• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 20
  • 9
  • Tagged with
  • 29
  • 29
  • 20
  • 17
  • 10
  • 10
  • 10
  • 10
  • 9
  • 7
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Kan e-tjänster förenklas och bli mer motiverande med gamification och öppna data? : En kvalitativ studie / Is it possible to simplify e-services and become more motivating with gamification and open data? : A qualitative study

Cederberg, Petter January 2016 (has links)
Inför sommaren 2015 var 40 % av alla bygglovsansökningar som skickades in till Karlstads kommun antingen felaktiga eller ofullständiga och det leder till stora förseningar på tiden det tar från inskickad ansökan till att beslut fattas från kommunens handläggare. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka om det med hjälp av gamification och öppna data går att förenkla e-tjänster och på vilket sätt, med ansökan av byggnadslov som exempel på en kommunal e-tjänst på hos Karlstads kommun. Gamification innebär att applicera spelmekanismer eller spelupplevelser i icke spelrelaterade sammanhang för att öka motivationen och engagemanget hos användarna. Öppna data är när data som tidigare inte varit tillgänglig blir disponibel för allmänheten att använda, återanvända och distribuera utan andra förbehåll än källangivelse. Kandidatuppsatsen har genomförts i form av litteraturgenomgång som bas och kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med gamification, öppna data eller kommunala e-tjänster. Slutsatserna av undersökningen visar att e-tjänster kan behöva bli mer självförklarande och enklare så att fler medborgare klarar av att använda e-tjänsten. Genom att applicera enklare spelmekanismer som passar till kontexten hos en e-tjänst och informationen som går att få ut genom öppna data är det möjligt att förenkla e-tjänster och göra de mer motiverande för slutanvändaren. Gamification kan göra e-tjänster enklare och mer motiverande med till exempel:  Ge användaren mer feedback  Sparfunktion så att användaren får möjlighet att spara sina framsteg  Förloppsindikator så att användaren kan följa hur långt i processen den kommit Öppna data kan göra e-tjänster enklare och mer motiverande med till exempel:  Geografisk data  Korslänkning av olika öppna data
2

En kvalitativ studie om publicering avöppna data hos svenska kommuner

Morling, Erik, Stöckel, Joakim January 2022 (has links)
Många kommuner i Sverige har påbörjat arbetet med publicering avöppna data, men de har många problem som behöver lösas. Den härstudien riktade in sig på att kartlägga problem som kommuner har, och tareda på eventuella lösningar som andra kommuner har hittat för atthantera det. Resultaten i studien tar upp problem som kommunerna harerfarit, och vilka lärdomar de tar med sig, samt kunskaper som kan förasvidare till andra kommuner som har liknande problem. Kontakt medkommuner har gjorts synkront genom digitala intervjuer, därrespondenterna har berättat om sitt nuläge av publicering av öppna data,och vad de har lärt sig. Resultatet som studien visade på innehåller blandannat förslag på hur man kan överkomma varierande problem, som t exägandeskap av data och specialistkompetenser.
3

Digitalisering inom offentlig sektor : En fallstudie av Pensions- och Polismyndighetens arbete med digitalisering / Digitalisation Within the Public Sector : A Case Study on the Swedish Pension Agency and the Swedish Police

