En kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en digital enkätundersökning har genomförts med syftet att undersöka en eventuell skillnad i självskattad tacksamhet mellan personer som mediterar och personer som inte mediterar. Tacksamhet kan beskrivas som uppskattning och en känsla av tacksamhet i vardagen, såväl som en tacksam respons på en händelse som uppfattas som välgörande (Bartholomew et al., 2022). Tacksamhet har en positiv korrelation med mindfulness, och eftersom meditation är ett sätt att träna på mindfulness, bedömdes det som intressant att se på förbindelsen mellan självskattad tacksamhet bland personer som mediterar, i jämförelse med personer som inte mediterar. Eftersom tacksamhet och mindfulness är kopplade till en högre livskvalitet och bättre välmående, ansågs det som relevant att undersöka om och hur det är möjligt att öka förmågan för medveten närvaro och därmed för att lägga märke till upplevelser av tacksamhet. Instrumentet som användes var The Grateful Questionnaire (GQ-6), som mäter dispositionell tacksamhet (McCullough et al., 2002). Studien inkluderade 277 respondenter som rekryterades via olika grupper i sociala medier. Data analyserades i SPSS och hypotesprövning utfördes med ett oberoende t-test. Resultatet visade att det finns en signifikant skillnad mellan personer som mediterar och personer som inte mediterar med avseende på självskattad tacksamhet, där personer som mediterar skattade högre för tacksamhet. Det konkluderas med att det kan ha en nytta att framtida forskning fortsätter undersöka hur meditation och mindfulness kan öka människors livskvalitet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hos levertransplanterade patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är sökta i databasernaElin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO Host, CINAHL (EBSCO), PubMed, Wiley, inter Science. Sammanlagt analyserades 15 artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar ingick. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar och de artiklar som var av hög eller medelhög kvalitet inkluderades.Resultat: Detta resulterade i tio kategorier; känslan av hopp och glädje samt oro, känslan avatt förlora kontrollen, tacksamhetskänsla, identitet, stöd och trygghet i återhämtningsprocessen, relation till andra och sig själv, plågsam smärta, emotionellt och fysiskt välbefinnande,önskan om att återgå till det normala livet och upplevelser av sjukvårdspersonalensstöd. Patienterna kände en stor tacksamhet för gåvan till nytt liv och de ville därmed leva varje dag fullt ut. Patienterna som genomgått en transplantation befinner sig i en mycket komplex situation där de samtidigt känner tacksamhet, glädje sorg och oro.Patienternas förväntningar bestod av att de hoppades kunna leva ett så normalt liv som möjligt efter transplantationen och ”ville ej ses som sjuka” efter återhämtningen. Somsjukvårdspersonal är det oerhört viktigt att vara medveten om detta för att kunna ge en godomvårdnad. Även omgivningens stöd var mycket viktigt. Känslomässigt och fysiskt välbefinnande påverkade upplevelsen av transplantationen.

SammanfattningBakgrund: Hjärtstopp är en akut medicinsk händelse som kan leda till allvarliga konsekvenserför patientens fysiska och psykiska hälsa. Trots medicinska framsteg och förbättrad överlevnad,kan överlevare av hjärtstopp bemöta utmaningar i form av fysiska begränsningar ochpsykologiska komplikationer. Förståelsen för dessa utmaningar och behovet av stöd förhjärtstoppöverlevare är avgörande för att förbättra vården och rehabiliteringen av dessa patienter.Syftet: Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp.Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv design. Sökningen utfördes i databasernaCinahl, Medline och PsycInfo som inkluderade 10 artiklar.Resultat: Tre kategorier och sex subkategorier identifierades: Ett förändrat liv inkluderarunderkategorierna: Kognitiva komplikationer,Fysiska komplikationer och Familje situation. Inomkategorin : Emotionella upplevelser inkluderas subkategorierna : Psykologiska utmaningar ochEn andra Chans. slutligen innefattar kategorin : Upplevelser av vården subkategorin: Otillräckliginformation och bristande stöd.Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp innebar en signifikant händelse som väsentligt påverkadeöverlevarens liv på flera plan plötsligt. De som överlevde detta trauma upplevde en radomvälvande förändringar både fysisk, kognitiv och emotionell. Många drabbades av existentiellatankar och visade en ökad efterfrågan på information och psykologiska stöd för att hantera dentraumatiska händelsen.

