I detta projekt har mjukvara till en dator utvecklats, denna mjukvara är en prototyp för hur funktionaliteten i en framtida handhållen enhet för kommunikation mot LoggerReadOut-programmet bör se ut, samt eftersträvas vid vidareutveckling. Under projektets gång har dels utveckling av en Android applikation i programmeringsspråket Java och utvecklingsmiljön Eclipse genomförts. Programmeringen av applikationen för Android har kommit att revideras till utveckling av mjukvara i programmeringsspråket Python. Den mjukvara som utvecklas i Python utvecklas för att verka som en prototyp på funktionalitet bör se ut i en applikation för Android som detta projekt kan stå som bas för. Det program som skapats, smartDustHandheldUnit, hanterar kommunikationen med LoggerReadOut-programmet och mellan dessa två program kan auktoriserad anslutning etableras, data och information kan hämtas samt så kan anslutningen som skapats stängas ned. Utöver detta hanterar programmet upp- samt nedladdning till och från två .php-sidor anpassade för ändamålet. Dessutom finns funktionalitet för att kontrollera vilket operativsystem enheten använder. / DEWD

Under hösten 2012 visades Jonas Gardells tv-serie Torka aldrig tårar utan handskar på Sveriges Television. Historien utspelar sig i Stockholm på 80-talet och i den begynnande AIDS-epidemin. Sjukdomen slog till hårt och drabbade många unga homosexuella män. Historieskrivningen är Gardells egen och ingen konstaterad ”sanning”. Däremot blev den efterföljande debatten i svensk press stor under lång tid efter att serien sändes på tv. Genom en diskursanalys har vi kunnat se hur resonemangen förts i debatten och hur debattörerna ger mening åt specifika ting. Vi har också valt att komplettera studien med inslag från den kritiska diskursanalysen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism, representationer och diskursteori. Urvalet bestod av tio texter som alla valdes ut mellan den 8 oktober 2012 och den 8 oktober 2013. Vi avgränsade oss genom att välja bort Jonas Gardells egna texter samt blogginlägg och texter från andra diskussionsforum. Med tematiseringarna sjukvården, identitet och skuld och skam kunde vi länka samman de olika texterna och urskilja mönster, likheter och olikheter i debattörernas argument. Resultatet visade att majoriteten av debattörerna ställde sig accepterande till Gardells historieskrivning. Vidare diskussion visar att samhällets utvecklingskurva kring homosexualitet är i förändring. / During the fall of 2012 Jonas Gardell’s television series Never wipe tears without gloves was shown on Swedish National Television. The story takes place in Stockholm in the 1980s and in the beginning of the AIDS epidemic. The disease hit hard and striked many young gay men. The historiography is Gardell’s own and no actual "truth". In contrast, the subsequent debate was large in the Swedish press after it was broadcasted on television. Through discourse analysis, we have been able to see how the arguments have raised in the debate and the debaters give meaning to specific things. We have also chosen to complement the study with elements from the critical discourse analysis. Essay theoretical points are social constructionism, representations and discourse theory. The sample consisted of ten texts and all were selected from 8th of October 2012 until 8th of October 2013. We defined ourselves by deselecting Jonas Gardell’s own texts and texts from blogs and other discussion boards. With the themes Healthcare, Identity and Guilt and Shame we could link together the various texts and was able to identify patterns of similarities and differences in the debater's argument. The results showed that the majority of the debaters accept Gardells’s historiography. Further discussion shows that society’s development curve around homosexuality are changing.

