Huvudsyftet med den här studien var att undersöka vilka parametrar som har störst inverkan på trädens vattentillgång i BlåGrönGråa-system (BGG-system), utvecklat av Edge, och vilka förbättringar som kan göras för att vegetationen bättre ska klara av torka. Ett annat mål med denna studie var attundersöka hur väl det går att efterlikna och simulera BGG-system i modelleringsverktyget MIKESHE, utvecklad av Danish Hydraulic Institute (DHI). För att undersöka vilka parametrar som har störst inverkan på BGG-systems vattenhalt varierades; storleken på tillrinningsområdet, crop factor, växtsubstrat, djup på regnbäddarna, växtval, dräneringsdjup och dräneringshastigheten. Alla simuleringarna genomfördes med meteorologisk data för perioden 1991-2020 för att underöka hur årsvariationer påverkar vattenhalten i systemet. Resultaten visar att stadsträd som inte erhåller något tillskott av vatten via tillförsel av dagvatten kommer utsättas för extremt ogynnsamma förhållanden när det kommer till vattentillgång, och att den parameter som har störst inverkan på vattenhalten i BGG-system är storleken på tillrinningsområdet. För att ytterligare förbättra vattentillgången för träden i BGG-system kan växtsubstratet förbättras genom att öka mängden växttillgängligt vatten. Detta föreslås dock framförallt för större träd eller då tillrinningsområdet inte kan utökas ytterligare. Variationen av djupet på regnbäddarna har relativt liten effekt på resultatet, vilket delvis kan förklaras av andra val i satta parametrar. Växtvalet visar sig i denna studie har liten effekt på vattenhalten, vilket delvis beror på modellens utformning och valdaparametrar. Variationen av dräneringsdjupet och dräneringshastigheten visar sig inte ha någon effekt på de resultat som undersöks i denna studie. Modellen som har satts upp beskriver systemet på ett tillförlitligt sätt, och är ett bra första steg föratt ytterligare öka förståelsen för trädens förutsättningar i dagvattenhantering. Men för att kunna dramer långtgående slutsatser om hur träden klarar av torrperioder behöver ytterligare undersökningargenomföras på BGG-system. / The main purpose of this study was to investigate which parameters have the greatest impact on thetrees’ water supply in BlueGreenGray-systems (BGG-system), developed by Edge, and what improvements can be made to the system to make the vegetation able to withstand periods of droughts better. Another aim of this study was to investigate how well it is possible to imitate and simulate BGG-systems in the modeling tool MIKE SHE, developed by the Danish Hydraulic Institute (DHI). To investigate which parameters have the greatest impact on the water content in BGG-systems the following parameters was varied; the size of the catchment area, crop factor, plant substrate, depth of the rain beds, plant selection, drainage depth and drainage rate. All simulations were performed with meteorological data for the period 1991-2020 to investigate how annual variations affect the watercontent in the system. The results show that city trees that do not receive any addition of water via the supply of stormwater will be exposed to extremely unfavorable conditions when it comes to water supply, and that the parameter that has the greatest impact on the water content in BGG-systems is the size of the catchment area. To further improve the water supply for the trees in a BGG-system, the plant substrate can be improved by increasing the amount of plant available water. However, this is mainly proposed for larger sized trees or when the catchment area cannot be expanded further. The variation in the depth of the rain beds has a relatively small effect on the result, which can be partly explained by other choices in set parameters. The choice of plant in this study has little effect on the water content, which is partly due to the model’s design and selected parameters. The variation of the drainage depth and the drainage rate does not appear to have any effect on the results examined in this study. The model that has been set up describes the system in a reliable way, and is a good first step to furtherincrease the understanding of the trees conditions in stormwater management. However, in order tobe able to draw more far-reaching conclusions about how trees cope with dry periods, further studiesneed to be carried out on BGG-systems.