Larsson, Andreas, Staffas Lindberg, Sofia January 2018 (has links)
Bakgrund: Offentlig sektor står inför stora interna och externa utmaningar, vilket ställer stora krav på intern och extern effektivitet inom offentliga verksamheter. Mycket hopp har tilldelats digitalisering för att kunna lösa de problem som olika samhällen nu står inför. Den offentliga sektorn i Sverige har dock halkat efter i sin digitalisering när den sätts i relation till offentlig förvaltning i andra länder. Regeringen har påbörjat en digital förnyelse av det offentliga Sverige under programmet “Digitalt först” för att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Programmet betonar bland annat målet, öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet. Rapporter visar dock att myndigheter inte har levt upp till regeringens årliga målsättning. Samtidigt efterfrågas det mer forskning kring de aspekter som målet berör. Detta väcker frågan kring hur utmaningarna i digitaliseringsprocessen ser ut i myndigheter utifrån regeringens mål.   Syfte: Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur det inom myndigheter arbetas med digitalisering utefter regeringens mål, öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet. Som en del av detta ämnar studien att synliggöra vilka utmaningar och perspektiv som finns i myndigheters digitaliseringsarbete med fokus på innovation, samverkan och öppna data, för att myndigheter ska kunna genomföra lyckade digitaliseringsprojekt i framtiden.   Metod: För att uppfylla denna studies syfte har en fallstudie genomförts, vilket har legat till grund för hur forskningen har genomförts. Den empiriska materialinsamlingen har inhämtats från semistrukturerade intervjuer och offentliga dokument.   Slutsats: Digitaliseringen av den offentliga sektorn är under utveckling och det finns kvar att göra innan den offentliga sektorn når regeringens mål, att bli världsledande inom digitalisering av offentlig sektor innan 2025. Arbetet har hittills inte varit helt enkelt då det finns stora utmaningar som myndigheter behöver beakta i arbetet för att uppnå regeringens digitaliseringmål, öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet. Resultatet av vår studie visar att de utmaningarna som påvisas i samtliga medel (innovation, samverkan och öppna data) framförallt är kopplade till juridiska, mentala och tekniska utmaningar. Studien har framförallt bidragit med att befästa att ytterligare faktorer behöver förstås för en framgångsrik digitalisering än vad tidigare forskning har belyst. Vidare har studien bidragit till mer forskning kring hur myndigheter ställer sig till digitalisering och dess utmaningar. / Background and problem: The public sector is facing great internal and external challenges, putting pressure on internal and external efficiency within public organisations. Hope has been given to digitalisation to solve the problems different societies are faced with. The public sector in Sweden has nevertheless been halting in relation to e-government development in other countries. The Swedish government has initiated a renewal of the public sector within the program “Digitalt först” in order for Sweden to become the country which is the most prominent in utilising the potentials of digitalisation. Among other things, the program calls for a more open government which supports innovation and participation. Reports are nevertheless indicating that authorities within the public sector have not achieved the yearly goals stated by the Swedish government. Furthermore, additional research is called for regarding the different aspects of the goal. This evokes the query concerning the challenges of the digitalisation process within authorities relating to the goals set by the Swedish government. Purpose: The purpose of this study is to develop an understanding of how the public sector work towards the government goal, a more open government which supports innovation and participation. As a part of this, the study aims to illustrate the barriers and perspectives within the Public sector’s work with digitalisation, with a focus on innovation, co-creation and open data. The is carried in order for the public sector to accomplish digitalisation projects successfully in the future. Method: To fulfil the purpose of this study, a case study was carried out. In the case study, empirical information has been collected through semi-structured interviews and public documents. Conclusion: The digitalisation of the Swedish Public sector is in progress and there is still work that needs to be done in order for the public sector to fulfil the Swedish government’s goal of becoming world-leading in digitalisation within the public sector before 2025. The process of digitalising the public sector has not been easy and has come with barriers which needs to be addressed in order to fulfil the target of a more open government which support innovation and participation. The study concludes that each tool (innovation, co-creation and open data) above all are associated with legal, mental and technical barriers. The main contribution of this study is to highlight that additional aspects needs to be considered in order for authorities to digitalise successfully. In addition to this, the study has contributed to research regarding the perspectives of authorities on digitalisation and its challenges.
4

Myndigheters urval, selektering och prioritering av öppna data : En studie om informationsvärdering

du Puy, Jakob January 2018 (has links)
Öppna data är något som blir en allt mer utbredd och cementerad del av svenska myndigheters verksamhet och strävans efter öppenhet och transparens. Ur myndigheternas verksamhetsprocess skapas en enorm mängd information som har potential att publiceras som öppna data. För att en publicering ska vara trovärdig och försvarbar ur ett demokratiskt perspektiv där öppna data utgör en del av en öppen förvaltning måste urvalet för publiceringen av information vara väl genomtänkt och teoretiskt grundad. Det här är speciellt viktigt för öppna data då få juridiska aspekter styr urval och prioritering av vilken information som ska bli öppna data. Den här studien undersöker på vilka grunder sju svenska nationella myndigheter gör sitt urval, sin selektering och sin prioritering av information som ska bli öppna data. Ett stort fokus ligger på myndigheternas arbete informationsvärdering.      Studien är baserad på åtta halvstrukturerade intervjuer med respondenter från sju olika nationella myndigheter. Respondenterna fått svara på frågor om arbetet med öppna data som myndigheten de representerar utför. För att analysera insamlad data har en kategorisering och kodning grundad i Theodore Schellenbergs teori om primära och sekundära värden gjorts och använts. Kategoriseringen och kodningen används för att analysera och förstå myndigheternas informationsvärdering.      Resultatet av studien visar att samtliga myndigheterna som undersöktes grundar urval, selektering och prioritering av öppna data främst i sekundära värden. Det innebär att informationens värde främst bedöms efter vilket värde den har för allmänheten, forskarvärlden, demokratin eller liknande. Fyra av sju myndigheter grundar också urval, selektering och prioritering i primära värden vilket innebär att informationen värderas efter dess värde för den egna myndighetens verksamhet. Studien visar också att urval, selektering och prioritering starkt grundar sig i hur mycket resurser informationen kräver för att publiceras som öppna data.
5