Since ancient times, mankind has faced a constant battle against natural hazards. From the earlieststages of human communication, when human beings communicate by some sort of harsh gruntsand unintelligible words, people were struck by the awe-inspiring power of nature as floods, storms,earthquakes, and other events which reshaped their environment and way of living. However,among these events, droughts have been particularly devastating, and have left a profound mark onhuman history. Throughout centuries, droughts have forced communities to adapt and evolve in response tochanging environmental conditions. In California, the frequency and severity of droughts haveincreased in recent decades, leading to significant changes in land use patterns. These changes haveimpacted the economy, social structure, and ecology of the region, making the study of land usechanges after drought periods a crucial area of research. In this master thesis, the effects of droughts on land use in California will be deeply explored,analysing the outcome and impacts resulting from extreme dry events in the state, and identifyingpotential climate adaptation actions that can be implemented based on an enhanced understandingof the consequences of droughts on land use. By understanding the complex relationship betweendroughts and land use, mankind may better prepare and adapt to the challenges posed by futureclimate change and other environmental stressors. / Sedan urminnes tider har mänskligheten stått inför en ständig kamp mot naturliga faror. Ända frånde tidigaste stadierna av mänsklig kommunikation, när människor kommunicerade genom någonform av hårda grymtningar och obegripliga ord, har människor imponerats av naturens mäktigakraft i form av översvämningar, stormar, jordbävningar och andra händelser som omformat derasmiljö och levnadssätt. Bland dessa händelser har torka varit särskilt förödande och har satt djupaspår i mänsklighetens historia. Under århundraden har torkor tvingat samhällen att anpassa sig och utvecklas som svar påförändrade miljöförhållanden. I Kalifornien har frekvensen och allvaret av torkor ökat under desenaste decennierna, vilket har lett till betydande förändringar i markanvändningsmönster. Dessaförändringar har påverkat ekonomin, den sociala strukturen och ekologin i regionen, vilket görstudiet av markanvändningsförändringar efter torkperioder till ett avgörande forskningsområde. I denna masteruppsats kommer effekterna av torkor på markanvändningen i Kalifornien attutforskas ingående. Resultat och påverkan av extrema torkhändelser i delstaten kommer attanalyseras, och potentiella åtgärder för klimatanpassning kommer att identifieras baserat på en ökadförståelse för konsekvenserna av torkor för markanvändningen. Genom att förstå det komplexaförhållandet mellan torkor och markanvändning kan mänskligheten bättre förbereda sig ochanpassa sig till utmaningarna som framtidens klimatförändringar och andra miljömässigapåfrestningar medför.

Denna rapport är resultatet av ett kandidatarbete inom miljö- och vattenteknik. Syftet med projektet var att undersöka om regnvatteninsamling, kort RVI, från tak är en gynnsam metod för användning till spannmålsodling, grönsaksodling eller djurhållning i sydöstra Sverige. För att uppnå syftet utgick studien från fyra frågeställningar. Dessa omfattade mängder regnvatten som kan samlas in, vattenbehovet för de tre användningsområdena, om kostnaden för ett RVI-system kan vägas upp av uteblivna skördeförluster under ett torrår och vilka möjligheter samt vilket intresse som finns för RVI-system. För att besvara frågeställningarna gjordes beräkningar av insamlad data från SMHI, Jordbruksverket, SCB, myndighetsrapporter, teknikleverantörers hemsidor och från Nordiskt samarbete. Till frågeställningen om möjligheter och intresse användes resultat från en enkätundersökning där jordbrukare, kommuner, konsulter, en institution och en teknikleverantör svarade på frågor. Slutligen gjordes en SWOT-analys där styrkor, svagheter, möjligheter och hot sammanfattades med hjälp av resultatet från beräkningarna och enkätsvaren. Resultatet visade att RVI från tak i Skåne, på Gotland och på Öland potentiellt kan samla in 169-256 m3 per år, beroende på nederbördsscenario. RVI bör vara mer gynnsamt för djurhållning än för bevattning av grödor, eftersom en större del av vattenbehovet kan tillgodoses för djurhållning än för bevattning. Det kunde även konstateras att det krävs många torrår för att de uteblivna förlusternas ekonomiska värde ska väga upp kostnader för ett RVI-system. Enkätsvaren visade att majoriteten av aktörerna ansåg att det fanns en potential för RVI från tak och att alla lantbrukare som svarade kunde tänka sig att använda RVI-system i framtiden, så ett intresse kunde konstateras. Det hade dock krävts fler enkätsvar för att dra välgrundade slutsatser kring hur möjligheterna ser ut för RVI i sydöstra Sverige.

