Digital transformation is highlighted as a way of solving many of the problems and challenges that the public sector faces in terms of cost developments and increased demands for better public services. Open data is a strategic resource that is necessary for this development to takeplace and the municipal sector collects information that could be published to create value inmany stages. Previous research believes that economic value is generated through new innovative services and productivity gains, but also social values such as increased civic participation and transparency. But despite previous attempts to stimulate open data, Sweden is far behind comparable countries and there is a lack of research that looks at exactly how these economic values should be captured. To investigate why this is the case and what role open datahas in value creation in the municipal sector, this study has identified several themes through qualitative interviews with an inductive approach. The study resulted in a deeper theoretical analysis of open data and its properties. By considering it as a public good, it is possible to use several explanatory models to explain its slow spread and but also understand the difficult conditions for value capture which results in incentive problems. In addition, there are structural problems linked to legislation and infrastructure that hamper the dissemination of open data and its value-creating role in the municipal sector. / Digital transformationen lyfts som ett sätt att lösa många av de problem och utmaningar som den offentliga sektorn står inför gällande kostnadsutveckling och ökade krav på bättre samhällsservice. Öppna data är en sådan strategisk resurs som är nödvändig för att dennautveckling ska ske och kommunsektorn samlar på sig information som skulle kunna publiceras för att skapa värden i många led. Dels menar tidigare forskning att ekonomiska värden kan genereras genom nya innovativa tjänster och produktivitetsökningar, men även sociala värden som ökad medborgardelaktighet och transparens. Men trots tidigare försök att stimulera öppna data, ligger Sverige långt efter jämförbara länder och det saknas forskning som tittar på exakt hur dessa ekonomiska värden ska fångas. För att undersöka varför så är fallet och vilken roll öppna data har på värdeskapande i kommunsektorn har denna studie genom kvalitativa intervjuer med en induktiv ansats identifierat flertalet teman. Studien resulterade i en djupare teoretisk analys av öppna data och dess egenskaper. Genom att betrakta det som en kollektiv vara går det att använda flera förklaringsmodeller för att förklara dess långsamma spridning och förstå de svåra förutsättningarna för värdefångst vilket resulterar i incitamentsproblem. Till det finns det strukturella problem kopplat till lagstiftning och infrastruktur som hämmarspridningen av öppna data och dess värdeskapande roll i kommunsektorn.

In the 21st century data has become a very valuable resource, being collected by individuals, companies, organizations and governments. Unfortunately, as more and more data is being collected, more time is also spent on locking it up, centralizing power and knowledge to a few actors. Open data is an idea and field of research, with a clear aim to make data available to everyone without restrictions. Among various benefits, it has been suggested that open data has great economic potential, but since most people lack the necessary skills to make use of the data there needs to be an actor which creates a service around it. However, despite the predictions of wealth open data service creation is still in its infancy; few services are being created and most projects do not last beyond prototype stage. This thesis investigates reasons for why many open data applications (ODAs) do not continue developing and how one can overcome these obstacles. The study is carried out as a multiple case study on five Swedish cases that all were created during a publicly funded hackathon, Hack for Sweden. The cases are analyzed from multiple perspectives, including common reasons for startup failure, market failure theory and business model analysis. Findings suggest that the failure of an ODA is a multi-dimensional problem, which is in line with previous research on general startup failure. The study concludes that failure of an ODA can be attributed to factors related to the product and the entrepreneur(s), but also to general characteristics of ODAs. These characteristics come into play when the ODA aims to create value for society or a public actor. In such cases the study concludes that in order for more ODAs to develop sustainably and create value in the long-term, actors from the public sector must support and cooperate with ODA-creators in the development of the services. / Under 2000-talet har data blivit en mycket värdefull resurs och samlas in av individer, företag, organisationer och offentlig sektor. I takt med att mer och mer data samlas in spenderas tyvärr också mer tid på att begränsa åtkomsten till datan - vilket centraliserar makt och kunskap till ett fåtal aktörer. Öppna data är en idé och forskningsområde som syftar till att tillgängliggöra data för alla, utan restriktioner. Utöver transparens och andra demokratiska fördelar har det föreslagits att öppna data har en signifikant ekonomisk potential, men eftersom de flesta saknar nödvändiga kunskaper för att dra nytta av datan behövs det en aktör som bygger en tjänst kring den. Trots förmodan att öppna data har en stor ekonomisk potential ligger öppna data-tjänsteskapandet fortfarande i sin linda; endast ett fåtal projekt skapas och de flesta fortsätter inte efter prototyp-stadiet. Den här studien undersöker anledningar till varför många öppna data applikationer (ODA - akronymen följer den engelska termen "Open Data Application" för att undvika missförstånd) inte fortsätter utvecklas och hur man kan hantera dessa problem. Studien är utformad som en flerfallsstudie av fem svenska projekt som alla skapades under det offentligt finansierade hackathonet - Hack for Sweden. Fallen analyserades ur ett flertal perspektiv, däribland vanliga anledningar till varför startup:s misslyckas, toeri kring marknadsmisslyckanden, samt affärsmodellsanalys. Studiens resultat visar att orsaken till varför många ODA-projekt misslyckas är ett multidimensionellt problem, vilket är i linje med tidigare forskning på startup-misslyckanden i allmänhet. Studiens slutsats är att ett ODA-misslyckande kan tillskrivas faktorer kopplat till produkten och entreprenören, men också generella attribut hos ODAs. Dessa attribut har en avgörande roll när ODAn ämnar skapa värde för samhäller eller offentlig sektor. I sådana fall är slutsatsen att för att fler ODAs ska kunna utvecklas hållbart och skapa värde långsiktigt, måste aktörer från offentlig sektor finansiera och samarbeta med ODA-skaparna i utveckligen av ODAn.