As of Today (2017) Geographic Information (GI) is a vital part of our daily life. With different applications like Google Maps it is hard to not get in contact with these platforms. Applications like Google are becoming more than just maps for us to find our way in the real world, they contain important data. As of now some of these datasets are kept by authorities and institutes with no connection to each other. One way to link this information to each other is by using Linked Data and more specifically when it comes to GI, Linked Geodata. By linking data together, information becomes connected, which can help the structure of Open Data and other data collaborates. It also enables ways to query the data to for example in search engines. This Bachelor of Science thesis has been conducted at KTH Royal Institute of Technology, in cooperation with Digpro AB. This thesis purpose is to examine whether the Linked Geodata is something to invest in. This was done by investigating current use to understand how Linked Geodata is implemented, as well to describe challenges and possibilities in respect to Linked Geodata. This is done by literature review and through interviews with personnel working with implementation of Linked Geodata. The result showed some implementations in the Netherlands and in Finland, also a private initiative from the University of Leipzig called LinkedGeoData. In Sweden authorities had explored the topic of Linked Geodata without any actual attempts to implement it. The biggest challenges was that queries did not supported all kind of spatial data, maintain the Linked Geodata consistent and find a way to fund the workload. The biggest possibilities were to create cooperation between authorities, integration and discoverability of data in search engines and to improve the environment for publishing open data, which could lead to an improved social and economic situation. After evaluation this thesis concludes that there is a lot of potential use for Linked Geodata. The most considerable possible use is for authorities with a larger amount of geodata especially regarding their publishing of Open Data and integrating their data to search engines to provide more advanced queries. The technology seems to have some problems, mainly the lack of support for spatial data and also problems with maintaining the connections. However the problems are not too severe in order to not invest in the technology. The technology just needs some improvements and more initiatives. / Idag (2017) är Geografisk Information (GI) en viktigt del av vårt dagliga liv. Med olika applikationer som Google Maps så är det svårt att inte komma i kontakt med sådana plattformar. Dem börjar bli mer än bara kartor för att hitta vart man ska. Idag är informationen i många fall inte knuten till varandra vilket betyder att informationen skulle kunna utnyttjas bättre om det var länkat. Ett sätt att länka sådan information och länka objekt till varandra är med Länkade Data och mer specifikt när det kommer till GI Länkade Geodata. Länkade Data kan sedan användas vid publicering av öppen data, för att berika mängden information. Det kan också användas för att förberedd webben för maskin läsning. Med detta menas att datorer ska kunna läsa av webben. Detta är en Kandidat examensarbete som har varit dirigerat av Kungliga Tekniska Högskolan, i samarbete med företaget Digpro AB. Syftet med denna uppsats är att ta reda på om Länkade Geodata är något att investera i. Detta var utfört genom att ta reda på hur dagsläget ser ut i olika länder samt hur det är implementerat. Samt beskriva utmaningar och möjligheter med Länkade Geodata. Detta är utfört genom litteraturstudier och intervjuer med behörig personal som antingen arbetar inom Geodata sektorn eller med Länkade Geodata. Resultatet visade några implementationer i Nederländer och Finland samt ett privat initiativ av ett Universitet kallat LinkedGeoData. I Sverige hade institut utvärderat möjligheterna för Länkade Geodata samt kommit fram med riktlinjer, men ingen storskalig implementation har blivit gjord. De störst utmaningarna var hitta tillräckligt med stöd för alla typer av spatial data, underhålla det så kallade Semantiska Molnet samt fördela arbetsbörda och hitta en finansiär. Det största möjligheterna var att kunna skapa en samverkan mellan olika instituts data, integration och upptäckbarhet av information i sökmotorer samt en förbättrad miljö för publicering av öppen data som kan leda till social och ekonomiska förbättringar. Den här uppsatsen drar slutsatsen att det finns stor potential användande för Länkade Geodata. Det störst användningsområdet är för institut med stor mängder geodata speciellt när det kommer till användandet av att publicera Öppen Data och integrera information till sökmotorer för att möjligöra svårare frågeställningar. Tekniken har en del problem t.ex. med att bearbeta spatial data och att den är svår att underhålla. Dock är dessa problem inte graverande nog att stoppa investeringar i den. Tekniken behöver förbättringar och mer initiativ till bearbetning av den.