Njurtransplantation är den mest förekommande formen av organtransplantation i Sverige och är den effektivaste behandlingen mot terminal njursvikt. Njurtransplantation innebär en högre livskvalitet jämfört med behandling med hemodialys. Sjuksköterskan ger patienten stöd och undervisning efter transplantationen vilket ger förutsättningar att minska lidande och ge en upplevelse av hälsa för patienten. Sjuksköterskan kan möta njurtransplanterade patienter inom alla delar av sjukvården. Syftet är att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med en transplanterad njure. En litteraturstudie enligt Axelsson (2012) med både kvalitativ och kvantitativ forskning valdes som metod. Nio artiklar analyserades. I resultatet beskrivs tre teman: Kroppen och den nya njuren, Tacksamhet och Ansvar, Ökad livskvalitet och rädsla att förlora den. De njurtransplanterade patienter upplever en förändrad kropp som fungerar igen med den nya njuren samtidigt som det innebär en balansgång mellan hälsa och sjukdom. Känslor av tacksamhet och ansvar följer med det nya livet. Den njurtransplanterade patienten upplever lycka över att bli transplanterad och frihet från dialys men en rädsla att förlora njuren finns alltid närvarande. Livet med en ny njure upplever den njurtransplanterade patienten som en stor förändring av den levda kroppen och en övergång från sjukdom till hälsa. En hälsa som patienten upplever ställer krav på att patienten tar ansvar för att sköta om sig. Njurtransplanterade upplever ofta att deras kropp inte tillhör dem själva och att de har ett begränsat inflytande över sin vård, då de är bundna till sjukvården för resten av livet. För att skapa en god vårdrelation bör sjuksköterskan vara lyhörd för patientens känslor efter njurtransplantationen och ha en förståelse för att den njurtransplanterade patienten har både positiva och negativa känslor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Hjärttransplantation har utförts sedan 1967 och det är idag främst patienter med svår hjärtsvikt som kan bli aktuella för hjärttransplantation. Efter en hjärttransplantation följer en livslång medicinering och patienterna behöver gå på regelbundna kontroller för att minska risken för avstötning av det nya hjärtat. Sjuksköterskans ansvar är exempelvis att ge patienterna och dess närstående information kring hjärttransplantationen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med ett transplanterat hjärta. Metod: En beskrivande innebördsanalys har använts för att analysera sju bloggar. Resultat: Resultatet visade att tiden efter hjärttransplantationen upplevdes besvärlig och patienterna satte upp nya relevanta mål med stöd av sjuksköterska, närstående och vänner för att kunna anpassa sig till de nya levnadsvillkoren och den livslånga medicineringen. I samband med hjärttransplantationen upplevde patienterna hur de fått ett nytt sätt att se på livet och tack vare tacksamheten över att få fortsätta leva valde vissa av patienterna att sprida kunskap om organdonation vidare. Konklusion: Hjärttransplantationen innebar en stor omställning för patienterna och de fick anpassa sig till de nya levnadsvillkoren. Känslor som oro, uppgivenhet och tacksamhet präglade deras vardag. Stöd av närstående, vänner och sjuksköterska uppskattades av patienterna för att återgå till en vardag utan ett ickefungerande hjärta. / Background: Heart transplants have been performed since 1967. Today it’s primarily patients with severe heart failure who are considered for the procedure. After the transplant a lifelong immunosuppressive medication for the patients follows, and they need regular check-ups to lower the risk of rejection of the heart. The nurse’s responsibility was for example to give the patients’ and their families’ information about the procedure. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of living with a transplanted heart. Method: A descriptive content analysis was used to analyze seven blogs. Results: The first period following the transplant was experienced as difficult. The patients created new relevant goals with help of nurse, family and friends in order to adjust to the new life and lifelong medication. The patients’ experienced how they got a new perspective of life. Because of the gratitude of survival, the patients chose to spread knowledge about organ donation further. Conclusion: The heart transplant meant a big adjustment for the patients, to a new life. Feelings like anxiety, resignation and gratitude were now a part of their life. Support from family, friends and nurse was appreciated by the patients in order to get back to a life without a non-functioning heart.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer alltid besitta en viktig roll i vårdandet av patienter där samhällsfarliga sjukdomar existerar. Covid-19 har resulterat i en förändrad vård och det finns idag bristande kunskaper kring hur svenska sjuksköterskor upplevde vården under pandemin. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid - 19. Metod: Metoden som valdes var en kvalitativ intervjustudie med nio deltagande sjuksköterskor. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim& Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom det att känslorna varierade i upplevelsen av att vårda patienter med Covid-19. Det framkom en maktlöshetskänsla av att inte inneha kunskap om sjukdomen vilket ledde till psykisk stress hos sjuksköterskorna. Kunskapsbristen ledde också till en minskad trygghet och patientsäkerhet. Rädslan att själv bli smittad var lägre än att riskera smitta sina anhöriga. Dock var uppskattningen från patienterna en stor bidragande faktor att sjuksköterskor fortsatte gå till arbetet med glädje. Slutsats: Sjuksköterskor saknar kunskap och erfarenhet av att vårda patienter med Covid-19 vilket har haft stor betydelse för deras välmående samt patientsäkerheten. Användandet av skyddsutrustning har haft inverkan på den vård sjuksköterskorna bedrev. Det visade sig vara av stor vikt att ta hänsyn till vad sjuksköterskorna kände sig säkra i gällande skyddsutrustning. Upplevelsen av pandemin har varit påfrestande men mycket lärorik. / Background: Nurses will always play an important role in the care of patients where socially dangerous diseases exist. Covid-19 has resulted in a change in care and today there is a lack of knowledge about how Swedish nurses experienced care during the pandemic. Aim: To investigate nurses' experiences of caring for patients with Covid - 19. Method: The method chosen was a qualitative interview study with nine participating nurses. The material was analyzed based on a qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman (2004). Results: The result showed that the emotions varied in the experience of caring for patientswith Covid-19. There were feelings of powerlessness from not having knowledge about thedisease that have led to mental stress among the nurses. The lack of knowledge also led to reduced security and patient safety. The fear of becoming infected yourself was lower than the fear of infecting someone in their family. However, the appreciation from the patients and a major contributing factor was the reason why nurses returned to work with joy. Conclusion: Nurses lack knowledge and experience of caring for patients with Covid-19, which has been of great importance for their well-being and patient safety. The use ofprotective equipment has had an impact on the care provided by the nurses. It turned out to beof great importance to take into account what the nurses felt safe in current protective equipment. The experience of the pandemic has been stressful but very instructive.

Självtranscendenta känslor har påvisats ha prosociala effekter, men ur ett kognitivt perspektiv är dessa känslor tämligeno utforskade. Här undersöks vilka slags bedömningar av situationer (så kallade appraisal) som utmärker de självtranscendenta känslorna förundran, medkänsla och tacksamhet. Femtiofyra individer mellan 25 och 78 år deltog. Deltagarna skattade varje känsla i ett frågeformulär vars påståenden var relaterade till sju olika appraisaldimensioner. Envägs beroende ANOVOR visade att skattningarna skilde sig åt mellan känslorna för sex av de sju appraisaldimensionerna. Medkänsla skilde sig mest frekvent från de andra känslorna,medan förundran och tacksamhet endast skilde sig från varandra avseende målrelevans. Förundran och tacksamhet, men inte medkänsla, präglades av behaglighet. Vems beteende som var orsak till händelsen varierade mellan känslorna, men alla känslor skattades i låg utsträckning som normöverträdande. Diskussionen tar upp att nuvarande appraisal-teorier har svårt att ringa in självtranscendenta känslor. För framtida forskning skulledet vara av värde att bredda och justera befintliga teorier.

Utan ett hjärta kan inte livet fortskrida. Ibland händer det att enda utvägen för att överleva är att genomgå en hjärttransplantation. Kan en hjärttransplantation genomföras utan psykisk påverkan och hur finner mottagarna tillbaka till det liv de hade innan hjärtsjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hjärttransplanterade individers psykologiska upplevelser efter en hjärttransplantation. Frågeställningarna var: Hur beskriver mottagaren som genomgått en hjärttransplantation upplevelsen av att ha en annan människas hjärta? Hur beskriver mottagaren sin strategi för att hitta tillbaka till det liv han/hon hade innan hjärttransplantationen? Hur beskriver mottagaren upplevelsen över att de fick leva på grund av någon annans död. Genom systematisk litteraturgranskning har nio vetenskapliga artiklar valts ut som kritiskt granskats enligt Carlsson och Eiman (2003) och sedan analyserats och bearbetats. I resultatet redovisas fyra teman som har identifierats: skuldkänslor gentemot donatorn och dennes familj, tacksamhet för en andra chans, coping för att hantera känslor och återgå till det dagliga livet, attityder mot det nya hjärtat och donatorn. Studien visar att det finns psykologiska aspekter såsom förnekelse och fantasier som sjuksköterskan bör ha i åtanke. / Without a heart life cannot continue. Sometimes undergoing heart transplantation is the only way to survive. Can a heart transplantation be done without psychological influence and how does the receiver find the way back to life as it was before the heart disease. The aim of this literature study was to illuminate heart transplantated individual’s psychological experiences after heart transplantation. The research questions were: How does the receiver who went through heart transplantation describe the experience of having another person’s heart? How does the receiver describe ones strategy to find the way back to the life he/she had before the heart transplantation? How does the receiver describe the experience that they live because of somebody else’s death? Through systematic literature review nine scholarly articles have been chosen and critically examined according to Carlsson and Eiman (2003) then analysed and processed. Four themes were identified and are presented under findings: feelings of guilt towards the donor and his/her family, gratitude for a second chance, coping to handle feelings and returning to daily life, attitudes towards the new heart and the donor. This study shows various psychological aspects such as denial and fantasies, which nurses should consider.