Droughts can have far-reaching and devastating effects on all sectors of society and ecology and future changes to drought and flood patterns are uncertain. This uncertainty has led to a lax response from local officials in dealing with mitigation and adaptation, particularly in Sweden. As such, this study focused on providing more localized estimates of future drought trends in Sweden so that policy makers can make informed decisions. To assess impacts to different sectors, the results from ten different climate model simulations between 1961-2100 under different emission scenarios, along with hydrological model simulations, were evaluated throughout Sweden for 50 different catchments using a variety of meteorological and hydrological drought indices. We projected a consistent and significant increase in drought severity, duration, and intensity over the course of the 21st century in many parts of Sweden under both moderate and high emission scenarios (RCP 4.5 and RCP 8.5). However, models were in less agreement on the sign of change of drought frequency. These results are highly consistent with more regional pan-European studies on drought, but also show significant departures due to local catchment-specific variability in some forms of drought. Local impacts to agriculture, energy production, water supply, public health, and fresh-water ecosystems are briefly discussed. These results are likely underestimates of future drought due to biases in the models. Improved formulations of drought indices along with a more robust statistical handling of the model output could reduce these uncertainties. / Torka kan ha förödande effekter på samhälle och ekosystem. På grund av ökande nederbörder och temperaturer är förändringar i torka och översvämningar osäkra. Dessa osäkerheter har lett till slappa åtgärder från politiker och lokala tjänstemän vars syfte är att anpassa samhället inför torka och översvämningar. I och med detta fokuserade denna studie på att ge mer lokaliserade uppskattningar av framtida torktrender i Sverige så att beslutsfattare kan fatta välgrundade beslut. För detta utvärderades resultat från olika klimatmodeller och simuleringar av avrinnesområden mellan 1961-2100 under olika utsläppsscenarier. Dessa utfördes i hela Sverige för 50 olika avrinningsområden för att bedöma effekterna av framtida torka på olika samhällsfunktioner, så som jordbruk, energiproduktion, vattenförsörjning, folkhälsa, och ekosystem. De flesta modellerna visade en överensstämmande ökning av torkans magnitud, varaktighet och intensitet under 2007-2100 i många delar av Sverige under både måttliga och höga utsläppsscenarier. Modellerna var dock mindre överens om förändring av torkfrekvensen. Dessa resultat överensstämmer mycket väl med mer regionala studier av Europa men visar också tydliga skillnader på grund av lokal variation, vilket har olika effekter på olika samhällsfunktioner. Det visade sig även att klimatmodellerna och våra metoder hade en tendens att överskatta bland annat nederbörd, vilket innebär att dessa resultat sannolikt är underskattningar av framtida torka.

Denna rapport presenterar en förstudie om digitalisering av Mörrumsåns avrinningsområde. Studien undersökte möjligheterna att använda digitala verktyg och tekniker för att förbättra vattenreglering och engagemang från intressenter, särskilt kommunerna i området. Förstudien visade att det fanns generellt gott intresse för att införa digitala lösningar för att förbättra samordningen av vattenreglering. Totalt identifierades 36 potentiella mätpunkter i avrinningsområdet, varav vissa betraktades som högre prioritet. En viktig del av förstudien var ett visualiseringsförslag, där geografiska informationssystem (GIS) är ett möjligt exempel till visualiseringen. Utmaningar identifierades kring sensorval och deras hållbarhet samt noggrannhet i olika miljöer.  Framtidsvisionen inkluderade användning av artificiell intelligens (AI) och maskininlärning (ML) för att förutsäga torka och översvämningar. Slutsatserna visade att digitalisering av vattenhantering kan förbättra samordningen och effektiviteten samt minska risken för torka och översvämningar, men kräver mer datainsamling, standardisering och samarbete mellan intressenter för framgångsrik implementering. Genom att använda digitala verktyg kan samordningen, effektiviteten och hållbarheten förbättras i Mörrumsåns avrinningsområde med målet att bevara ekosystem och vattenresurser för framtida generationer.