This master´s thesis studies the discourse surrounding research data and open access within the artistic research field in Sweden. Its purpose is to explain how librarians better can support artistic researchers in research data management. The study was conducted by nine qualitative interviews, four with artistic researchers and five with academic librarians, to further investigate the differences and similarities between the two workgroups approach to research data and open access. The paper uses a theoretical framework of poststructuralist discourse analysis, inspired by discourse researcher Johannes Angermüller, to uncover structures and meanings connecting research data and open access amongst the two occupations. The thesis also uses Jacques Derrida´s concept of deconstruction, as inspiration to further analyze the collected material. The interview material was transcribed, coded and presented in three chapters. The first part investigates the subject of research data and management, the second part presents the data collected when investigating the topic of open science. The final chapter of the analysis discusses the interactions between the two groups. The results show that the concept of research data and open access remains a difficult and complex question within artistic research, where the discourse surrounding it is made up by multifaceted voices. The paper concludes that the field would benefit from a further collaboration between researchers and librarians in understanding and handling questions surrounding open access and research data. The data further suggests that more established guidelines and principles for data publishing within the artistic research field would further help librarians and researchers when communicating with each other. This is a two-year master´s thesis in library and information science.

Sammanfattning  Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om hur myndigheter arbetar med öppna data, samt hur man förhåller sig till demokratiska principer kopplat till öppna data. Jag har applicerat en kvalitativ metodologi med fallstudie som metod. Jag har utfört intervjuer med ett antal informanter som är verksamma inom området öppna data på sina respektive institutioner. Intervjuerna har genomförts med en informant från varje institution och för detta ändamål valdes tre statliga myndigheter, och tre kommuner ut för närmare efterforskningar. Utöver det har två remissrundor kopplade till ett nytt förslag på en öppna data-lag i Sverige, konsulterats för ytterligare information om de valda institutionernas förhållningssätt till öppna data. Institutionernas hemsidor har också studerats, samt olika data-set på sidan kallad ”Sveriges Dataportal” (dataportal.se). En litteraturgenomgång har genomförts, samt en översikt över andra relevanta rapporter och dokument.  Det teoretiska ramverket består av dels innovationsteori (Greenacre et al., 2012), som belyser öppna datas effekter som innovationsskapare, samt ”Records Continuum-modellen” (RCM) (Upward, 2000), som är en arkivteoretisk modell som kan vara till hjälp vid hantering av data. Flera myndigheter har idag helt automatiserade publiceringsprocesser där man externt delar API:er som ändå finns och används internt av organisationen. Hos kommunerna varierar hanteringen dock något mer i förfining och kvalitet. Kunskapen om vad öppna data är, varierar även den mellan de olika institutionerna. Detta gör att enstaka tjänstemän ibland får agera som ensamt ansvariga, samtidigt som mängden öppna data, och engagemanget från resten av organisationen är ganska litet beroende på institution. I undersökningen belyses också flera andra aspekter av hantering och publicering av öppna data, såsom exempelvis tids- och resursbrist och en brist på användare. Man hanterar, särskilt i kommunerna, öppna data till synes så gott man kan, men oftast ganska osystematiskt. Inom myndigheterna är arbetet mer rutinmässigt utfört, men även där uttrycks bristen på drivkraft i hela processen. I undersökningen uppmärksammas de två parallella arkivkontexter som finns, där skapandet och initiala hanteringen av data som arkivhandlingar, är fysiskt och organisatoriskt separerat från publiceringen av öppna data. De som är med i skapandet av data är sällan aktiva inom hantering och publicering av öppna data, trots att det rör sig om till synes samma datamängder. Detta gör dels att en process som skulle kunna ha varit integrerad, i dagsläget är funktionsuppdelad. Effekten blir att kunskapen om datamängderna finns i en del av organisationen och vidare hantering och publicering som öppna data sköts av dem som kanske inte har samma kännedom om datamängderna som sådana. Man planerar inte heller vid skapandet av data för dess publicering. Enligt RCM så är det helt ok att dela upp processer enligt olika syften, men i en kontext om öppna data så skulle arbetet antagligen kunna fortskrida bättre om hela organisationen var delaktig och hade kännedom om öppna data. Ansvarsskyldighet och transparens är något som informanterna tycker är viktigt, men det hanteras inte som en grundläggande förutsättning för öppna data inom någon institution. / Abstract  The aim