Den här studien har som syfte att undersöka pedagogers förhållningssätt till etnicitet och mångfald samt deras erfarenheter av att arbeta med flerspråkiga barn. Tre teman som relaterar till etnicitet och mångfald i förskolan har formulerats: språk, identitet och lärande. Genom att ställa frågor utifrån dessa teman bidrar studien med ökad förståelse av pedagogers erfarenheter av att arbeta med etnicitet och mångfald i förskolan.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer av fem stycken förskollärare som är verksamma i olika delar av Stockholm. Den teoretiska utgångspunkt som den här studien vilar på grundar sig i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på etnicitet och mångfald (Lundqvist 2010). Resultatet av den här studien visar på att det finns olika förhållningssätt till etnicitet och mångfald bland de intervjuade förskollärarna. En tydlig skillnad var att merparten definierade både etnicitet och mångfald utifrån olikheter, medan en pedagog inte ville definiera på förhand. Vi fann också att det fanns både likheter och skillnader i deras erfarenheter och kunskaper av att arbeta med flerspråkiga barn. I diskussionen diskuteras resultatet vidare utifrån den tidigare forskningen på ämnet.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur bisexuella personer förhåller sig till sin identitet i en binär värld. Fem personer (en med icke-binär könsidentitet, en man, två kvinnor och en queer kvinna) har intervjuats, och intervjuerna har analyserats utifrån tolkande fenomenologisk analys, även kallad IPA. I resultatet framkommer mycket som bekräftar tidigare forskning gällande identitetsutveckling där de genomgår faser av förvirring, behov av stolthet/komma ut, kulturell gemenskap och syntes. Deltagarna upplever också att det ställs vissa särskilda krav på bisexuella personer och har upplevelser av olika former av stigmatisering som riktas mot bisexualitet, såsom hypersexualitet, sexualisering och monosexism. / The aim of this thesis was to study how bisexually-identified people relate to their identity in a binary world. Five persons (one non-binary identified, one male-identified, two female-identified and one queer female-identified) have been interviewed, and the interviews were analysed using interpretative phenomenological analysis, also known as IPA. The results confirm much of earlier research concerning sexual identity development where the participants went through phases of confusion, need of pride/coming out, need of cultural immersion and synthesis. The participants also experienced that there was particular demands on bisexual-identified people and how they experienced attraction, and they had several experiences of different forms of stigmatisation aimed at bisexuality, such as prejudices about hypersexuality, sexualisation and monosexism.

<p>Örebro Universitet</p><p>Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap</p><p>Socialt arbete</p><p>C-uppsats 61-90 p</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Titel: Är ett liv värt att veta? En kvalitativ studie av levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv</p><p>Författare: Högberg, Helena och Korhonen, Ljubica</p><p>Handledare: Karlsson, Urban</p><p>Inom ämnesområdet socialt arbete har vi valt att studera levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar till att ge djupare förståelse av levnadsprocessens betydelse för identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Frågeställningarna var: Vad kan en social biografi tillföra för förståelse av identitetsutvecklingen? Vilka effekter har de sociala insatserna haft på identitetsutvecklingen?</p><p>Den metod som användes var kvalitativ och materialet inhämtades med hjälp av djupintervjuer med två personer. Analysen av det insamlade materialet har skett på två sätt, dels har vi under sammanställningen av informanternas levnadsberättelse sökt att återberätta deras utsagor utifrån en social biografi, och dels med hjälp av Eriksons begreppsapparat kring livscykeln analysera diskontinuiteternas inverkan på den identitetsskapande processen. Studiens resultat visat att levnadsberättelsen berikar förståelsen av identitetsutvecklingen genom att lyfta fram diskontinuiteter, brytpunkter eller episoder, som i ett livscykelperspektiv inte tillskrivs någon signifikant betydelse. Genom livscykelperspektivet kan vi se hur ungdomar använder sig av sin inre identitet i sociala sammanhang. De sociala insatserna som har genomförts fram till intervjutillfället har haft en viss effekt på identitetsutvecklingen. Vi har sett att insatserna har kunnat ge informanterna möjlighet att lösa kriser från tidigare stadium och på så sätt vara bättre rustade för kommande kriser.</p><p>Nyckelord: Social biografi, livscykelperspektiv, identitetsutveckling, ungdom, sociala insatser</p>

