Digital transformation is highlighted as a way of solving many of the problems and challenges that the public sector faces in terms of cost developments and increased demands for better public services. Open data is a strategic resource that is necessary for this development to takeplace and the municipal sector collects information that could be published to create value inmany stages. Previous research believes that economic value is generated through new innovative services and productivity gains, but also social values such as increased civic participation and transparency. But despite previous attempts to stimulate open data, Sweden is far behind comparable countries and there is a lack of research that looks at exactly how these economic values should be captured. To investigate why this is the case and what role open datahas in value creation in the municipal sector, this study has identified several themes through qualitative interviews with an inductive approach. The study resulted in a deeper theoretical analysis of open data and its properties. By considering it as a public good, it is possible to use several explanatory models to explain its slow spread and but also understand the difficult conditions for value capture which results in incentive problems. In addition, there are structural problems linked to legislation and infrastructure that hamper the dissemination of open data and its value-creating role in the municipal sector. / Digital transformationen lyfts som ett sätt att lösa många av de problem och utmaningar som den offentliga sektorn står inför gällande kostnadsutveckling och ökade krav på bättre samhällsservice. Öppna data är en sådan strategisk resurs som är nödvändig för att dennautveckling ska ske och kommunsektorn samlar på sig information som skulle kunna publiceras för att skapa värden i många led. Dels menar tidigare forskning att ekonomiska värden kan genereras genom nya innovativa tjänster och produktivitetsökningar, men även sociala värden som ökad medborgardelaktighet och transparens. Men trots tidigare försök att stimulera öppna data, ligger Sverige långt efter jämförbara länder och det saknas forskning som tittar på exakt hur dessa ekonomiska värden ska fångas. För att undersöka varför så är fallet och vilken roll öppna data har på värdeskapande i kommunsektorn har denna studie genom kvalitativa intervjuer med en induktiv ansats identifierat flertalet teman. Studien resulterade i en djupare teoretisk analys av öppna data och dess egenskaper. Genom att betrakta det som en kollektiv vara går det att använda flera förklaringsmodeller för att förklara dess långsamma spridning och förstå de svåra förutsättningarna för värdefångst vilket resulterar i incitamentsproblem. Till det finns det strukturella problem kopplat till lagstiftning och infrastruktur som hämmarspridningen av öppna data och dess värdeskapande roll i kommunsektorn.

Människans påverkan på klimatet har gjort att klimatfrågan har fått allt större fokus i dagens samhälle. Fastighets- och byggsektorn står idag för 21 procent av växthusgasutsläpp och 40 procent av energianvändningen i Sverige. Parisavtalet har som mål att begränsa den globala uppvärmningen och är ett legalt bindande avtal mellan 194 länder och EU. För att minska utsläppen och begränsa den globala uppvärmningen antog EU kommissionen den gröna given som syftar till att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till år 2030. För att uppnå klimatmålen så behövs det även investeringar som riktar sig mot hållbara projekt och verksamheter. EU-taxonomin blev därmed ett faktum för att kunna skifta kapital till hållbara investeringar och för att skapa en gemensam definition av hållbarhet. Syftet med studien är att undersöka hur EU-taxonomin påverkar svenska fastighetsföretags incitament för att omvandla det befintliga beståndet till mer hållbart. Studien syftar även till att undersöka vilka utmaningar och möjligheter fastighetsföretag ser med EU:s taxonomi på lång och kort sikt. För att kunna uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod använts. Det empiriska materialet består av fyra semistrukturerade intervjuer med respondenter från kommersiella fastighetsföretag. Det empiriska materialet har sammanställt och analyseras med hjälp av tidigare forskning samt det teoretiska ramverket. Det teoretiska ramverket grundar sig i marknadsmisslyckande, administrativa styrmedel och ekonomiska styrmedel. Resultatet visade att det finns ett marknadsmisslyckande och att det föreligger delade meningar om att EU-taxonomin skapar incitament till att omvandla det befintliga beståndet till mer hållbart. Vidare uppdagas en del utmaningar, möjligheter, problem och kritik med EU-taxonomin. / The human impact on the climate has meant that the climate issue has become increasingly focused in today's society. The real estate- and construction sector currently accounts for 21 percent of greenhouse gas emissions and 40 percent of energy use in Sweden. The Paris Agreement aims to limit global warming and is a legally binding agreement between 194 countries and the EU. To reduce emissions and limit global warming, the European Commission adopted The European Green Deal, which aims to reduce net greenhouse gas emissions by at least 55 percent by 2030. In order to achieve the climate goals, investments are also needed that targets sustainable projects and activities. The EU taxonomy thus became a fact in order to shift capital into sustainable investments and to create a common definition of sustainability. The purpose of the study is to investigate how the EU taxonomy affects Swedish real estate companies' incentives to transform the existing portfolio into more sustainable. The study also aims to examine what challenges and opportunities real estate companies see with the EU's taxonomy in the long and short term. In order to achieve the purpose of the study, a qualitative method has been used. The empirical material consists of four semi-structured interviews with respondents from commercial real estate companies. The empirical material has been compiled and analyzed using previous research as well as the theoretical framework.  The theoretical framework is based on market failure, administrative instruments, and financial instruments. Results showed that there is a market failure and that there are divided opinions that the EU taxonomy creates incentives to transform the existing real estate stock into more sustainable. Furthermore, some challenges, opportunities, problems, and criticisms of the EU taxonomy are revealed.

This thesis investigates the impact of climate refugees on the real estate market in coastal Louisiana and methods to mitigate entry barriers in safer markets. Utilizing a mix-methods approach, including quantitative analysis of socio-economic indicators from 2005 to 2023 and qualitative interviews with key stakeholders, the research reveals significant disparities in property values and housing trends between coastal and inland regions. The findings suggest that frequent climate disasters may be a significant factor that has led to declining property values and increased financial instability in affected areas. These results underscore the need for targeted policy interventions to mitigate the adverse effects of climate change on vulnerable communities. / Denna avhandling undersöker klimatflyktingars inverkan på fastighetsmarknaden i kustnära Louisiana och metoder för att mildra inträdesbarriärer på säkrare marknader. Genom att använda en blandad metod, inklusive kvantitativ analys av socioekonomiska indikatorer från 2005 till 2023 och kvalitativa intervjuer med viktiga intressenter, visar forskningen betydande skillnader i fastighetsvärden och bostadstrender mellan kust- och inlandsregioner. Resultaten tyder på att täta klimatkatastrofer kan vara en betydande faktor som har lett till sjunkande fastighetsvärden och ökad finansiell instabilitet i drabbade områden. Dessa resultat understryker behovet av riktade politiska insatser för att mildra de negativa effekterna av klimatförändringar på utsatta samhällen.