Under de senaste årtiondena har klimatförändringarna påverkat naturliga och mänskliga system världen över, och som en följd har extrema väderhändelser inträffat oftare och blivit mer intensiva. Många ekosystem och mänskliga system är både mycket sårbara och exponerade, däribland jordbruket. Klimatförändringarna innebär ökade risker för översvämningar och torka, behovet av växtskyddsåtgärder kommer öka, djur riskerar att drabbas av värmestress oftare, samt förändringar inom sjukdomsspridning och insektsinvasioner förväntas. Dessa förändringar kommer leda till ökad instabilitet som påverkar kvalitén och tillgången på mat, det kan förändra den sociala och ekonomiska stabiliteten, och den regionala konkurrenskraften inom jordbruket. Sverige drabbas årligen av översvämningar, och sommaren 2018 präglades av en torka som sträckte sig över stora delar av landet. De ovanligt torra och varma förhållandena varade i ca tre månader och orsakade en halvering av den normala skördenivån. Det blir samtidigt allt tydligare att samhällen måste gå från en reaktiv, oplanerad katastrofhantering till ett proaktivt fokus. Teorin om resiliens förklarar att socioekologiska system behöver ha en förmåga att absorbera störningar, kunna utvecklas genom lärande och anpassning, och att kunna hålla sig inom de mänskliga och miljömässiga gränserna och samtidigt uppnå en kontinuerlig utveckling. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för hur jordbrukssektorn operationaliserar resiliens för att hantera extrema hydrologiska händelser. Detta ska uppnås genom att undersöka de strategier som införts för att hantera torka och översvämningar och analysera dessa med ”the Disaster Resilience Of Place” (DROP) modellen. Denna studie syftar även till att undersöka vilka förutsättningar som skapar möjligheter och hinder för aktörer inom jordbrukssektorn att bygga resiliens. Studiens metod är en kvalitativ fallstudie av Västra Götalands jordbrukssektor med ett abduktivt förhållningssätt. Genom ett kombinerat strategiskt urval och snöbollsurval har relevanta respondenter från länsstyrelsen, Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och jordbruksföretag inkluderats i studien. Baserat på DROP-modellen utvecklades semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ textanalys. En triangulering genomfördes med en dokumentanalys för att stärka studiens validitet. Resultatet analyserades och diskuterades utifrån DROP-modellen. Resultatet visade att jordbrukssektorn operationaliserar resiliens med många olika strategier inom kommunikation och samarbete, lärande, förebyggande och förberedande, samt anpassning. Jordbrukssektorn visade en god anpassnings- och samarbetsförmåga, och vilja att arbeta proaktivt för att hantera vädervariationer. Viktiga förutsättningar för att bygga resiliens var de lokala förhållandena, tidigare erfarenheter, samt jordbrukspolitiska och ekonomiska strukturer. Resultatet visade att sociala system är komplexa och att strategier både kan bygga resiliens och öka sårbarheten. / Climate change have had an impact on natural and human systems worldwide over the last decades, causing higher frequency and intensity of extreme weather events. Many ecosystems and human systems are both highly vulnerable and exposed, and agriculture is one of them. The climate change causes increased risks for droughts and floods, increased need for plant protection measures, heat stress among animals will likely increase, and changes in spread of disease and insect invasions are expected. These changes are expected to cause increased instability that impacts the quality and supply of food, it can change the social and economic stability, and the regional competitiveness within the agricultural sector. Floods occurs annually in Sweden and the drought of 2018 was an exceptional event that extended throughout most regions of the country. The unusual dry conditions lasted for about three months and caused decreased yields. It has become clearer that societies must go from a reactive, unplanned disaster management, towards a more proactive focus. The theory of resilience explains that socio-ecologic systems needs a capacity to absorb disturbances, be able to develop through learning and adaptation, and be able to keep itself within the human and natural boundaries and at the same time sustain a continuous development. The purpose of this study is to obtain a deepened understanding for how the agricultural sector operationalise resilience in order to manage extreme hydrological events. This will be accomplished by reviewing strategies implemented by the sector to handle droughts and floods and analyse these with the Disaster Resilience of Place (DROP) model. This study will also review the requisites that enables and hinders actors in the agricultural sector in Västra Götaland County to build resilience. The method is a qualitative case study of the agricultural sector in Västra Götaland County with an abductive approach. Relevant respondents from the county administrative board, LRF, and agriculture companies where selected through a mix of strategic and snowball sampling. Semi-structured interviews where developed based on the DROP-model, they were transcribed and analysed with a qualitative text analysis. A triangulation including a document analysis was done in order to strengthen the study’s validity. The result was analysed and discussed based on the DROP-model. The results showed that the agricultural sector operationalise resilience through a range of different strategies, including communication and cooperation, learning, preparedness and preparations, and trough adaptation. The agricultural sector showed a good adaptive and cooperative capacity, and a will to work proactively in the management of weather variations. Important requisites to build resilience included the local conditions, experience, and agricultural political and economic structures. The results showed that social systems are complex and that strategies can both cause increased resilience and increased vulnerability.