<p>The aim with my work was to gain a deeper understanding of some adult adopted children’s experiences and reflections about which role parent ship plays for the adopted child’s development of identity. Following questions have been in focus: What does a working parent ship imply, seen from the perspective of adopted child? In which way can the development of identity for the adopted child be supported by a functional parent ship? Semi-structured interviews were carried out with the two following themes: Support and confirmation. The sample consisted of five foreign-adopted between the age of 18 and 37 years. The result showed that the major part of the interview had a common picture of what a functional parent ship should be in order for an adopted child to have a favourable development of the identity, namely to have an understanding of how it is to be adopted, as being the most important and the sole base for the parent-ship. The discussion concerned obstacles and possibilities for a functional parent ship regarding the adopted child’s development of identity.</p>

The aim with my work was to gain a deeper understanding of some adult adopted children’s experiences and reflections about which role parent ship plays for the adopted child’s development of identity. Following questions have been in focus: What does a working parent ship imply, seen from the perspective of adopted child? In which way can the development of identity for the adopted child be supported by a functional parent ship? Semi-structured interviews were carried out with the two following themes: Support and confirmation. The sample consisted of five foreign-adopted between the age of 18 and 37 years. The result showed that the major part of the interview had a common picture of what a functional parent ship should be in order for an adopted child to have a favourable development of the identity, namely to have an understanding of how it is to be adopted, as being the most important and the sole base for the parent-ship. The discussion concerned obstacles and possibilities for a functional parent ship regarding the adopted child’s development of identity.

Örebro Universitet Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Socialt arbete C-uppsats 61-90 p SAMMANFATTNING Titel: Är ett liv värt att veta? En kvalitativ studie av levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv Författare: Högberg, Helena och Korhonen, Ljubica Handledare: Karlsson, Urban Inom ämnesområdet socialt arbete har vi valt att studera levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar till att ge djupare förståelse av levnadsprocessens betydelse för identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Frågeställningarna var: Vad kan en social biografi tillföra för förståelse av identitetsutvecklingen? Vilka effekter har de sociala insatserna haft på identitetsutvecklingen? Den metod som användes var kvalitativ och materialet inhämtades med hjälp av djupintervjuer med två personer. Analysen av det insamlade materialet har skett på två sätt, dels har vi under sammanställningen av informanternas levnadsberättelse sökt att återberätta deras utsagor utifrån en social biografi, och dels med hjälp av Eriksons begreppsapparat kring livscykeln analysera diskontinuiteternas inverkan på den identitetsskapande processen. Studiens resultat visat att levnadsberättelsen berikar förståelsen av identitetsutvecklingen genom att lyfta fram diskontinuiteter, brytpunkter eller episoder, som i ett livscykelperspektiv inte tillskrivs någon signifikant betydelse. Genom livscykelperspektivet kan vi se hur ungdomar använder sig av sin inre identitet i sociala sammanhang. De sociala insatserna som har genomförts fram till intervjutillfället har haft en viss effekt på identitetsutvecklingen. Vi har sett att insatserna har kunnat ge informanterna möjlighet att lösa kriser från tidigare stadium och på så sätt vara bättre rustade för kommande kriser. Nyckelord: Social biografi, livscykelperspektiv, identitetsutveckling, ungdom, sociala insatser

I läroplanen betonas vikten av att förskolan ska sträva efter att barn med annat modersmål ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på både modersmålet och det svenska språket, de ska utveckla en känsla för andra kulturer och känna delaktighet i den egna samt ska de utveckla sin kulturella identitet och uppleva en trygghet i den (Utbildningsdepartementet, 2010). Vårt syfte med denna studie var att undersöka förskolepersonalens tal och perspektiv angående barns modersmåls-, andraspråks- och identitetsutveckling. Dessa tre områden är viktiga eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle där det ställs ökande krav på hur förskolelärarna bemöter barn med olika bakgrund. Detta är en kvalitativ studie där vi genomförde fem fokusgruppsintervjuer med personalen på tre olika förskolor för att få svar på våra tre frågeställningar. Urvalet av de medverkande förskolorna gjorde vi medvetet med utgångspunkt att de skulle arbeta aktivt med flerspråkiga barn. Resultatet av fokusgruppsintervjuerna visade att all personal betonar vikten av interaktion och samspel för att barnet ska utveckla modersmålet och andraspråket. Modersmålet bidrar till ökad självkänsla och självförtroende och den vanligaste situationen är att hemmet står för utveckling av modersmålet. Personalen framhåller betydelsen av att lära sig andraspråket eftersom det underlättar livet i det svenska samhället i och med att allt är uppbyggt kring det svenska språket. Svenska som andraspråk utvecklas till största delen i förskolans verksamhet och det sker under hela dagen. Barns identitetsskapande är enligt personalen viktig för hur deras självbild och självförtroende utvecklas. För att utveckla sin kulturella identitet krävs det att modersmålet stärks och bevaras. Det som förskolan kan göra är att erbjuda dessa barn de svenska traditionerna medan föräldrarna väljer om de vill bevara sin egen kultur och det sker vanligtvis i hemmet. Främst lyfts avsaknaden av att ha en modersmålspedagog i verksamheten vid fler tillfällen än vad som ges idag. Personalen önskar att även de yngre barnen får ta del av modersmålsundervisningen eftersom detta har stor betydelse för deras andraspråks- och identitetsutveckling.

