadsutveckling. Andra faktorer som kan påverka val av färdsätt är enligt Gil Solá & Vilhelmson (2018) utveckling av mobilitetstjänster. Samtidigt har det även en koppling till beteendemönster och attityd som bör beaktas (Mont, Lehner, & Heiskanen, 2014).  Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för parkeringspolitiken, dess utmaningar och samband mellan mobilitetstjänster och beteendemönster kopplat till social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet vilket tillämpas i Agenda 2030. Vidare är syftet att undersöka vad som är möjligt att påverka för att skapa städer med hållbar markanvändning, och då även hur. Det vill säga, vilka medel, mobilitetstjänster, beteendemönster, eventuellt lagstiftning och utveckling av städer som kan styra stadsutvecklingen mot ett minskat privat bilanvändande och minskad andel parkeringsyta. Studien är en induktiv, kvalitativ studie med utforskande karaktär. Studien är uppdelad i två faser där första fasen består av en dokumentstudie där 4 kommuners parkeringsnormer och förutsättningar undersöks och andra delen är en intervjustudie. I dokumentstudien ansågs det väsentligt att kommunerna varierar i befolkning, läge och parkeringsnorm för att kunna se samband och skillnader mellan dessa. I intervjustudien valdes 4 respondenter med mycket erfarenhet och åsikter om parkering kopplat till hållbarhet och dessa kommer från företag inriktade på hållbar stadsplanering i relation till parkering. Kvaliteten på intervjuerna säkerställdes genom att studera intervjumetodik, samt genom transkribering och analysmetodik. Anledningen att studien delades upp i två delar är för att det ansågs väsentligt för att kunna besvara frågeställningarna för studien. Konstaterat är att mobilitetstjänster, ökat delande (av fordon och parkering) och nudging tillsammans med högre prissättning och begränsat utbud på parkering kan leda till en mindre privat bilanvändning och därmed en mer hållbar markanvändning. Vidare bör plan- och bygglagen fokusera på mobilitetstjänster istället för krav på parkering för att förenkla arbetet för kommunerna att styra mot mindre andel parkeringsyta. Eftersom samhällena präglas av nya generationer och en snabb teknikutveckling är studien tidsaktuell vilket innebär att vi inte vet hur vi kommer resa om 30 år. Däremot är slutsatsen att vi kommer fortsätta resa, men kommer behöva ändra hur. Med teknikens utveckling är det även tänkbart att det autonoma fordonet kan användas som en bokbar mobilitetstjänst som levereras till beställaren. Likaså antas parkeringsplatser behöva bokas i förväg i den centrala tätorten. Parkering kan troligtvis komma att ses som en produkt och inte som en tillgänglighet som förväntas att finnas. / Today, urban areas are planned and constructed with the car in focus, as occupies significant areas of urban land. This study will examine parking. An average car in Sweden, is parked 97% of its’ time, but in different parking lots. This means that today we have more parking space than we have living space in Sweden. (Naturskyddsföreningen, Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna, 2020). Furthermore, that is not considered to be a sustainable land management considering the global sustainability goals adopted in Agenda 2030 by participating countries in the UN. (Globalportalen, 2021). Also, the urban areas are becoming denser, which is expected to continue. Thus, it is essential to prioritize the land in a way that contributes to the development of sustainable cities based on human and environmental needs and not the car's. It is a communal authority to plan the land management and according to the National Board of Housing, Building and Planning (2020), parking is one of the factors that has the greatest influence on the choice of mode of transport. This means that a reduced supply of parking spaces can, with great potential, work as a tool for striving for sustainable urban development. According to Gil Solá & Vilhelmson (2018), other factors that can influence the choice of mode of transport are the development of mobility services. At the same time, it also has a connection to behavioural patterns and attitudes that should be regarded. (Mont, Lehner, & Heiskanen, 2014). The purpose of this thesis is to increase the understanding of parking policy, its’ challenges in relation to mobility services and behavioural patterns. This is set in relation to social, economic and ecological sustainability, which is applied in Agenda 2030. Furthermore, the purpose is to investigate what can be influenced to develop sustainable cities with sustainable land management. Which means factors such as mobility services, behavioural patterns, possible legislation and urban development where private car use and parking space can be reduced. The study is an inductive, qualitative study with an exploratory character. The study is divided into two phases where the first phase consists of a document study where 4 municipalities' parking policies and conditions are examined. The second part of this study is an interview study. In the document study, it was considered essential that the municipalities vary in size, location and parking standards in order to determine connections and differences between these. In the interview study, 4 respondents with experience and opinions about parking in relation to sustainability were selected. All respondents are working in companies focused on sustainable urban planning in relation to parking. The quality of the interviews was ensured by conducting a methodology study on interviews, as well as transcription and analysis methodology.  It has been established that mobility services, increased sharing (of vehicles and parking) and nudging in conjunction with higher pricing and limited supply of parking can lead to less private car use and thus more sustainable land management. Furthermore, the framework should focus on mobility services instead of requirements for parking in order to simplify the work for the municipalities to steer towards less space for parking. Since societies are incused by new generations and rapid technological development, we do not know how we will travel in 30 years. However, the conclusion is that we will continue to travel, but will need to change how. With the development of technology, it is also conceivable that the autonomous vehicle can be used as a mobility service that is delivered to the customer. It is also assumed that a parking needs to be booked in advance in central areas

