Sammanfattning   Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Vid cancer sker en okontrollerad mutation av cellerna som leder till tumörbildningar. Sjukdomen förändrar den drabbades liv och kan ge sociala, emotionella och existentiella konsekvenser.   Metod: Författarna har genomfört en deskriptiv litteratur studie med 22 artiklar från olika länder med syftet att beskriva cancerpatienters upplevelser av existentiell smärta.   Resultat: Studiens resultat är presenterat i två teman: Lidande som berör kropp, psyke och socialt liv med subteman: Fysiskt, psykiskt och socialt lidande och Spirituellt lidande med subteman: Tankar kring andlighet, Att uppleva acceptans, Att fina mening och Att känna hopp. Teman och subteman beskriver patientens upplevelser av existentiell smärta vid cancer. Fysiska lidandet uttrycktes i form av trötthet och andra biverkningar från cancerbehandlingen. Den fysiska nedsättningen ledde till psykiskt och socialt lidande som var uttryckt i form av ångest, skuld, skam, isolering, oro, tankar kring döden och depression. Dessa upplevelser ledde till en oförutsägbar framtid där mening, hopp och acceptans var viktigt att uppnå för att kunna hantera sin situation och minska det spirituella lidandet.    Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskor fokuserar på alla dimensioner vid vårdandet av patienten som fysiskt, socialt, psykiskt och existentiellt för att ge så god omvårdnad som möjligt. Patienterna tyckte att existentiella smärtan behöver mer uppmärksamhet och att det ingår i sjuksköterskans ansvar att kunna hjälpa patienterna med sina existentiella frågor och behov. Miljö, god relation, lyhördhet leder till bra samtal som hjälper patienterna att skapa hopp, acceptans, mening som i sin tur kan leda till lindring av den existentiella smärtan. / Abstract   Background: Cancer is one of the most common diseases in Sweden, where there is an uncontrolled mutation of cells that lead to tumour formation. The disease alters the patient`s life and can cause social, emotional and spiritual consequences.   Method: A descriptive literature review, with 22 articles from different countries, with the aim to describe cancer patient`s experiences of existential pain was performed.   Results: The study results are presented in two themes: Suffering that affects the body, psyche and social life with subthemes: physical, psychological and social suffering and Spiritual suffering with subthemes:Thoughts on spirituality, to experience acceptance, to find meaning and hope. Themes and subthemes are describing patient`s experiences of existential pain in cancer. Physical suffering was expressed in the form of fatigue and other side effects from cancer treatment. The physical impairment leading to mental and social suffering that was expressed in the form of anxiety, guilt, shame, isolation, anxiety, thoughts about death and depression. These experiences led to an unpredictable future where meaning, hope, and acceptance was important to achieve to be able to handle the situation and reduce the spiritual suffering.   Conclusion: It is important that nurses focus on all dimensions in the care as physically, socially, psychologically, existentially to provide as good care as possible. The patients felt that existential pain needs more attention and that it is the nurse's responsibility to help patients with their existential questions and needs. Environment, good relationship, responsiveness and lead to good conversation that helps patients to create hope, acceptance, meaning, that leads to relief of the existential pain.

No description available.

<p><strong>Bakgrund: </strong>När en människa är drabbad av en livshotande sjukdom, t.ex. cancer, amyotrof lateral skleros (ALS) eller hjärtsjukdom, som är i ett palliativt skede innebär det för de flesta människor en existentiell erfarenhet. Både den sjuka människan och dennes närstående tvingas att fundera på bl.a. sin relation till döden och vad som är meningen med livet.<strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård och vad som kan utlösa dessa.</p><p><strong>Metod: </strong>Forskningsmetoden som användes var en allmän litteraturstudie. En systematisk elektronisk sökning genomfördes i databaserna Cinahl, Medline och Pubmed. Sökorden som användes var palliative care, existential, spiritual och nursing i olika kombinationer. Artiklarna har granskats och värderats enligt Forsbergs och Wengströms checklistor för kvalitativa och kvantitativa artiklar.</p><p><strong>Resultat: </strong>Alla studier som ingår i litteraturstudiens resultat visade att existentiella upplevelser utlösta av olika faktorer var vanligt förekommande hos patienter inom palliativ vård. Existentiell ensamhet orsakades av bl.a. bristande kommunikation med närstående, ökat beroende, förlust av kontroll och bristande bemötande från vårdpersonal. Upplevelsen av skuld utlöstes av tidigare levnadssätt som kunde vara orsaken till sjukdomen och för att religiösa normer inte hade följts. Hjälplöshet upplevdes vid förlusten av förmågan att klara av vardagliga situationer. Brister i kommunikation och bemötande från vårdpersonal medförde upplevelsen av bristande autonomi och självbild liksom maktlöshet. Konflikter i familjen, rollförändringar och tankar på familjens framtid utlöste upplevelsen av oro och otrygghet. När sjukdomen försämrades var det svårt att bevara hoppet liksom att finna meningen med livet.</p><p><strong>Konklusion: </strong>Det existentiella välbefinnande hos patienter inom palliativ vård kan förbättras om sjuksköterskor har en ökad kunskap om de existentiella upplevelserna och utlösande faktorer som redovisas i litteraturstudiens resultat.</p><p> </p><p> </p>