Nyttor med öppna data : Sydvästlänken som fallstudie

Konnskog, Magnus January 2016 (has links)
Denna studie redovisar information om nyttorna med öppna geodata. Resultatet ger en indikation över att stora samhällsvinster uppstår vid tillgängliggörande av öppna data. I studien redovisas vinsten av satsningar på öppna geodata för de nordiska länderna. Rapporter från de nordiska länderna indikerar stora samhällsvinster genom nya eller förbättrade innovationer och tjänster. I den fallstudie som genomförs redovisas de genomsnittliga leveranstiderna för Svenska kraftnät och deras pågående infrastrukturprojekt, Sydvästlänken. Om de beställningar Svenska kraftnät gjort mellan 2011-2015 räknas ihop visar denna studie att de väntat i totalt 1457 arbetsdagar på leveranser. Den genomsnittliga leveranstiden för geografisk information som Svenska kraftnät beställt från Lantmäteriet är 5,2 arbetsdagar per order. Resultatet av mer öppna data skulle betyda stor tidsbesparing för Svenska kraftnät och även andra myndigheter.
6

Möjligheter och hinder i vidareutnyttjandet och tillgängliggörandet av öppna data i Örebro kommun / Opportunities and barriers that characterize the open data process in the municipality of Örebro

Häggblom, Jonas, Bergman, Andreas January 2016 (has links)
Det huvudsakliga syftet med denna studie är att öka förutsättningarna för Örebro kommun att bedriva ett framgångsrikt arbete med öppna data. Genom att analysera nuläget med avseende på öppna data, dels nationellt, dels inom kommunen, ämnar studien att presentera ett antal rekommenderade strategiska åtgärder som bedöms vara lämpliga för att förbättra arbetet med öppna data i Örebro kommun. Rapporten ska, förutom att fylla ett utbildande syfte internt, utgöra ett underlag för framtida beslut angående öppna data centralt inom kommunen och i kommunens förvaltningar. Två workshopar och intervjuer med interna och externa aktörer genomfördes för att identifiera utmaningar, potentiella målbilder och aktiviteter relaterade till öppna data inom Örebro kommun. Dessa analyserades utifrån tidigare forskning om öppna data i offentliga organisationer. Resultaten visar att kommunen i Örebro bör öka den organisatoriska förmågan, skapa engagemang hos medborgare och underhålla en mer målorienterad strategi för öppna data. / The release of public sector information as open data is expected to bring various benefits such as citizen participation, transparency and innovation. In recent years’ open government data has been getting more attention at various levels of government causing several frameworks and manuals to be published. These publications aim to help local governments by providing guidance on how open data efforts should be organized and implemented in practice and a common to these reports is that they contain general descriptions and guidelines that are addressed to all public organizations working with open data. This demands that the proposed practices must be customized when adapted by a specific organization. The municipality of Örebro has an ongoing commitment to open data. Since the interest in open data started to take off in Sweden, the municipality has periodically released new open data sets and on three occasions conducted hackathons with an open data theme. However, the recent introduction of a new municipal management, as well as the loss of an open data key figure, has impeded the continued work with open data in Örebro. Therefore, there is reason to examine what measures should be taken to improve the efforts of open data release in the municipality. In this study interviews and workshops were conducted to identify barriers, goals and activities related to open data in order to bring forward empirically supported recommendations that help the organization to overcome barriers and work towards a more streamlined open data process. The results suggest that the municipality in Örebro should make efforts to increase organizational capabilities, nurture citizen engagement and support a more goal-oriented strategy for open data.
7

Öppna data : Förutsättningar för hur samspel mellan kommun och företag kan leda till att öppna data genererar nytta

Nujic, Goran, Persson, Fredrik January 2015 (has links)
No description available.
8

Strategiska frågeställningar vid etablering av öppna API:er hos Skatteverket, vars funktion utgår från existerande e-tjänster / Strategic issues in establishing open APIs at the Swedish Tax Agency whose function is based on existing e-services

