Öppna data är något som blir en allt mer utbredd och cementerad del av svenska myndigheters verksamhet och strävans efter öppenhet och transparens. Ur myndigheternas verksamhetsprocess skapas en enorm mängd information som har potential att publiceras som öppna data. För att en publicering ska vara trovärdig och försvarbar ur ett demokratiskt perspektiv där öppna data utgör en del av en öppen förvaltning måste urvalet för publiceringen av information vara väl genomtänkt och teoretiskt grundad. Det här är speciellt viktigt för öppna data då få juridiska aspekter styr urval och prioritering av vilken information som ska bli öppna data. Den här studien undersöker på vilka grunder sju svenska nationella myndigheter gör sitt urval, sin selektering och sin prioritering av information som ska bli öppna data. Ett stort fokus ligger på myndigheternas arbete informationsvärdering.      Studien är baserad på åtta halvstrukturerade intervjuer med respondenter från sju olika nationella myndigheter. Respondenterna fått svara på frågor om arbetet med öppna data som myndigheten de representerar utför. För att analysera insamlad data har en kategorisering och kodning grundad i Theodore Schellenbergs teori om primära och sekundära värden gjorts och använts. Kategoriseringen och kodningen används för att analysera och förstå myndigheternas informationsvärdering.      Resultatet av studien visar att samtliga myndigheterna som undersöktes grundar urval, selektering och prioritering av öppna data främst i sekundära värden. Det innebär att informationens värde främst bedöms efter vilket värde den har för allmänheten, forskarvärlden, demokratin eller liknande. Fyra av sju myndigheter grundar också urval, selektering och prioritering i primära värden vilket innebär att informationen värderas efter dess värde för den egna myndighetens verksamhet. Studien visar också att urval, selektering och prioritering starkt grundar sig i hur mycket resurser informationen kräver för att publiceras som öppna data.

Tillgången till data är större än någonsin och genom exploatering av öppna data kan verksamheter och organisationer generera nya innovativa lösningar. Tidigare studier visar att öppna data har ett högt potentiellt värde men processen att utvinna detta värde ofta är invecklad. Studien ämnar undersöka inställningen till användning av öppna myndighetsdata för företag inom den privata sektorn. Genom en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer med informanter från ett lokalt konsultföretag genomförts. Analysen av den insamlade empiriska data visar att trots ett erkänt högt potentiellt värde och tillgång till nödvändig kompetens så finns det fortfarande tvivel på öppna myndighetsdatas roll inom verksamheten. De användningsområden som visade sig intressanta är rekrytering, benchmarking mot intern statistik och underlag för expansionsbeslut. I det vardagliga arbetet identifierades inga användningsområden, vilket kan förklaras genom att företaget främst jobbar mot kunder inom privat sektor. Informanterna kände låga eller inga förväntningar och krav på sig att använda sig av öppna myndighetsdata i den dagliga verksamheten, och i de fåtal fall det kändes aktuellt beskrevs det på sin höjd som nice-to-have. Informanterna är öppna inför att använda sig av öppna myndighetsdata och tror att det kan bli aktuellt i framtiden.