Föreliggande studie undersökte samband mellan existentiell kris ochreligiositet i det högsekulära Sverige. De teoretiska utgångspunkternahämtades från coping- och anknytningsteori. Syftet var att undersöka omföräldrar som befann sig i en existentiell kris p.g.a. att de fått ett allvarligtsjukt barn skiljde sig från föräldrar till friska barn i variablerna gudstro,förekomst och frekvens av bön samt bönens innehåll/riktning. Dessutomundersöktes gruppskillnader i samma variabler utifrån subgrupper av ejtroende. Ett bekvämlighetsurval gav 129 deltagare, 57 iundersökningsgruppen och 72 i jämförelsegruppen. Statistisk prövning avsamtliga frågeställningar genererade nollresultat. I diskussionen resoneradesom detta berodde på att svenskarna i så låg grad hade religionen som enviktig del av sitt orienteringssystem. Ett bifynd var att hälften av deltagarna,oavsett grupp, bad till Gud eller bad på annat sätt - medan endast var femtetrodde på Gud.

Introduktion: Hjärtimplantat är en avancerad livslång behandling som utgör en stor livsomställning för patienten. Det är en sjuksköterskas professionella ansvar att främja god hälsa och vid god hälsa ska både de biologiska funktionerna och den existentiella upplevelsen tillgodoses. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens existentiella upplevelse av att leva med ett hjärtimplantat. Metod: En litteraturstudie med induktivt förhållningssätt som följt Polit och Beck (2012) nio steg där sökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Detta gav 10 vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod som kvalitetsgranskades enligt Polit och Beck (2012) ”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report”. Artiklarna bearbetades ingående och fyra kategorier identifierades. Resultat: Bearbetningen resulterade i en kategorisering av fyra kategorier: att tappa fotfästet, relationen till döden, relationen till hjärtimplantatet och att gå vidare. Slutsats: Den existentiella upplevelsen har beskrivits av patienterna som en ständig process av att tappa fotfästet, konfronteras med sin egen dödlighet, försöka skapa en relation till sitt hjärtimplantat och sedan försöka återta kontrollen för att kunna gå vidare. Ett individanpassat stöd från sjuksköterskan och stöd av närstående verkar ha en positiv inverkan på patientens existentiella upplevelse.

Bakgrund: När en människa är drabbad av en livshotande sjukdom, t.ex. cancer, amyotrof lateral skleros (ALS) eller hjärtsjukdom, som är i ett palliativt skede innebär det för de flesta människor en existentiell erfarenhet. Både den sjuka människan och dennes närstående tvingas att fundera på bl.a. sin relation till döden och vad som är meningen med livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård och vad som kan utlösa dessa. Metod: Forskningsmetoden som användes var en allmän litteraturstudie. En systematisk elektronisk sökning genomfördes i databaserna Cinahl, Medline och Pubmed. Sökorden som användes var palliative care, existential, spiritual och nursing i olika kombinationer. Artiklarna har granskats och värderats enligt Forsbergs och Wengströms checklistor för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Alla studier som ingår i litteraturstudiens resultat visade att existentiella upplevelser utlösta av olika faktorer var vanligt förekommande hos patienter inom palliativ vård. Existentiell ensamhet orsakades av bl.a. bristande kommunikation med närstående, ökat beroende, förlust av kontroll och bristande bemötande från vårdpersonal. Upplevelsen av skuld utlöstes av tidigare levnadssätt som kunde vara orsaken till sjukdomen och för att religiösa normer inte hade följts. Hjälplöshet upplevdes vid förlusten av förmågan att klara av vardagliga situationer. Brister i kommunikation och bemötande från vårdpersonal medförde upplevelsen av bristande autonomi och självbild liksom maktlöshet. Konflikter i familjen, rollförändringar och tankar på familjens framtid utlöste upplevelsen av oro och otrygghet. När sjukdomen försämrades var det svårt att bevara hoppet liksom att finna meningen med livet. Konklusion: Det existentiella välbefinnande hos patienter inom palliativ vård kan förbättras om sjuksköterskor har en ökad kunskap om de existentiella upplevelserna och utlösande faktorer som redovisas i litteraturstudiens resultat.

