Syftet med vår studie var bland annat att undersöka vilken uppfattning “de stulna barnen” har på sin identitet samt deras syn på internationell adoption. En annan aspekt var också att utreda intervjupersonernas upplevelser av den hjälp och det stöd de fick av samhället isamband med att oegentligheterna uppdagades. Men framför allt ville vi belysa den situationde adopterade befinner sig i efter att de har fått reda på att de adopterats bort från sinarespektive familjer utan föräldrarnas medgivande. Den metod vi använt för att genomföra vår studie är kvalitativ analys, med induktivt förhållningssätt, där det empiriska materialetbestår av intervjuer med tre personer som blivit adopterade från Chile under 1970- och 1980-talet. Intervjuerna bearbetades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Deteorier som valdes för studiens analysdel är Eriksons och Stiers teorier omidentitetsutveckling, Cullbergs kristeori samt Goffmans teori om stigma. Vi bestämde oss fördessa för att fördjupa förståelsen av intervjupersonernas upplevelser av sina adoptionshistorier. Våra slutsatser av denna studie är att samhället brustit i samband med att de misstänkta illegala adoptionerna från Chile uppdagades. De drabbade borde fångats upp och erbjudas adekvat hjälp och stöttning. De har istället fått söka stöttning genom föreningen Chileadoption.se och genom andra med liknande historier. Staten borde, enligt intervjupersonerna, ändå ta sitt ansvar då det är på grund av bristande rutiner och processer som de illegala adoptionerna har kunnat genomföras. Vi kan även se att våra intervjupersoner på olika vis har ändrat sin syn på internationell adoption efter att de själva har fått reda på sanningen om att de blivit stulna från sina biologiska föräldrar. Sammantaget hittar vi likheter såväl som skillnader på hur våra intervjupersoner upplevt sina liv som adopterade utifrån identifierade teman så som; tacksamhet, utanförskap, identitet och samhörighet. / The purpose of our study was, partly to investigate what perception "the stolen children" have of their identity but also their views on international adoption. We were also interested in examining the interviewees' experiences of help and support from society when their regularities were discovered. But above all, we wanted to shed light on the situation the adoptees find themselves in after they have found out that they have been adopted away from their respective families without the parents' consent. The method we used to conductour study is qualitative analysis, with an inductive approach, where the empirical materialconsisted of interviews with three people who were adopted from Chile during the 1970sand 1980s. The interviews were analyzed using thematic analysis. The theories chosen forthe study's analysis are Erikson's and Stier's theories of identity development, Cullberg's crisis theory and Goffman's theory of stigma. We decided on these in order to be able to further discuss the interviewers' experiences of their adoption stories and experiences. Our conclusions from this study are that society has failed in connection with the discoveryof the suspected illegal adoptions from Chile. The victims should have been offered adequate help and support. Instead, they have had to seek support through the association Chileadoption.se, and through others with similar stories. The state should, according to the interviewees', have taken its responsibility, as it is due to their lack of routines and processes that the illegal adoptions have been able to continue. We can also state that our interviewees have changed their view on international adoption after they themselves found out the truth about the actual facts, i.e. that they were stolen from their biological parents. Overall, based on identified themes such as; gratitude, exclusion and identity and belonging, we find similarities, but also differences, in how our interviewees have experienced their lives asadopted.

Det finns starka belägg för att tacksamhet kan skapa välbefinnande genom att exempelvis öka självkänsla, verka stressreducerande och skapa hälsosamma vanor. Att föra tacksamhetsdagbok kan vara ett sätt att öva upp ett tacksamt förhållningssätt genom att dagligen reflektera över tacksamhetsämnen och anteckna dessa. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att föra tacksamhetsdagbok samt synliggöra vad som väcker deras tacksamhet. För att besvara syftet användes kvalitativ metod. En veckolång internetbaserad intervention med 19 deltagare ägde rum och datainsamlingen skedde genom insamling av dagböcker samt öppna brev. Det insamlade materialet analyserades med latent innehållsanalys och presenteras utifrån ett huvudtema ”Medveten tacksamhet sätter guldkant på tillvaron och ger ökad livskvalitet” samt fyra subteman; (1) starkare relationen till sig själv med uppskattning som spegel, (2) reflektion lyser upp tillvaron och skapar sammanhang, (3) ökad närvaro sätter värde på stort och smått och (4) tacksamhet föder tacksamhet och skapar vardagslycka. Resultatet visar att tacksamhetsdagbok föder en positiv livssyn som skapar lycka och ger ökat värde till vardag och omgivning. Den ger grund för en starkare relation till både sig själv, sin omgivning och till livet i stort vilket skapar uppskattning och välbefinnande. Resultatet diskuteras i förhållande till hälsopromotiva teorier med fokus på praktisk användning av tacksamhetsdagboken som ett hälsopromotivt redskap för att främja psykisk hälsa och välbefinnande. / There is strong evidence that gratitude can create wellbeing; for example by