Throughout history there has been a close relationship between hydrological and social processes. Most of early civilizations around the world developed thanks to the accessibility to rivers and their water resources. However, traditional hydrological approaches have not been able to capture this observed interaction and have ignored for too long the human-driven impacts in the hydrological system and how they, in turn, shape the hydrological conditions that have been commonly observed. The present research develops a new conceptual model with the intention to capture the two-way interactions between societies and their responses under extreme hydrological events, both floods and droughts. This conceptualization accounts for the observations that societies accumulate memory (increase the level of awareness) after an extreme events. Based on the accumulation of societal memory, the human system (societies) takes decisions about water management, thus impacting the hydrological system (rivers). When no extreme hydrological events are registered, societal memory decays at a certain rate and then new decisions are taken over the water management of the hydrological system. Inspired by the extreme droughts and floods events observed in the three last decades in the catchment of the Brisbane River in Australia, the aforementioned conceptualization is applied. Results indicated that the simple proposed conceptual model is able to capture the interactions between the human and the hydrological system. Additionally, the model exposes that societal memory is the driver of the human system and is the main reason for societies to create impacts on the natural conditions of the catchment. At the same time, this conceptualization demonstrated that water management decisions based on the accumulation of societal memory can actually create an exacerbation of the potential damages associated to extreme hydrological events. Finally, the development of this new approach points out the strong necessity to acquire further insights to improve the understanding of the interplay between hydrological and social processes. / Genom historien har det funnits en nära relation mellan hydrologiska och sociala processer. De flesta tidiga civilisationer runt om i världen utvecklades tack vare tillgången till floder och deras vattenresurser. Traditionella hydrologiska metoder har emellertid inte lyckats fånga denna observerade interaktion och har alltför länge ignorerat de mänskligt drivna effekterna i det hydrologiska systemet och hur de i sin tur formar de hydrologiska förhållandena som ofta observerats. Denna forskning har utvecklat en ny konceptuell modell med avsikt att fånga tvåvägsinteraktionen mellan samhällen och deras respons under extrema hydrologiska händelser, både översvämningar och torka. Denna konceptualisering baseras på observationen att samhällen ackumulerar minne (ökar medvetenheten) efter en extrem händelse. Baserat på ansamling av samhällets minne fattar det mänskliga systemet (samhällen) beslut över vattenhushållning, vilket påverkar det hydrologiska systemet (floder). När inga extrema hydrologiska händelser registreras, avklingar samhällsminnet med en viss hastighet och sedan fattas nya beslut om vattenhushållningen i det hydrologiska systemet. Den konceptuella modellen har tillämpats på Brisbaneflodens avrinningsområde, i Australien, med anledning av den extrema torka och stora översvämningar som observerats under de tre senaste decennierna. Resultaten tyder på att den enkla föreslagna konceptuella modellen kan fånga samspelet mellan människa och hydrologiska system. Dessutom visar den att ett samhälles minne är drivkraften för det mänskliga systemet och är den främsta orsaken till att samhällen gör inverkan på de naturliga förhållandena i avrinningsområdet. Samtidigt visar konceptualiseringen att denna typ av vattenförvaltning, som baseras på samhällsminnet, faktiskt kan förstärka de potentiella skador som kan uppkomma i samband med extrema hydrologiska händelser. Slutligen framhåller utvecklingen av denna nya metod det stora behov som finns för att förbättra förståelsen av samspelet mellan de hydrologiska och sociala processerna.