Öhman, Emil January 2018 (has links)
Examensarbetet föreslår en effektivare process för att analysera olika frågeställningar vid Skatteverkets utveckling av öppna API:er. Frågeställningarna är främst olika juridiska krav men också tekniska och säkerhetsmässiga. Skatteverkets har i dag ett antal e-tjänster med potential att utveckla till öppna API:er. Skatteverket är den svenska statliga myndighet som ansvarar för folkbokföring, beskattning, fastighetstaxering med mera vilket skulle vara ett steg framåt i den moderna e-förvaltningen. Rapporten tar också upp bakgrundsfakta om det juridiska, om öppna data samt olika sätt att använda och tillgängliggöra API:er för allmänheten och skillnaderna mellan öppna data och API:er. Vi har lagar och regeringsdirektiv som öppnar upp och uppmuntrar vidareutnyttjande och tillgång till data, men vi har också lagar som skapar begränsningar vilket gör analysen för att tillgängliggöra mer information väldigt viktig. Förutom vanliga lagar gäller också registerlagar som definierar mer precist hur Skatteverket får arbeta med registerlagsskyddad information. Skatteverkets nuvarande e-tjänster och API:er har analyserats med tanke på vidareutveckling samt undersökning av hur medarbetare på Skatteverket ser på framtida användning av dessa API:er samt nätverksekonomin. Som ett exempel kan det tänkas att man med hjälp av API:er via företags affärssystem enkelt kan göra en CSR-förfrågan varje månad för att då kunna justera skatteinbetalningar och minska riskerna att de anställda fått för mycket eller för lite skatt inbetalt till Skatteverket vilket kan leda till problem. Detta sparar också tid på företagens personalavdelningar. Ett flödesschema har konstruerats för att ge ett effektivt stöd i analysen, om det är lämpligt att en e-tjänst tillgängliggörs via API, samt utvecklingen av API-tjänsten. Den komplexa kravbilden gör att det är svårt att ge ett standardsvar för om det är lämpligt för att e-tjänster tillgängliggörs via API samt att det också är viktigt att ha säkerheten i åtanke. Det är också viktigt att vara införstådd med att teknik och juridik förändras över tid vilket medför att det behövs kontinuerliga analyser för att se att de uppfyller samtliga krav. / The thesis propose a more efficient process for analyzing different issues at the Swedish Tax Agency's development of open APIs. The issues are primarily different legal requirements but also technical and security aspects. The Swedish Tax Agency currently has a number of e-services with the potential to develop into open APIs. Skatteverket is the Swedish government agency responsible for public records, taxation, property valuation, and this would be a step forward in modern e-government. The report also addresses background facts about the legal, open data, and different ways of using and making available public APIs and the differences between open data and APIs. We have laws and government directives that open up and encourage reuse and access to data, but we also have laws that create limitations, making the analysis to make more information available very important. In addition to ordinary laws, register laws also define more precisely how the Tax Agency is allowed to work with data protection. The Tax Agency's current e-services and APIs are analyzed in terms of further development and examination of how employees at the Swedish Tax Agency look at the future use of these APIs as well as the network economy. As an example, it can be assumed that with the help of APIs through corporate business systems could easily do a monthly CSR-request to be able to adjust tax payments and reduce the risks that employees have received too much or too little tax paid to the Tax Agency which can lead to problems. This also saves a lot of manual work for the human resources department of corporations. The report presents a flow chart that can be used as support to determine whether it is appropriate for an e-service to be made available through an API, and the development of the API-service. The complex requirements makes it difficult to provide a standard response if it is appropriate for e-services to be made available through APIs and that it is also important to keep the security in mind. It is also important to be aware that technology and laws change over time which means that a continuous analysis is required to ensure that they meet all requirements.
9

Adoption av öppna data och datadrivna tjänster i svenska kommuner / Adoption of open data and data-driven services in Swedish municipalities