increasing self-esteem, reduce stress and enable healthy habits. Keeping a gratitude journal may be a way of practicing a grateful approach by reflecting on, and writing down, things to be grateful for on a daily basis. The aim of this study was to describe women’s experiences with keeping a gratitude journal and to shine light on what they feel grateful for. To address the aim of the study, a qualitative method was used. A one week long internet based intervention with 19 participants took place and the data collection consisted of both the journals of the participants as well as open letters. The collected material was analyzed through a latent content analysis and resulted in the development of one main theme “gratitude brightens up your day and increases quality of life” and four sub-themes; (1) a stronger relationship to oneself through a mirror of appreciation, (2) reflection shines light on life and creates coherence, (3) increased presence adds value to big and small things and (4) gratitude feeds gratitude and creates everyday happiness. The result shows that keeping a gratitude journal helps form a stronger relationship to oneself as well as to one’s surroundings and to life as a whole, thereby creating appreciation and wellbeing. The result is discussed in relation to health promotion theories with a focus on practical usage of the gratitude journal as a health promotion tool to be used for the purpose of strengthening mental health and wellbeing.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan beviljad asyl och en förväntan om tacksamhet hos individer som av flyktingskäl har beviljats asyl i Sverige, samt om förväntan om tacksamhet har en påverkan på en individs integrationsprocess. Detta undersöks utifrån sju semi-strukturerade intervjuer med respondenter som alla har beviljats asyl i Sverige och är svenska medborgare. Insamlade data har analyserats och diskuterats utifrån gästfrihetsperspektivet, en teori om gästfrihet ur en flyktingkontext. I syfte att analysera insamlade data har en tematisk analys tillämpats på materialet. Resultatet i denna studie visar på att det finns ett samband mellan beviljad asyl och förväntan om tacksamhet, men att sambandet påverkas av olika faktorer. Orsaken till varför en individ har tvingats lämna sitt hemland samt kunskap om kolonialismens påverkan på en individs flykt är två faktorer som i denna studie framgår som avgörande för hur förväntan om tacksamhet tar sig i uttryck. Vidare framgår det i studien att tacksamhet kan upplevas som både förväntad och automatisk men att båda påverkar en individs integrationsprocess och skapar en känsla av att behöva ge tillbaka till Sverige för att man har beviljats asyl. Det är utifrån detta inte specifikt känslan av förväntan om tacksamhet som påverkar en individs integrationsprocess. Det är snarare känslan av tacksamhet, oavsett om den är förväntad eller automatisk, som har en påverkan på integrationsprocessen. / The purpose of this study is to examine if there is a relation between granted asylum and expectation of gratitude in individuals who have been granted asylum in Sweden, and whether expectation of gratitude has an impact on an individual’s process of social integration. This is examined through seven semi-structured interviews with respondents who have all been granted asylum in Sweden and hold Swedish citizenship. The theory of hospitality from a refugee context has been used to analyze and discuss collected data. In order to analyze and discuss collected data, a thematic analysis has been applied to the material. The results of this study show that there is a connection between granted asylum and expected gratitude, though the connection is affected by various factors. The reason why an individual has to leave their home country as well as knowledge of how colonialism has an impact on an individual’s displacement are two decisive factors for how expected gratitude is experienced. Furthermore, the study shows that gratitude can be experienced as either expected or automatic, but both affect an individual’s process of social integration and tend to create a feeling of being obliged to give back to Sweden as a gesture of gratitude for being granted asylum. However, it is not specifically the feeling of expected gratitude that influences an individual’s process of social integration. It is rather the feeling of gratitude, whether it is expected or automatic, that has the definite impact on the process of social integration.

Det fysiska arbetsrummet, är en faktor som kan påverka en studie- och yrkesvägledares yrkesidentitet och yrkesutövning. Syftet med denna studie är att undersöka vilken påverkan det fysiska arbetsrummet har på en studie och yrkesvägledares yrkesidentitet och yrkesutövning på grundskolan. För att uppnå detta syfte, formulerades tre specifika forskningsfrågor. Undersökningen gjordes enligt metoden kulturanalys. Med denna metod i åtanke utfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, blandat med observation av studie- och yrkesvägledares fysiska arbetsrum. De deltagande var sex studie- och yrkesvägledare, som är anställda på olika grundskolor i ett svenskt län. Teorierna som valts till teoretisk bas är Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Bourdieus teori om symboliska kapital, fält och Doxa. Analysen visar i huvudsak att studie- och yrkesvägledarnas yrkesidentitet och yrkesutövning påverkas mycket av det fysiska arbetsrummet, samt att det finns olika förutsättningar beroende på hur arbetsrummet ser ut och vad det innehåller för möbler, dekor och detaljer.