Sediments rich in sulfide were deposited in the Littorina sea in an environment that was shallow, anoxic,and reductive. The sediments were brought above sea level by isostatic uplift and can now be foundalong the coast of the Baltic sea. These sulfide rich sediments oxidize when they are exposed to air whenthe water table is lowered due to uplift, anthropogenic activities, or hydrological droughts. Oxidation ofsulfate soils will lower the pH and mobilize metals in the soil that will leach into adjacent rivers and willimpact the water chemistry and damage ecosystems. A few studies have noted that leaching increasesin sulfate soils after drought which has resulted in fish death. The impact of droughts on leaching from sulfate soils were investigated in nine rivers (Flarkbäcken,Hertsångerälven, Kvismare canal, Kyro river, Närpes River, Persöfjärden, Storbäcken, Tjuståsaån, andToby river) by looking at time series of sulfate concentrations and drought periods. The impact on riversafter a drought was studied by plotting the deviation from median specific discharge in summer andautumn against the deviation from median concentration of SO42-, a suite of metals and pH the followingseason with high discharge e.g. spring. The metals that were examined in the river were Aluminum (Al),Cadmium, (Cd), Cobalt (Co), Cupper (Cu), Iron (Fe), Manganese (Mn), Nickle (Ni), Zinc (Zn).TheKendall’s τ was then used to determine if the relationship between discharge and leached compoundconcentration was significant and which direction it had. In the sulfate timeseries the hydrological droughts generally coincided with low SO42- and werefollowed by SO42- peaks. The sulfate concentrations increased significantly after droughts, and theincrease in SO42- lasted for 1-3 years for most rivers. In two Finnish rivers the SO42- remained higher alonger time of 5 years in Kyro river and Närpes river after multiyear droughts. In Kvismare canal, Kyroriver, Närpes river and Tjuståsaån the SO42- concentration was higher in the mid-1900s which could bedue to changes in ditching activity, the acid sulfate soils transitioning to post active sulfate soils afterthe ditching activity stopped in the regions, or SO42- air deposition historically being greater. SO42-, Co, Ni, and Zn had negative significant correlations in a majority of the rivers, while pH, Fe,and total organic carbon had significant positive correlations a majority of rivers. A negative correlationindicates high concentrations of the leached compound after a drought while positive correlationsindicate low concentrations of the leached compound after a drought. Al, Cd, Cu, and Mn did not havea significant correlation in a majority of the rivers which could be due to their dependence on pH whichwill not always change in the rivers in spring due to acidic water leaching from acid sulfate soils sincethe acidic water will be diluted by meltwater. / Efter senaste istiden var vattnet i havet syrefritt och reducerande vid havsbotten, vilket ledde till attsulfidmineral avsattes. Dessa sulfidrika sediment har hamnat ovanför havsytan på grund avlandhöjningen och finns i kustnära områden runt östersjön. Sulfidsedimenten oxiderar om de kommer ikontakt med syre vilket kan ske på grund av landhöjning, mänskliga aktiviteter, eller torka som sänkergrundvattennivåerna. När sulfatjordarna oxiderar sänks pH i jorden och metaller frigörs vilka sedanlakas ur jorden och påverkar närliggande vattendrag och ekosystem. Lakning av metaller har i någrastudier setts öka efter extrem torka vilket i vissa fall har lett till fiskdöd. I nio