För individer som genomgår en hjärttransplantation förbättras hälsan radikalt. Deras liv som terminalt hjärtsjuka förändras till att vara förhållandevis aktivt och normalt. Trots denna positiva förändring innefattar livet dock fortsatta fysiska och psykologiska utmaningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskrivaindividers erfarenheter av att leva med ett nytt hjärta efter genomgången transplantation med utgångspunkt från tre frågeställningar; Vilka känslor ochattityder kan uppkomma rörande donatorn och dennes efterlevande? Hur kan förhållandet och anpassningen till det nya hjärtat yttra sig samt i vilken utsträckning anser de transplanterade att personligheten skulle kunna förändras? Litteratursökningen genomfördes med hjälp av de sju stegen i Goodmans modell. De artiklar (n=9) som svarade mot syftet granskades kritiskt och analyserades utifrån de tre frågeställningarna. Under studiens gång konstaterades att området ärbristfälligt beforskat. För att sjuksköterskan i sin profession skall kunna bemöta dessa patienter på ett optimalt sätt krävs ytterligare forskning om upplevelser och anpassning efter hjärttransplantation. / For individuals who have undergone a heart transplant, radical improvement ofhealth is seen. Their life of terminal illness is changed into a relatively active and normal life. In spite of this positive change, it also means a life with continuingphysical and psychological challenges. The purpose of this literature study was todescribe individuals’ experiences of living with someone else´s heart afterundergoing transplantation. The starting point was three research questions; whichfeelings and attitudes towards the donor and the donor´s surviving relatives couldarise? How could the adaptation and relationship to the heart appear and to whatextent do the recipients feel that their personality could change? The literatureresearch was carried out according to the seven steps of Goodman´s design. Thearticles (n=9), which matched the aim, were carefully reviewed and analyzed fromthe three research questions. During the course of the study it was established thatthe area is insufficient investigated. For the nurse to be able to meet these patientscorrectly, further research concerning experiences and adaptation among hearttransplant recipients is required.

Bakgrund: Närmare hälften av de som drabbas av cancer i Sverige är kvinnor, och vissa av dessa kvinnor är mödrar som fått diagnosen obotlig cancer. När en patient drabbats av obotlig cancer blir den palliativa vården central. De fyra hörnstenarna tillsammans med den personcentrerade modellen de 6 S:n blir grunden i hur vården kan utformas. Syfte: Examensarbetets syfte var att belysa mödrars upplevelse av att leva med obotlig cancer. Metod: En kvalitativ metod där datainsamlingen bestod av sju bloggar. En analys av narrativer användes enligt Dahlborgs modell. Resultat: Resultatet utgjordes av tre huvudkategorier; Känslan av maktlöshet, Livets oundvikliga förändring och, Leva i nuet, tillsammans med sex underkategorier. Konklusion: Obotlig cancer medförde både fysiskt och psykiskt lidande för mödrarna där de upplevde begränsningar i sin roll som mamma. Detta medförde att de existentiella tankarna och känslorna blev oundvikliga och svårhanterliga. Samtidigt visade resultatet att mödrarna fick livskraft genom förmågan att leva i nuet och reflektera kring vad som var viktigt och värdefullt för dem. Sjuksköterskor behöver vidareutveckla sin kompetens kring den personcentrerade palliativa vården för att kunna vårda och bemöta denna patientgrupp på bästa möjliga sätt. / Background: Almost half of those affected by cancer in Sweden are women, and some of these women are mothers who have been diagnosed with incurable cancer. When a patient suffers from incurable cancer, palliative care becomes central. The four cornerstones, together with the person-centered model of the 6 S's, will form the basis of how care will be designed. Aim: The purpose of the thesis was to shed light on mothers' experience of living with incurable cancer. Method: A qualitative method where the data collection consisted of seven blogs. An analysis of narratives was used according to Dahlborg's model. Findings: The results were identified by three main categories; The feeling of powerlessness, Life's inevitable change and Living in the moment, along with six subcategories. Conclusion: Incurable cancer caused both physical and psychological suffering for the mothers and they experienced limitations in their role as mothers. This meant that the existential thoughts and feelings became unavoidable and difficult to handle. At the same time, the results showed that the mothers gained vitality through the ability to live in the present and reflect on what was important and valuable to them. Nurses need to further develop their competence in person-centred palliative care in order to care for and respond to this patient group in the best possible way.