of this study is to increase knowledge of the management and publication processes of open data in Swedish institutions. The aim is also to increase the understanding of how public authorities regard the democratic principles connected with open data. The study looked at three governmental authorities and three municipal authorities that were the objects of the investigation. It applied a qualitative research methodology with case studies as the method. Interviews were used as the main data collection technique along with document studies and a literature review of previous research on the topic was also conducted. Two theoretical frameworks were used to analyse the collected data. Innovation theory was used to create a general understanding of how innovation can happen in the framework of open data. The Records Continuum-theory was applied to understand the management and publication of open data. A few conclusions could be made, regarding the actual management process as well as publishing, but also about the state of open data in public institutions in Sweden today. A discrepancy between the official policy, the prospect of a new open data law, and the actual work being done by public servants has been acknowledged. Also, the user base is said to be rather weak. The situation is analysed through a lens of the officially stated prospect of billions of kroner in gains for society, where the outcome is still to be realised. The conclusion is that a lot has to be done to get enough momentum to start a process of innovation when it comes to open data. Regarding the actual management and publishing of open data, different public institutions have varying ways to solve problems. The available resources seem to be a defining factor when it comes to how far public institutions have developed in publishing open data. Resources are not the only factor though, as a lack of knowledge regarding the principles of open data also plays a part, as well as motivation and lack of support from further up in the hierarchy. With regards to the question of accountability and transparency, it seems to be an understated benefit, that isn’t a priority for the policymaking, though several informants expressed concern for the democratic value of open data.

Digital transformation is highlighted as a way of solving many of the problems and challenges that the public sector faces in terms of cost developments and increased demands for better public services. Open data is a strategic resource that is necessary for this development to takeplace and the municipal sector collects information that could be published to create value inmany stages. Previous research believes that economic value is generated through new innovative services and productivity gains, but also social values such as increased civic participation and transparency. But despite previous attempts to stimulate open data, Sweden is far behind comparable countries and there is a lack of research that looks at exactly how these economic values should be captured. To investigate why this is the case and what role open datahas in value creation in the municipal sector, this study has identified several themes through qualitative interviews with an inductive approach. The study resulted in a deeper theoretical analysis of open data and its properties. By considering it as a public good, it is possible to use several explanatory models to explain its slow spread and but also understand the difficult conditions for value capture which results in incentive problems. In addition, there are structural problems linked to legislation and infrastructure that hamper the dissemination of open data and its value-creating role in the municipal sector. / Digital transformationen lyfts som ett sätt att lösa många av de problem och utmaningar som den offentliga sektorn står inför gällande kostnadsutveckling och ökade krav på bättre samhällsservice. Öppna data är en sådan strategisk resurs som är nödvändig för att dennautveckling ska ske och kommunsektorn samlar på sig information som skulle kunna publiceras för att skapa värden i många led. Dels menar tidigare forskning att ekonomiska värden kan genereras genom nya innovativa tjänster och produktivitetsökningar, men även sociala värden som ökad medborgardelaktighet och transparens. Men trots tidigare försök att stimulera öppna data, ligger Sverige långt efter jämförbara länder och det saknas forskning som tittar på exakt hur dessa ekonomiska värden ska fångas. För att undersöka varför så är fallet och vilken roll öppna data har på värdeskapande i kommunsektorn har denna studie genom kvalitativa intervjuer med en induktiv ansats identifierat flertalet teman. Studien resulterade i en djupare teoretisk analys av öppna data och dess egenskaper. Genom att betrakta det som en kollektiv vara går det att använda flera förklaringsmodeller för att förklara dess långsamma spridning och förstå de svåra förutsättningarna för värdefångst vilket resulterar i incitamentsproblem. Till det finns det strukturella problem kopplat till lagstiftning och infrastruktur som hämmarspridningen av öppna data och dess värdeskapande roll i kommunsektorn.