Trender, Zoë January 2024 (has links)
De potentiella nyttorna med öppna data för allmänhet och privata företag har från politiskt håll bedömts som betydande. Utöver ekonomiska nyttor förväntas öppna data skapa förutsättningar för bland annat nya innovativa tjänster och ett datadrivet kunskapssamhälle. Myndigheter och annan offentlig verksamhet har under de senaste åren satsat stora resurser på att tillhandahålla och publicera öppna data för att uppfylla lagstiftningen. På den kommunala sidan har publiceringen inte kommit lika långt. Studiens syfte är att undersöka hur långt svenska kommuner kommit i sin publicering av öppna data, möjliga faktorer som har inverkan på publiceringen samt om det finns något samband mellan publicerande av öppna data och användandet och tillhandahållandet av datadrivna tjänster inom och utanför den kommunala verksamheten. Denna kvantitativa enkätstudie riktades till kommunanställda med insikter om den egna kommunens arbete med öppna data och datadrivna tjänster. Resultaten antyder en ökad publiceringsgrad av öppna data bland kommunerna, men även brister gällande förväntningar, förståelse, stöd och tydlighet från de styrande nivåerna kopplat till arbetet med öppna data. Politiskt tryck för publicering av öppna data upplevs generellt i liten grad, men påverkar adoptionen positivt. Däremot hittades inget stöd för att uppfattade hinder påverkar adoptionsgraden. Studien visar att uppfattad beredskap, externt tryck och innovationskultur i viss utsträckning påverkar publicering av öppna data och användandet av interna datadrivna tjänster.
10

Why Open Data Applications fail : A multiple case study of five Swedish open data applications / Varför Öppna Data Applikationer misslyckas : En flerfallsstudie av fem svenska öppna data applikationer

Bratteby, Adrian January 2019 (has links)
In the 21st century data has become a very valuable resource, being collected by individuals, companies, organizations and governments. Unfortunately, as more and more data is being collected, more time is also spent on locking it up, centralizing power and knowledge to a few actors. Open data is an idea and field of research, with a clear aim to make data available to everyone without restrictions. Among various benefits, it has been suggested that open data has great economic potential, but since most people lack the necessary skills to make use of the data there needs to be an actor which creates a service around it. However, despite the predictions of wealth open data service creation is still in its infancy; few services are being created and most projects do not last beyond prototype stage. This thesis investigates reasons for why many open data applications (ODAs) do not continue developing and how one can overcome these obstacles. The study is carried out as a multiple case study on five Swedish cases that all were created during a publicly funded hackathon, Hack for Sweden. The cases are analyzed from multiple perspectives, including common reasons for startup failure, market failure theory and business model analysis. Findings suggest that the failure of an ODA is a multi-dimensional problem, which is in line with previous research on general startup failure. The study concludes that failure of an ODA can be attributed to factors related to the product and the entrepreneur(s), but also to general characteristics of ODAs. These characteristics come into play when the ODA aims to create value for society or a public actor. In such cases the study concludes that in order for more ODAs to develop sustainably and create value in the long-term, actors from the public sector must support and cooperate with ODA-creators in the development of the services. / Under 2000-talet har data blivit en mycket värdefull resurs och samlas in av individer, företag, organisationer och offentlig sektor. I takt med att mer och mer data samlas in spenderas tyvärr också mer tid på att begränsa åtkomsten till datan - vilket centraliserar makt och kunskap till ett fåtal aktörer. Öppna data är en idé och forskningsområde som syftar till att tillgängliggöra data för alla, utan restriktioner. Utöver transparens och andra demokratiska fördelar har det föreslagits att öppna data har en signifikant ekonomisk potential, men eftersom de flesta saknar nödvändiga kunskaper för att dra nytta av datan behövs det en aktör som bygger en tjänst kring den. Trots förmodan att öppna data har en stor ekonomisk potential ligger öppna data-tjänsteskapandet fortfarande i sin linda; endast ett fåtal projekt skapas och de flesta fortsätter inte efter prototyp-stadiet. Den här studien undersöker anledningar till varför många öppna data applikationer (ODA - akronymen följer den engelska termen "Open Data Application" för att undvika missförstånd) inte fortsätter utvecklas och hur man kan hantera dessa problem. Studien är utformad som en flerfallsstudie av fem svenska projekt som alla skapades under det offentligt finansierade hackathonet - Hack for Sweden. Fallen analyserades ur ett flertal perspektiv, däribland vanliga anledningar till varför startup:s misslyckas, toeri kring marknadsmisslyckanden, samt affärsmodellsanalys. Studiens resultat visar att orsaken till varför många ODA-projekt misslyckas är ett multidimensionellt problem, vilket är i linje med tidigare forskning på startup-misslyckanden i allmänhet. Studiens slutsats är att ett ODA-misslyckande kan tillskrivas faktorer kopplat till produkten och entreprenören, men också generella attribut hos ODAs. Dessa attribut har en avgörande roll när ODAn ämnar skapa värde för samhäller eller offentlig sektor. I sådana fall är slutsatsen att för att fler ODAs ska kunna utvecklas hållbart och skapa värde långsiktigt, måste aktörer från offentlig sektor finansiera och samarbeta med ODA-skaparna i utveckligen av ODAn.

Page generated in 0.0478 seconds