vattendrag (Flarkbäcken, Hertsångerälven, Kvismare kanal, Kyro älv, Närpes å, Persöfjärden,Storbäcken Tjuståsaån och Toby å) undersöktes hur torka påverkar urlakning från sura sulfatjordar. Deämnen som undersöktes var Aluminium (Al), Kadmium (Cd), Kobolt (Co), koppar (Cu), Järn (Fe),Mangan (Mn), Nickel, (Ni), Totalt Organiskt Kol (TOC), och Zink (Zn). Sambandet mellanvattenföringens avvikelse från medianen under de sommar samt höst och avvikelsen avkoncentrationerna av urlakade ämnen från medianen följande årstid med högt flöde plottades för attundersöka hur sambandet såg ut. De statistiska testerna Kendalls τ användes för att utvärdera om enkorrelation existerade och i vilken riktning den gick. Sulfatkoncentrationerna var generellt sett väldigt låga under torrperioder men ökad snabbt efter atttorkan avtagit. Den förhöjda sulfatkoncentrationen varade generellt sett i 1-3 år för de flesta vattendrag.Det fanns däremot två undantagsfall då sulfatkoncentrationerna var förhöjda i Kyro älv och Närpes åunder 5 år efter en torrperiod som varat i flera år. I Kvismare kanal och Tjuståsaån varsulfatkoncentrationerna, högre under mitten av 1900-talet. De högre koncentrationerna av sulfat kanbero på att det var mer dikning, eller större mängd luftföroreningar under denna period. Sambanden för sulfat, Co, Ni och Zn visade att efter torra perioder var koncentrationerna högre i enmajoritet av vattendrag än normalt. pH, Fe och TOC visade på ett motsatt samband. Efter torrperiodersjönk därmed koncentrationen Fe och TOC i en majoritet av vattendragen. Al, Cd Cu, och Mn hadesignifikanta samband i mindre än 50 % av vattendragen vilket kan vara till följd av att de är beroendeav pH som själv inte hade en tydlig korrelation i alla vattendrag. pH sjunker i många fall inte särskiltmycket till följd av en torka då vattnet som lakas ut från sulfatjorden späds ut av smältvatten undervåren.

This thesis sets out to explore the lives of homosexuals in the AIDS epidemic in Sweden in Jonas Gardell´s trilogy Torka aldrig tårar utan handskar (Don´t Ever Dry Tears Without Gloves). How is queer space able to unfold in connection to concrete places? The thesis utilizes the perspective of queer theory, where the useful terms of queer space and heteronormativity are found.   The analysis is divided into two parts based on the important themes of life and death found in the trilogy. The metal ring at the central station called Bögringen (The Gay Ring) and other public places such as parks and streets make up the first part. It becomes evident that these spaces are vital to the very existence of the homosexual lives of the men in the book-series. In these places, they are able to create their own (queer) space, which exists in parallel to the heteronormative surroundings. The concrete spaces that become these queer spaces are nevertheless often challenged by their surroundings, both verbally and physically.   Funerals make up the second half of the analysis. Here, two opposite funerals are being looked closer at. These are the funerals of two of the most important men in the trilogy: Rasmus and Paul. In Rasmus´funeral, there is no room for anything (or anyone) that might be associated with homosexuality and AIDS – a queer lifestyle ­– at all, and the boyfriend and all the other friends of the deceased Rasmus are not welcome. Everything queer is banished. The other funeral, Paul´s funeral, celebrates everything that is different, and here, it is the heteronormative, conservative views and thoughts that are being pushed aside. This funeral brings hope (and power) to the queers.