This thesis studies the open dataplatform Trafiklab, which provides openaccess to data regarding public transportin Sweden. The study is from the perspective ofthird-party developersand deals with the question of how theyvalue creating mechanisms towards themcan be improved. It is based on twodifferent surveys and severalinterviews conducted with third-partydevelopers using Trafiklab. The resultsshow that Trafiklab needs to improvetheir documentation, communication,initial use, and change theirperspective and role towards thedevelopers using Trafiklab. To improveopen data, in general, a greater focus ontransparency rather then transparency issuggested. / Detta examensarbete syftar till att skapa förbättringsförslag till en specifik typ avmjukvara utifrån använderupplevelse. Detta område är inom den öppna data branschen,öppna data innebär att man öppnar upp data så att vem som helst ta del och använda sigav den. Inom kollektivtrafikbranschen distribueras öppen data via en plattform somheter Trafiklab, som ägs gemensamt av branschens parter via en organisation mednamnet Samtrafiken. Det är inom detta område som denna uppsats försöker besvarafrågan hur Trafiklab kan bli mer värdefullt för tredjepartsutvecklare utifrån enmultidisciplinär ansats. Detta kommer att genomföras genom att både försöka ta reda påvad för värde Trafiklab idag har och hur deras nätverk gör värdeskapande möjligt.Detta projekt bestod av tre delprojekt som alla byggde på varandra. Först genomfördeen förstudie att skapa en grund för vidare undersökning presenteras teori kring öppendata och plattform. En plattform är något som skapar en grund som andra aktörer kanbygga på, ett exempel på detta är Apples iPhone där andra aktörer kan byggakomplementerande applikationer. När man har plattformer som tillhandahåller öppendata är det viktig med en balans mellan kontroll och tillgänglighet, något somsammanfattas i teorin kring ”plattform gränsresurser”. Det andra delprojektet varutformades och genomfördes av en enkät, baserat delvis på en redan genomförd enkät.Detta leda till det tredje delprokelt till mer djupgående intervjuer med enkät deltagarnaför att få en mer detaljerad bild av situationen.Resultatet från studien som helhet presenteras i form av en genomgång av Samtrafikenoch Trafiklab följt av en presentation av tredjepartsutvecklares åsikter om Trafiklab.Utvecklarnas kommentarer var i grunden positiva men det fanns områden därförbättringar skulle kunna genomföras. Detta var inom områden som dokumentation,kommunikation, förenkling att börja utveckla och Trafiklabs syn påtredjepartsutvecklare och deras relation. Detta resultat sammanfattas och diskuterassedan med hjälp av de teoretiska begreppen. Där presenteras en kartläggning avTrafiklabs plattforms ekosystem. Detta följs av en mer grundläggande teoretiskdiskussion som avslutas med att ”plattform gränsresurs modellen” appliceras ochförbättringsförslag ges.Uppsatsen avslutas med att föreslå att begreppet öppen data inte enbart betonartillgänglighet men också transparens. Detta gäller både för Trafiklab och för öppen datai Sverige generellt. Några ytterligare förslag till Trafiklab och på fortsatt intressantforsking inom området ges också som avslutning.

Uppsala Municipality has, through previous projects, tried to communicate information about public bathing sites on a map by having employees manually look up temperature readings before posting them on Facebook. The projects have shown to be an inefficient use of resources. Therefore, a user-friendly website has been built to visualise relevant information on 21 public bathing sites in Uppsala Municipality. By having access to temperatures in the water and air at bathing sites on the website, citizens, and tourists can make a more informed decision on which public bathing site they should travel to. Conducted user tests for the website show that 71.6% would use it before visiting a bathing site, and further, 20.6%, may use it. To supply the website with data, we developed an API, specifically a public data API. / Uppsala Kommun har genom tidigare projekt försökt att förmedla information om offentliga badplatser på en karta med hjälp av anställda som manuellt läser av värden för att sedan publicera dessa på Facebook. Detta har visat sig vara en ineffektiv användning av resurser. Därför har en webbsida byggts som visualiserar relevant information om 21 offentliga badplatser i Uppsala Kommun på ett användarvänligt sätt. Med webbsidan kan medborgare eller turister ta ett mer informerat beslut och semestra inom kommunen genom att ha tillgång till temperaturen i vattnet och luften vid badplatser. Utförda användartester visar att 71.6% kan tänka sig använda webbsidan, och 20.6% kan kanske tänka sig använda webbsidan inför ett badbesök. För att tillhandahålla information till webbsidan har en API utvecklats, specifikt ett öppna data API.

