Syftet med vår studie var bland annat att undersöka vilken uppfattning “de stulna barnen” har på sin identitet samt deras syn på internationell adoption. En annan aspekt var också att utreda intervjupersonernas upplevelser av den hjälp och det stöd de fick av samhället isamband med att oegentligheterna uppdagades. Men framför allt ville vi belysa den situationde adopterade befinner sig i efter att de har fått reda på att de adopterats bort från sinarespektive familjer utan föräldrarnas medgivande. Den metod vi använt för att genomföra vår studie är kvalitativ analys, med induktivt förhållningssätt, där det empiriska materialetbestår av intervjuer med tre personer som blivit adopterade från Chile under 1970- och 1980-talet. Intervjuerna bearbetades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Deteorier som valdes för studiens analysdel är Eriksons och Stiers teorier omidentitetsutveckling, Cullbergs kristeori samt Goffmans teori om stigma. Vi bestämde oss fördessa för att fördjupa förståelsen av intervjupersonernas upplevelser av sina adoptionshistorier. Våra slutsatser av denna studie är att samhället brustit i samband med att de misstänkta illegala adoptionerna från Chile uppdagades. De drabbade borde fångats upp och erbjudas adekvat hjälp och stöttning. De har istället fått söka stöttning genom föreningen Chileadoption.se och genom andra med liknande historier. Staten borde, enligt intervjupersonerna, ändå ta sitt ansvar då det är på grund av bristande rutiner och processer som de illegala adoptionerna har kunnat genomföras. Vi kan även se att våra intervjupersoner på olika vis har ändrat sin syn på internationell adoption efter att de själva har fått reda på sanningen om att de blivit stulna från sina biologiska föräldrar. Sammantaget hittar vi likheter såväl som skillnader på hur våra intervjupersoner upplevt sina liv som adopterade utifrån identifierade teman så som; tacksamhet, utanförskap, identitet och samhörighet. / The purpose of our study was, partly to investigate what perception "the stolen children" have of their identity but also their views on international adoption. We were also interested in examining the interviewees' experiences of help and support from society when their regularities were discovered. But above all, we wanted to shed light on the situation the adoptees find themselves in after they have found out that they have been adopted away from their respective families without the parents' consent. The method we used to conductour study is qualitative analysis, with an inductive approach, where the empirical materialconsisted of interviews with three people who were adopted from Chile during the 1970sand 1980s. The interviews were analyzed using thematic analysis. The theories chosen forthe study's analysis are Erikson's and Stier's theories of identity development, Cullberg's crisis theory and Goffman's theory of stigma. We decided on these in order to be able to further discuss the interviewers' experiences of their adoption stories and experiences. Our conclusions from this study are that society has failed in connection with the discoveryof the suspected illegal adoptions from Chile. The victims should have been offered adequate help and support. Instead, they have had to seek support through the association Chileadoption.se, and through others with similar stories. The state should, according to the interviewees', have taken its responsibility, as it is due to their lack of routines and processes that the illegal adoptions have been able to continue. We can also state that our interviewees have changed their view on international adoption after they themselves found out the truth about the actual facts, i.e. that they were stolen from their biological parents. Overall, based on identified themes such as; gratitude, exclusion and identity and belonging, we find similarities, but also differences, in how our interviewees have experienced their lives asadopted.