This study investigated the relationship between hydrological, and to some extent, meteorological droughts, and meteorological variables and catchment characteristics in 235 Swedish catchments between 1983 and 2013. This was done in order to investigate what factors affect the drought sensitivity in Swedish catchments and to map the occurrence of droughts in Sweden between 1983 and 2013. There have been studies about which meteorological phenomena and catchment characteristics that promote hydrological droughts, but for Sweden this is relatively unexplored. To investigate droughts during the study period three indices were used: the Standardized Precipitation Index (SPI), which is an index for meteorological droughts, the Standardized Streamflow Index (SSI), which predicts hydrological droughts and a threshold index for streamflow droughts. These indices were used to identify the number of drought events and the total number of drought days. For the majority of the 235 Swedish catchments there were no significant trends for the number of drought events or the total number of drought days during the 30-year period. The SPI and the SSI were found to correlate best in time when adding a one-month lag period to the SSI time series. The correlations between the indices and the meteorological variables and the catchments properties varied depending on how the catchments were grouped according to latitude or elevation. For example, the number of drought events was positively correlated to the mean elevation of the catchments in north and central Sweden when using the SSI while there were no significant correlations with elevation in southern Sweden. Another example is that it was almost only in northern Sweden where significant correlations between the percentage of bedrock and drought characteristics were identified. The percentage of bedrock can be used as an indication for how much groundwater a catchment can store. The correlations also look different for the different indices. For example, when looking at all catchments together the number of drought events identified with the SPI was negatively correlated to latitude and mean elevation while the number of drought events identified with the SSI was positively correlated to the same variables. For further research into this topic it would be wise to study winter and summer droughts separately to better identify which are the driving variables. / I den här studien undersöktes sambanden mellan hydrologiska, och till viss del meteorologiska, torrperioder och bakomliggande meteorologiska drivvariabler och avrinningsområdesegenskaper i 235 svenska avrinningsområden mellan 1983 och 2013. Detta gjordes i syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar känsligheten för torka i svenska avrinningsområden och för att kartlägga förekomsten av torrperioder i Sverige mellan 1983 och 2013. Internationellt finns det studier på vilka meteorologiska fenomen och egenskaper hos avrinningsområden som leder till risk för fler torrperioder, men för Sverige är det ett relativt outforskat område. För att undersöka torrperioder under den aktuella perioden användes tre index: Standardized Precipitation Index (SPI), vilket är ett index för meteorologiska torrperioder, Standardized Streamflow Index (SSI), som används för hydrologiska torrperioder och ett tröskelvärdes-index för att identifiera hydrologisk torka. Indexen användes för att identifiera antalet torrperioder och totala antalet dagar med torka under studieperioden. För majoriteten av de 235 avrinningsområdena gick det inte att se några signifikanta trender för antalet torrperioder eller totala antalet dagar med torka under perioden 1983-2013. SPI och SSI korrelerade bäst med varandra över tiden när SSI-tidsserien försköts med en månad. Korrelationerna mellan torrperioderna identifierade med de olika indexen och de meteorologiska variablerna och avrinningsområdesegenskaperna varierade beroende på hur avrinningsområdena grupperades efter latitud eller medelhöjd. Till exempel, i norra och centrala Sverige korrelerade antalet torrperioder för SSI positivt med medelhöjden medan det i södra Sverige inte fanns några signifikanta korrelationer. Ett annat exempel är att det nästan bara var i norra Sverige som det fanns korrelationer mellan procenten berggrund och de identifierade torrperiodsegenskaperna. Procenten berggrund i jordlagret kan användas som en indikation på hur mycket grundvatten som kan lagars i ett avrinningsområde. Korrelationerna skiljde sig också åt för de olika indexen. Till exempel, sett över alla avrinningsområden så var antalet torrperioder beräknat med SPI negativt korrelerade med latitud och medelhöjd medan antalet torrperioder beräknat med SSI var positivt korrelerade med dessa egenskaper. För vidare forskning inom detta område rekommenderas att titta separat på vinter- och sommartorkor för att bättre kunna identifiera potentiella drivvariabler.