I Sverige finns det en brist på studier angående hydrologisk torka trots att det existerar problem med torka idag. Hydrologisk torka kan ha allvarliga konsekvenser på både naturen och samhället när det kommer till vattentillgång, växt -och djurliv och jordbruk. Av den anledningen är det viktigt att studier görs som undersöker allvarligheten i den hydrologiska torkan i Sverige för att få en bättre förståelse. I den här studien användes ett månadsvis Q95 värde som ett tröskelvärde med ett minimum av fem dagar i följd under tröskelvärdet för att definiera hydrologisk torka. Metoden applicerades på fem avrinningsområden in Sverige med data som sträckte sig mellan 1961- 2010. Resultatet från studien visade på att hydrologisk torka var speciellt framträdande under v issa år. Dessa år verkade vara kopplade till varandra under två till tre år i följd. De visade även ofta liknande månader och antal dagar under tröskelvärdet. Andra studier gjorda över de Nordiska länderna visade på liknande resultat. Metoden överensstämde även till en stor del av historisk torka i Sverige. För att kunna ge en större och komplett bild av hydrologisk torka diskuterades några möjliga metoder. Nederbörd, snö, strömflöde, evapotranspiration och grundvatten skulle behöva räknas med för en mer pr ecis studie. Standardiserade index kan täcka de mesta av de olika delarna, men för att få mera specifika förlustvärden så skulle även en tröskelnivå metod behöva implementeras i studien / In Sweden there is a lack of studies on the topic of hydrological drought even though it exist present problems of drought. Hydrological drought can have severe effects on both nature and society regarding water supply, animal life and agriculture. It is important to investigate the severity of hydrological drought in Sweden to get a better understanding of this phenomenon and its affects. To define hydrological drought this study used a Q95 monthly threshold with a minimum of 5 consecutive days below the threshold. This method was used on five catchments in Sweden with data ranging from 1961 -2010. The result from the study showed that hydrological drought was very prominent in some year s. These years seemed to be often linked together in two to three consecutive years. They often had similar amount of days and months below the threshold. Other studies over the Nordic countries showed similar results. The method also gave a result that to a certain degree showed droughts that coincided with historical records of drought in Sweden. This gave a positive feedback of the index accuracy. To get a broader picture of how hydrological drought propagates in Sweden some possible choices were discuss ed. Precipitation, snow, streamflow, evapotranspiration and groundwater would need to be covered for a more precise study. Standardized indices have most of spectrum covered, but it would be suggested to implement the threshold level method as well to get accurate deficits.

During the summer of 2018 Northern Europe, including Sweden, was affected by extremely high temperature and drought. The drought affected the society and environment that we and other organisms live in. Streams are one of the ecosystems sensible to these conditions. Long periods of drought may affect the waterflow or cause desiccation of streams. Since streams provide important ecological services, they are equally important to humans as to organisms living in them. In this study I investigate whether the dry summer of 2018 had any effect on the species diversity, density of individuals and ecological status in 16 randomly chosen southern Swedish streams. This was done by comparing number of species, average number of individuals per sample, ASPT- and MISA-indices in 2018 with reference years 2007–2017. In addition to this, I investigated whether the independent variables geographical location, pH and alkalinity had any effect on the deviation of 2018 compared to the reference years. The results showed that there were no significant differences between 2018 and the reference years for any of the variables. Thus, the dry summer of 2018 had no general effect. However, the southernmost streams generally generated negative deviations, while northern generally generated positive ones for average number of individuals per sample. To further understand how drought affects benthic invertebrates in streams that are not fully dried out further research should be conducted to examine how the composition of species is affected. / Sommaren 2018 var en extremt varm och torr sommar i Sverige och övriga Nordeuropa. Dessa omständigheter medförde torka som påverkade samhället och miljön som vi och andra organismer lever i. En av de miljöer som är känslig mot varma och torra somrar är vattendragen. Långa perioder av torka kan påverka tillrinningen och leda till minskat