The sharing economy and the technical advances are evolving at a high speed. A speed that the legislative powers can’t keep up with. This thesis aim is to find out if occasional short-term rentals, e.g. Airbnb-rentals, is in compliance with Swe- dish land use regulation. To fulfill this purpose, Swedish land use regulation for dwelling purposes is initially examined through following sources: law, case-law, instructions and judicial doctrine. The examination shows that land for dwelling purposes can be divided into land with a permanent dwelling purpose and land with an occasional stay purpose. Furthermore, the change from the first men- tioned to the second mentioned purpose require permit by law. The change in purpose is determined on a case-by-case basis and there is no general rule. These are the fundamental grounds for assessing the change from a land use to another: the new use’s magnitude, professionalism, duration and degree of interference for others. Since there is no general rule regarding this explicit subject, Airbnb-rentals and land use, case-law is the next source to look for an answer. There has been no judgement with the exact needed circumstances to determine a clear rule with respect to the rule of law. Hence, it’s only possible to constitute that home own- ers are allowed to have a tenant as long as they live under the same roof or if the Airbnb business isn’t the main purpose. The last seeks to allows home owners to let their place for a short period of time. A total consumption has been assessed unlawful and 25 days, which is the average length of a Swedish vacation, is prob- ably allowed. Further than this it’s impossible to give clear answers, anything over 25 day and less than total consumption should be assessed with help from the grounds mentioned above. This insecurity is no good for nobody. In reality, this insecurity means that municipalities are losing control over their given power to plan the use of the land. As an attempt to give a better answer and to suggest a way forward a de lege ferenda discussion ends this thesis. To conclude, a licensing system is assessed to be the best alternative when the goal is to take back the control and sustain su- pervision in the future.

The central aim of this thesis is to evaluate how the current system of moose hunting on the territory above the cultivation limit has affected the local hunters and members of the local Sami communities. This highlights the question of how the different sides in the study have the ability to influence the decisions that affect their actual landuse. This in turn poses three of the following questions. What historical aspects are foundational for today’s system of the double registered moose hunting on the land above the cultivation limit? What consequences have the double landuse had with regards of moose hunting on the two sides in the study? How does the two sides describe the actual problem of the current system and how could alternative system be formulated?   Historical state agendas in Sweden created a situation of two parties with claims to landuse on the same territory. This in turn created the double landuse in question of moose hunting above the cultivation limit in Västerbotten County. Juridical statements determine the conditions for how these two sides should coexist on the same land. These have been found to be the source of problematic situations in real life situations. Requirements of today’s system of a recommended consultation between the two sides have in many cases not been functional. The current system builds in high extent on the consultation between the two sides, but in context no tools for implementing this is made available in ruling documents. This consultation presupposes for example some kind of connection and common ground between the two parts. This is an aspect that in many cases is not present or obvious. The question about the double nature of the problem has under a long time been subject to many legal proposals for change. Though in present time no new changes has been made. Many arguments point to the superior function of a system that is administered and controlled locally, if the effects of the decisions have local impact. From this there are mixed feelings and several uncertainties about how to find a way to implement a system that addresses the difficulties in today’s system.

I detta arbete studerades landskapsförändringar, i synnerhet olika typer av gräsmarkshabitat i fråga om artinnehåll och rikedom samt hur dagens diversitetsmönster har påverkats av den historiska markanvändningen. Undersökningsområdet har en area av ca 143 ha och är beläget i nordöstra Skåne. Resultatet visade att områdets areal av naturliga gräsmarker var mest omfattande kring 1783/98 och minst 1926-23. De naturliga gräsmarkernas omfattning har nästan halverats från slutet av 1700-talet till idag. Andelen betesmark som har hävdats från 1700-talets slut till 2014 utgör dock inte mer än 11 % av betesmarkernas totala areal. Väg- och dikesren uppvisade störst andel arter som var gemensamma med naturbetesmarkernas; minst var andelen i kultiverad gräsmark. Artrikedomen var minst lika hög i vägren, dikesren och skogsbryn som i naturbetesmarken medan den var lägre i kuliverad gräsmark. Artrikedomen var högst på vägrenen.

No description available.

Den snabba förändringen av markanvändningen i Sverige har påverkat arter som är beroende av de minskande markanvändningsklasserna negativt, eftersom stora mängder habitat har förlorats. Genom att använda geografiska informationssystem för att studera kartmaterial, kan man dra slutsatser om förändring i habitattillgång och fragmenteringsgrad i området, baserat på undersökningsområdets historia. I denna studie undersöks kartmaterial över Julita gård i Södermanland, Sverige från åren 1798, 1850, 1900, 1950 och 2015 med avseende på förändring i markanvändning och fragmenteringsgrad. Resultaten visar att ängar och hagmarker har minskat betydligt i yta över åren, samtidigt som skogens yta har ökat kraftigt. Habitatförlusten av ängar och hagmarker är stor, men den förväntade fragmenteringseffekten uteblir. Habitatförlusten i Julitaområdet kan till stor del förklaras av ekonomiska och politiska tillstånd och åtgärder som har påverkat hela Sverige. Förlusten av habitat i undersökningsområdet har en förmodad stor negativ påverkan på diversiteten av arter som är knutna till ängar och hagmarker.