Today, many migrating fish stocks find it difficult to reach their breeding grounds. This is because there are different types of obstacles e.g., hydropower plants and dams. Such power plants need environmental adaptations and fish counters are becoming an increasingly common tool for such adaptations. This essay investigates, with the help of data from a fish counter, whether there is a size- dependency and how it is affected by water temperature, water flow and seasonality. The results can contribute with knowledge about how fish counters can be used for evaluation of environmental adaptations of hydropower plants and dams. The highest migration intensity was noted during three migration periods; spring (March – April), summer (June-July) and autumn (September – November) and all differed in intensity.  The average intensity of migration in autumn was nine times higher than spring and three times higher than summer. In addition, more large fish migrated in autumn than in spring and summer. However, autumn showed no significant correlation between the size of the fish and prevailing waterflow and water temperature at the time of passage. In summary, the results show that there may be a need to increase water discharge in the autumn as both the migration intensity and the length distribution were the highest. The use of a fish counter can in the future give the operator good conditions to environmentally monitor their surroundings. To ensure the quality of the data, it is recommended to plan well in advance, ensure the right settings from the beginning and perform regular supervision. The person in charge should also have sufficient knowledge in order to be able to recognize any oddities in the data of the fish counter. The results should also be supplemented with other studies, which concern both downstream and upstream migration, and that the observations are repeated for several years to investigate the significance of mid-year variation. / Idag har många migrerande fiskbestånd svårt att nå till sina reproduktionsplatser. Detta beror på att det finns olika typer av hinder (exempelvis vattenkraftverk och dammar) som gör det svårt för fiskarna att komma fram. Sådana kraftverk behöver miljöanpassas och fiskräknare blir ett allt vanligare verktyg för att följa upp sådana miljöanpassningar. Denna uppsats undersöker, med hjälp av data från en fiskräknare, om fiskvandringen är storleksberoende och hur den påverkas av vattentemperatur, vattenföring och säsong. Resultaten kan bidra med kunskap om hur fiskräknare kan användas vid utvärdering av miljöanpassningar av vattenkraftverk och dammar. Den största fiskvandringsintensiteten noterades under tre vandringsperioder; vår (mars – april), sommar (juni-juli) och höst (september-november). Höstens genomsnittliga vandringsintensitet var ca nio gånger högre än på våren och tre gånger högre än på sommaren. Dessutom vandrade fler stora fiskar på hösten än under våren och sommaren.  Under hösten fanns det dock inget signifikant samband mellan fiskens storlek och rådande vattenflöde och vattentemperatur vid passagetillfället. Sammanfattningsvis visar resultatet att det kan finnas ett behov av att öka vattentappningen på hösten då både vandringsintensiteten och längdfördelningen är som störst för fiskarna. Användningen av en fiskräknare kan i framtiden ge verksamhetsutövaren goda förutsättningar att miljöbevaka sin omgivning. För att kvalitetssäkra datan är rekommendationen att planera arbetet i god tid, ställa in rätt inställningar från början och att utföra regelbunden tillsyn. Den ansvarige bör också vara tillräckligt införstådd för att kunna känna igen eventuella konstigheter i fiskräknarens data. Resultaten bör även kompletteras med andra studier, som rör både nedströms och uppströms vandring, samt att observationerna upprepas under flera år för att undersöka betydelsen av mellanårsvariation.

Uppsala Municipality has, through previous projects, tried to communicate information about public bathing sites on a map by having employees manually look up temperature readings before posting them on Facebook. The projects have shown to be an inefficient use of resources. Therefore, a user-friendly website has been built to visualise relevant information on 21 public bathing sites in Uppsala Municipality. By having access to temperatures in the water and air at bathing sites on the website, citizens, and tourists can make a more informed decision on which public bathing site they should travel to. Conducted user tests for the website show that 71.6% would use it before visiting a bathing site, and further, 20.6%, may use it. To supply the website with data, we developed an API, specifically a public data API. / Uppsala Kommun har genom tidigare projekt försökt att förmedla information om offentliga badplatser på en karta med hjälp av anställda som manuellt läser av värden för att sedan publicera dessa på Facebook. Detta har visat sig vara en ineffektiv användning av resurser. Därför har en webbsida byggts som visualiserar relevant information om 21 offentliga badplatser i Uppsala Kommun på ett användarvänligt sätt. Med webbsidan kan medborgare eller turister ta ett mer informerat beslut och semestra inom kommunen genom att ha tillgång till temperaturen i vattnet och luften vid badplatser. Utförda användartester visar att 71.6% kan tänka sig använda webbsidan, och 20.6% kan kanske tänka sig använda webbsidan inför ett badbesök. För att tillhandahålla information till webbsidan har en API utvecklats, specifikt ett öppna data API.

Bakterien Legionella pneumophila orsakar sjukdomen Legionella vilket har ökat i världen de senaste 20 åren och har troligtvis ett ännu större mörkertal. Den frodas i vattenrör mellan temperaturen 25–50 grader och vid installation av varmvattenrör i byggnader måste det tas hänsyn i riskzoner. Ett speciellt riskområde är varmvattenavstick som skapas för att kunna dra vidare vattenrör i framtiden. Där utsätts vattnet för större risk för stillastående och sjunkande temperaturprofil beroende på längd. Med hjälp av COMSOL Multiphysics® Modelling Software har ett teoretiskt ramverk för dimensionering av varmvattenavstick i byggnader skapats. Resultatet visar på hur stor strömningshastighet i vattenflödet, isoleringstjocklek och luftrörslängd har påverkan på hur långt avsticket kan vara utan att understiga kritisk temperatur. Resultatet kan användas som beslutsstöd givet att liknande avstickmodell och flödesprofil används samt om strömningshastighet i röret inte är längre än det i rapporten. / The bacterium Legionella pneumophila causes the disease Legionella which has seen an increase in the world over the last 20 years and likely has an even greater number of unrecorded cases. It thrives in water pipes between the temperature of 25-50 degrees and when installing hot water pipes in buildings certain factors must be taken into account. A special risk area is hot water branches that are created to be able to extend water pipes in the future. There, the water is at greater risk of stagnant and decreasing temperature profile depending on its length. With the help of COMSOL Multiphysics® Modelling Software, a theoretical framework for the dimensioning of hot water distances in buildings has been created. The result shows how the velocity in the water flow, the insulation thickness and the length of the air pipe have a great influence on how long the branch can be without falling below the critical temperature. The results can be used as decision support if one has a similar branch model and flow profile and also given a that a lower flow rate is not used.