Human-induced climate change alters global weather patterns, increasing the frequency and severity of droughts. Acting as drivers of land degradation, droughts negatively impact the environment, exacerbating food and water insecurity and threatening livelihoods. However, the complex relationship between drought events and subsequent changes in land cover on a global scale remain insufficiently explored, necessitating further research. This study aims to address this research gap by examining the correlation between global drought events and land cover changes, while also exploring variations between countries' different levels of economic development.  To accomplish this, global precipitation data and the 12-month Standardized Precipitation Index (SPI-12) were employed to identify areas affected by drought, followed by an analysis of changes in land cover within these regions. Utilising the capabilities of Google Earth Engine (GEE) allowed for the evaluation of the relationship between drought events and land cover change.  The findings revealed a correlation between drought events and changes in land cover, with variations observed across different world regions. These results were strengthened by the comparison of land cover changes in non-drought areas. When examining trends regarding types of land cover alterations, it appears that Tree cover, as well as Shrub-, and Grassland, has reduced in regions impacted by drought. Conversely, increases are observed in Cropland and Urban areas. When assessing countries based on economic development, the overall trends were consistent with the global results, although with variations between Advanced Economies and Emerging-, and Developing Economies.  Overall, this study acknowledges drought as a driver of land cover change, while also emphasising the influence of other factors such as anthropogenic activities. These findings offer insights into the complex interactions between droughts and terrestrial ecosystems, and emphasises the importance of strategies for sustainable land management and adaptation efforts, globally. / Människans påverkan på klimatet förändrar globala vädermönster och ökar både frekvensen och omfattningen av torka. Torka orsakar förändringar i markanvändning, påverkar miljön negativt, leder till bristande tillgång på livsmedel och vatten samt hotar möjligheter till försörjning. Det komplexa sambandet mellan torka och markanvändningsförändringar på global nivå är i stort sett outforskat och kräver därför ytterligare forskning. Denna studie syftar till att fylla detta kunskapsgap genom att undersöka sambandet mellan globala perioder av torka och markanvändningsförändringar, samt hur faktorer såsom ekonomisk utveckling påverkar markförändringar.  Detta uppnåddes genom att använda global nederbördsdata och 12-månaders ‘Standardized Precipitation Index’ (SPI-12). Områden som har påverkats av torka identifierades, varpå en analys av markanvändningsförändringar inom dessa områden utfördes. Analysen gjordes med hjälp av det geospatiala analysverktyget Google Earth Engine (GEE).  Resultatet visade på en korrelation mellan torka och markanvändningsförändringar, samtidigt som regionala variationer observerades. Detta samband förstärktes genom att undersöka korrelationen mellan markanvändningsförändringar inom områden ej utsatta för torka. Gällande trender i typer av markanvändningsförändringar verkar trädbevuxna områden samt busk- och gräsmark ha minskat i regioner påverkade av torka. Åkermark och urbana områden verkar däremot ha ökat. Vid bedömning av länder baserat på ekonomisk utveckling var de övergripande trenderna i linje med de globala resultaten, även om variationer noterades mellan avancerade ekonomier och tillväxt- och utvecklingsekonomier.  Sammanfattningsvis identifierar denna studie torka som en drivkraft för förändringar i markanvändning, samtidigt som den betonar betydelsen av mänskliga aktiviteter. Dessa resultat ger insikt i de komplexa interaktionerna mellan torka och terrestra ekosystem, samt understryker vikten av strategier för hållbar markförvaltning och anpassning insatser på global nivå.

This thesis investigates the impact of climate refugees on the real estate market in coastal Louisiana and methods to mitigate entry barriers in safer markets. Utilizing a mix-methods approach, including quantitative analysis of socio-economic indicators from 2005 to 2023 and qualitative interviews with key stakeholders, the research reveals significant disparities in property values and housing trends between coastal and inland regions. The findings suggest that frequent climate disasters may be a significant factor that has led to declining property values and increased financial instability in affected areas. These results underscore the need for targeted policy interventions to mitigate the adverse effects of climate change on vulnerable communities. / Denna avhandling undersöker klimatflyktingars inverkan på fastighetsmarknaden i kustnära Louisiana och metoder för att mildra inträdesbarriärer på säkrare marknader. Genom att använda en blandad metod, inklusive kvantitativ analys av socioekonomiska indikatorer från 2005 till 2023 och kvalitativa intervjuer med viktiga intressenter, visar forskningen betydande skillnader i fastighetsvärden och bostadstrender mellan kust- och inlandsregioner. Resultaten tyder på att täta klimatkatastrofer kan vara en betydande faktor som har lett till sjunkande fastighetsvärden och ökad finansiell instabilitet i drabbade områden. Dessa resultat understryker behovet av riktade politiska insatser för att mildra de negativa effekterna av klimatförändringar på utsatta samhällen.