vattenflöde och eventuell uttorkning. Vattendrag bidrar med ekosystemtjänster och är därför inte bara viktiga för de organismer som lever i dem, utan även för oss människor. I denna studie undersökte jag om den torra sommaren 2018 hade någon påverkan på artdiversiteten, individtätheten och den ekologiska statusen i 16 slumpvis utvalda vattendrag i södra Sverige. Detta gjordes genom att studera data för antal arter, medelantal individer per prov, ASPT- och MISA-index för åren 2007–2018. För dessa år beräknades medelvärden och avvikelser för åren 2007–2017, som referens för jämförelse med 2018. Utöver detta undersöktes även om de oberoende variablerna geografiskt läge, pH och alkalinitet påverkade 2018 års avvikelse från referensåren. Resultaten visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan 2018 och referensåren för någon av de undersökta variablerna. Dock fanns det ett geografiskt mönster, så att sydliga provpunkter generellt visade mer negativa avvikelser och nordliga mer positiva för medelantal individer per prov. För antalet arter fanns en liknande tendens, som dock inte var signifikant. För att vidare förstå hur torka påverkar bottenfauna i vattendrag som inte torkar ut helt behövs mer forskning som kan undersöka hur sammansättningen av arter påverkas av torka.

Los Angeles has historically been subjected to droughts and water shortages. This has led the city to acquire distant water resources, allowing the city to grow extensively. Today, the city is dependent on large water infrastructure to supply water over distances of hundreds of kilometres. This thesis explores how water demand in Los Angeles has been impacted by drought, focusing on drought years 2007-2010 and 2012-2019. The study compares hydrological, conservation and water demand data and places it into context by connecting it to policy changes. By looking at streamflow and precipitation data it is visible that the latter drought was drier than the former. Water demand has decreased in all consumer categories. Meanwhile, conservation has increased. Drought events have led the city to apply policy changes and conservation measures which in turn, has resulted in a reduction in water demand during both droughts. / I Los Angeles har det historiskt sett förekommit både torka och vattenbrist. Detta har lett till att vattenresurser anskaffats från avlägsna platser, som i sin tur har möjliggjort stadens tillväxt. I dagsläget är staden beroende av storskalig vatteninfrastruktur som försörjer invånarna med vatten från hundratals kilometer bort. I kandidatarbetet utforskas torkans inverka på vattenefterfrågan i Los Angeles. Torkan som rådde mellan åren 2007–2010 och 2012–2019 undersöks genom att studera data om hydrologi, vattenefterfråga och vattenbevaring, samt genom att koppla dessa till den politiska diskursen. Det framkommer att den senare torkan var torrare än den andra. Efterfrågan har minskat i alla konsument- klasser, medan bevarandet av vatten har ökat. Torka har lett till att staden implementerat politiska förändringar och bevarandeåtgärder som i sin tur lett till en minskad vattenefterfrågan.

This thesis covers calculations of the equivalent measuring depth in the joint concrete between hollow-core slabs performed using the calculation and simulation program WUFI Pro. The calculations are based on input data from field measurements performed by Polygon|AK in Uppsala. Input from the company has been combined with a moisture profile from the calculation program Torka S to construct a basic model in WUFI. Simulations have been made based on the basic model with constant water-cement ratio in joint concrete, three varying parameters in terms of relative humidity in spackle, leveling height for spackle and vapor resistance in carpets. In order to get a broader result basis, 18 different typical cases for further analysis have been studied.  The calculation results indicate that the industry standard according to RBK, which states the equivalent measuring depth to 50 % of the hollow-core slabs joint height, does not correspond to the calculation basis for this work. The result of this work indicates that the actual equivalent measuring depth is about 15-18 % of the height of the joint, depending on the selected parameters. The difference between the industry standard and the result of this work can be explained by the fact that in the previous calculations of the equivalent measuring depth assumes a completely dense surface layer and no drying downwards and moisture from glue has not been taken into account. The assumption that the water contained in the cross section does not dry out and only redistributes leads to results that do not correspond to today's real conditions in terms of more diffusion-open carpets, moisture from carpet glue and different moisture conditions in spackle.