The Swedish water sector faces many challenges in terms of climate change, worn out facilities and distribution systems as many of them were built in the 50-, 60- and 70s, but also increased cyber security concerns. Collaborations between different actors are therefore required to address these challenges. This thesis work's purpose is to examine the opportunities a collaboration between water treatment plants could bring for the water sector to achieve a more sustainable drinking water production. The purpose is also to examine the most efficient way to establish a collaboration between them through digital means. A workshop and several interviews with representatives from different water treatment plants were conducted to gather information on possibilities of data/information sharing between them, but also to make a security classification of data/information generated at the water treatment plants. The representatives included process engineers, process technicians, security associates and an associate at Svenskt vatten, an interest organization for the water sector. The result showed that data/information sharing is already taking place in the sector under limited conditions. Smaller VA organizations have more challenges due to lack of skilled workers, partners and time. It is difficult for many in the sector to know where to turn to when in need of help, particularly for smaller VA organizations who usually are the ones with fewer contact networks. It is not to say that only smaller VA organizations are affected but they are more likely to lack contact with other water organizations. The majority of water treatment plants agree on that data/information on treatment processes would be allowed to share under limited conditions. The information classification is a matter for each plant due to different security realities which determines the information classification. This makes it difficult to decide on what parameters could be shared by every water treatment plant. This needs to be investigated further in order to determine what data/information could be shared by most water treatment plants on a platform. Most participants thought that a platform of some kind would be the best solution to simplify data/information sharing between water treatment plants. The suggested platform is a good start for making contacts between water treatment plants and has the potential to enable storage and sharing of data/information in the future. / Den svenska VA sektorn står inför många utmaningar så som klimatförändringar, slitna anläggningar och distributionsnät då många av dem byggdes under 50-, 60- och 70-talet. Även oron kring cybersäkerheten ökar. Samarbeten mellan olika aktörer krävs för att lösa dessa utmaningar. Syftet med examensarbetet är att undersöka de möjligheter som samarbeten mellan vattenverk skulle medföra för att nå en mer hållbar dricksvattenproduktion. Syftet är också att undersöka det mest effektiva sättet att få till ett samarbete mellan vattenverken med digitala medel. En workshop och flertalet intervjuer genomfördes med olika representanter från vattenverk för att samla information om möjligheten med att dela data/information mellan dem. Men också för att göra en säkerhetsklassning av data/information som genereras på vattenverken. Representanterna inkluderade processingenjörer, processtekniker, säkerhetsansvariga samt en medarbetare från Svenskt vatten, en intresseorganisation för vattensektorn. Resultatet visade att delning av data/information redan sker inom sektorn, dock under begränsade former. Mindre VA organisationer har fler utmaningar på grund av brist på anställda med rätt kompetens, samarbetspartners och tid. Många inom sektorn har utmaningar när det kommer till att söka och få hjälp, särskilt för de mindre VA organisationerna som vanligtvis har färre kontakter. Men de är inte bara de små som är påverkade av detta problem, men det är vanligare att de inte har kontakter med andra VA organisationer. De flesta vattenverken ansåg att data/information från reningssteg skulle vara möjligt att dela under begränsade former. Informationssäkerhetsklassning är en enskild fråga för varje vattenverk som baseras på de hot som varje vattenverk står inför. Detta medför att det är svårt att bestämma vilken data/information som kan delas av varje vattenverk. Detta område behöver vidare utredas innan ett beslut kan fattas om vilken data/information alla vattenverk ska dela på en plattform. De flesta deltagarna tyckte att en plattform av något slag skulle vara lösningen för att förenkla delning av data/information mellan vattenverken. Den föreslagna plattformen är en bra start för vattenverk att skapa kontakter och har potentialen att möjliggöra lagring och delning av data/information i framtiden.