<p>Denna uppsats syfte är att beskriva och ge ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna påverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgår ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frågeställning är: På vilket sätt upplever kvinnor, i åldern 20-30 år, sexuella handlingar med sig själv och med partner/partners och hur förhåller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig själva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har använts som verktyg för att förklara Självets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har använts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt. Normer och institutioner har förklarats med hjälp av Johansson (1999), Connell (2003), Rubin (1984) och Berger och Luckmann (1979). Empirin har tagits fram genom semistrukturerade djupintervjuer (Kvale, 1997) med elva kvinnor. I studien framkom kunskap om att kroppen och genus är betydande för den sexuella situationen. Onani kan ibland upplevas som skamfyllt. Många fantiserar även vid onanistunden. Den sexuella situationen påverkas mycket av relationen personen är i. Tre olika relationer har framkommit; är den rena relationerna, sexuella relationer och episodiska sexuella möten (Giddens, 1995). Respondenterna vittnar om destruktiva relationer och idealiserar den hängivande sexuella relationen/situationen. Det framkom påverkan från samhällsnormer som betydande i den sexuella situationen/relationen, dessa verkar på olika plan och kan därför upplevas som förvirrande för individen.</p>

Denna uppsats syfte är att beskriva och ge ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna påverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgår ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frågeställning är: På vilket sätt upplever kvinnor, i åldern 20-30 år, sexuella handlingar med sig själv och med partner/partners och hur förhåller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig själva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har använts som verktyg för att förklara Självets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har använts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt. Normer och institutioner har förklarats med hjälp av Johansson (1999), Connell (2003), Rubin (1984) och Berger och Luckmann (1979). Empirin har tagits fram genom semistrukturerade djupintervjuer (Kvale, 1997) med elva kvinnor. I studien framkom kunskap om att kroppen och genus är betydande för den sexuella situationen. Onani kan ibland upplevas som skamfyllt. Många fantiserar även vid onanistunden. Den sexuella situationen påverkas mycket av relationen personen är i. Tre olika relationer har framkommit; är den rena relationerna, sexuella relationer och episodiska sexuella möten (Giddens, 1995). Respondenterna vittnar om destruktiva relationer och idealiserar den hängivande sexuella relationen/situationen. Det framkom påverkan från samhällsnormer som betydande i den sexuella situationen/relationen, dessa verkar på olika plan och kan därför upplevas som förvirrande för individen.

The purpose of this study is to examine how the identity of teenagers is affected by the loss of a parent as well as what coping strategies support identity development. The reactions the teenagers exhibit, in such circumstances, will also be examined. To accomplish this,  a theory package was created, comprising theories in developmental psychology, identity work, coping and theory of grief reactions of children and teenagers. This package provided a broad perspective, which facilitated the analysis. Furthermore, it made it easier to address the purpose and the issue of the analysis. In this study, three fictional books, that deal with the subject, have been used. In the books, the teenagers share their experiences and life stories. By doing a content analysis, the centeral themes and events could be identifyed. The themes of the books were hermeneutically interpreted. The conclusions from this study are that the fictional teenagers feel as if they have lost a part of themselves after the event of death. The most frequently exhibited reaction is that they refuse to believe that one of their parents is dead, through preservation coping. When the teenager realizes that this preservation coping strategy fails, he or she is forced to change strategy. The development of the teenagers identity is stalled; there is a risk that the teenagers sorrow interferes with various developmental stages during adolescence. For this development to resume, the teenager has to decide which coping strategy to use to cope with the loss of a parent.