Today, many migrating fish stocks find it difficult to reach their breeding grounds. This is because there are different types of obstacles e.g., hydropower plants and dams. Such power plants need environmental adaptations and fish counters are becoming an increasingly common tool for such adaptations. This essay investigates, with the help of data from a fish counter, whether there is a size- dependency and how it is affected by water temperature, water flow and seasonality. The results can contribute with knowledge about how fish counters can be used for evaluation of environmental adaptations of hydropower plants and dams. The highest migration intensity was noted during three migration periods; spring (March – April), summer (June-July) and autumn (September – November) and all differed in intensity.  The average intensity of migration in autumn was nine times higher than spring and three times higher than summer. In addition, more large fish migrated in autumn than in spring and summer. However, autumn showed no significant correlation between the size of the fish and prevailing waterflow and water temperature at the time of passage. In summary, the results show that there may be a need to increase water discharge in the autumn as both the migration intensity and the length distribution were the highest. The use of a fish counter can in the future give the operator good conditions to environmentally monitor their surroundings. To ensure the quality of the data, it is recommended to plan well in advance, ensure the right settings from the beginning and perform regular supervision. The person in charge should also have sufficient knowledge in order to be able to recognize any oddities in the data of the fish counter. The results should also be supplemented with other studies, which concern both downstream and upstream migration, and that the observations are repeated for several years to investigate the significance of mid-year variation. / Idag har många migrerande fiskbestånd svårt att nå till sina reproduktionsplatser. Detta beror på att det finns olika typer av hinder (exempelvis vattenkraftverk och dammar) som gör det svårt för fiskarna att komma fram. Sådana kraftverk behöver miljöanpassas och fiskräknare blir ett allt vanligare verktyg för att följa upp sådana miljöanpassningar. Denna uppsats undersöker, med hjälp av data från en fiskräknare, om fiskvandringen är storleksberoende och hur den påverkas av vattentemperatur, vattenföring och säsong. Resultaten kan bidra med kunskap om hur fiskräknare kan användas vid utvärdering av miljöanpassningar av vattenkraftverk och dammar. Den största fiskvandringsintensiteten noterades under tre vandringsperioder; vår (mars – april), sommar (juni-juli) och höst (september-november). Höstens genomsnittliga vandringsintensitet var ca nio gånger högre än på våren och tre gånger högre än på sommaren. Dessutom vandrade fler stora fiskar på hösten än under våren och sommaren.  Under hösten fanns det dock inget signifikant samband mellan fiskens storlek och rådande vattenflöde och vattentemperatur vid passagetillfället. Sammanfattningsvis visar resultatet att det kan finnas ett behov av att öka vattentappningen på hösten då både vandringsintensiteten och längdfördelningen är som störst för fiskarna. Användningen av en fiskräknare kan i framtiden ge verksamhetsutövaren goda förutsättningar att miljöbevaka sin omgivning. För att kvalitetssäkra datan är rekommendationen att planera arbetet i god tid, ställa in rätt inställningar från början och att utföra regelbunden tillsyn. Den ansvarige bör också vara tillräckligt införstådd för att kunna känna igen eventuella konstigheter i fiskräknarens data. Resultaten bör även kompletteras med andra studier, som rör både nedströms och uppströms vandring, samt att observationerna upprepas under flera år för att undersöka betydelsen av mellanårsvariation.