I use Heidegger’s Being and Time to understand and critique racial discourse, but to also determine Heidegger’s reach into issues like racial identity. I start by examining how his introductory statements in Being and Time on the term “existentiell” suggest a path towards a conception of identity. I then go into how a racial identity could, through his terminology, be conceived as what I call a “fear existentiell.” I demonstrate how society assists the individual in maintaining a racialized existence that is embedded in fear. I move toward an examination of Heidegger’s three concepts of death to demonstrate how two of these death concepts (verenden and ableben) are often attached to a racial identity through racial discourse. I move into a discussion that relies on W.E.B. Du Bois’s conception of the black American as a problem for America and, using his seminal question, “How does it feel to be a problem?” I show that the individual’s existence, as discussed in Heidegger, becomes a problem for itself through the racial discourse about its identity. I call this “Being-a-problem.” At first, I discuss it as inauthentic, as it is driven by social fear and generalized discussions about racial identity; however, I later demonstrate how it can move from inauthentic Being-a-problem to authentic Being-a-problem. I end with an analysis of racial discourse, showing that it exemplifies what I call, “race reports,” which are comprised of reports about the individual’s racial identity that conceal a person’s potential for authenticity.

Syftet med denna kvalitativa studie är att mot bakgrund av Viktor Frankls teori kring existentiell mening undersöka diakoners erfarenheter av hur människor de möter upplever existentiell mening samt på vilket sätt existentiell mening kan relateras till det socialpedagogiska fältet. Detta eftersom vi under vår utbildning samt i yrkeserfarenheter från fältet upplevt att det existentiella perspektivet saknats. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med diakoner från Svenska Kyrkan. Studiens resultat visade att det finns stora likheter mellan det diakonala och socialpedagogiska fältet. Resultatet visade även att de människor diakonin möter har spörsmål av existentiell karaktär, men att dessa är särskilt framträdande då människor befinner sig i en utsatt eller svår livssituation. Samt att diakonin ofta får träda in när samhällets resurser brister och informanterna efterfrågar ett större samhälleligt ansvar vad gäller att kunna möta människors existentiella spörsmål.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som består av höga glukosnivåer i blodet. Att drabbas av diabetes typ 2 innebär förändring i individens liv. Livsstilsförändringar såsom att öka motion och genomföra kostförändringar kan komplettera eller ersätta medicinska behandlingar hos diabetiker. Det är viktigt att patienter tar ansvar för sin egen vård för att kunna undvika framtida komplikationer. Sjukdomen kan skapa lidande hos patienten, en förändrad livsstil kan förbättra patientens sjukdomstillstånd och bidra till en god hälsa och välbefinnande. Kroppen har en stor betydelse för människan och genom kroppen har vi tillgång till världen. Vid livsstilsförändringar framstår kroppen främmande, jämfört med en kropp som tidigare var bekant för diabetiker. Sjuksköterskans roll är att ha patientens livsvärld i fokus, att informera och motivera patienten samt skapa en god vårdrelation. Syfte med denna studie är att belysa patienters upplevelse i samband med livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Litteraturstudien bygger på 10 vetenskapliga artiklar. Data har analyserat med hjälp av Axelssons (2012, s. 212-214) modell för litteraturstudier. I resultatet framkommer tre teman som består av: Att utkämpa kamp för att uppnå mening, Att varsebli kroppen och Att bli bekräftad av vården. I samband med att livsstilsförändringar blev aktuellt för patienten, uppstod också rädsla och oro inför sena komplikationer och förtidig död vilket ledde till att de tog sjukdomen på allvar. En del patienter upplevde mening och sammanhang i samband med livsstilsförändringar där de insåg att de kan få ett hälsosammare liv. Det framkommer även att patienterna är i behov av information och bekräftelse från vården för att genomföra livsstilsförändringar.

Det här är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka hur religionskunskapslärare undervisar om sexualitet i skiljelinjen mellan att upprätthålla antidiskrimineringslagen och värdegrunden, i samband med att skapa förståelse för religioners synsätt på sexualitet. Med kvalitativ forskningsintervju som metod, intervjuades fem religionskunskapslärare som undervisar på både gymnasiet och för grundskolans senare år. Därefter analyserades lärarnas utsagor utifrån toleranspedagogik, normkritisk pedagogik och existentiell relationspedagogik som teoretiska ramverk i syfte att tolka vilka didaktiska aspekter, möjligheter och svårigheter som är förknippat med deras undervisning om sexualitet. Resultatet visade att det fanns många likheter i hur de bedrev sin undervisning. Samtliga lärare upplevde att det finns en spänning mellan att värna om antidiskriminering och att skapa förståelse för religioners synsätt på sexualitet. Mangrant värnade de om rätten till att styra över sitt eget liv men också att det fanns nyansskillnader i vad man tryckte på i värdegrunden. Lärarna beskrev att de hanterade värdegrundskonflikter genom att markera, dra gränser mellan religionens och samhällets normer och diskutera. Vidare beskrev lärarna både didaktiska möjligheter och svårigheter med att undervisa om sexualitet inom religionsämnet och att de upplevde detta på olika sätt. För en stor del av de intervjuade fanns en gemensam nämnare i att det förekom didaktiska svårigheter förknippat med elevers negativa inställningar till homosexualitet men också om det fanns elever som tidigare varit utsatt för något. / <p>Religion</p>