I denna kvalitativa uppsats undersöks anställda inom krogbranschens upplevelser av att arbeta i en sexualiserad miljö och vad det får för betydelse. Uppsatsen söker också svar på hur krogen som sexualiserad arbetsplats framställs och vilken betydelse den har, hur de anställda inom krogbranschen förhåller sig till den organisationskultur och de känsloregler som dominerar där samt hur kön skapas, upprätthålls och utmanas på krogen som sexualiserad arbetsplats. Tidigare forskning i form av krogbranschen som yrke och som sexuell mötesplats kommer att presenteras. Likaså sexuella handlingar och sexuella trakasserier, och att gynnas, eller inte gynnas av en sexualiserad miljö. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes totalt och materialet från intervjuerna utgör den empiri som används i uppsatsen. Det teoretiska ramverket i uppsatsen utgår ifrån organisationskultur, emotionellt arbete, social identitet och görande av kön. Uppsatsens har tre huvudsakliga resultat där det första är att branschen är motsägelsefull organisatoriskt, vilket innebär att branschen är kvinnodominerad och emotionellt arbete och ansvar är en viktig del. Samtidigt har branschen en typiskt mansdominerad hierarkisk organisation. Uppsatsens andra resultat är att branschens sociala identitet är väldigt stark vilket gör att det är viktigt för de anställda att anpassa sig efter de andra, samtidigt som man inte ska tappa sig själv. Det tredje resultatet är att i krogbranschen finns könade förväntningar som man ska leva upp till men i praktiken fungerar det inte eftersom det finns skiljaktigheter i förväntningar och faktiska handlingar.

<p>Denna uppsats syfte är att beskriva och ge ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna påverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgår ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frågeställning är: På vilket sätt upplever kvinnor, i åldern 20-30 år, sexuella handlingar med sig själv och med partner/partners och hur förhåller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig själva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har använts som verktyg för att förklara Självets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har använts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt. Normer och institutioner har förklarats med hjälp av Johansson (1999), Connell (2003), Rubin (1984) och Berger och Luckmann (1979). Empirin har tagits fram genom semistrukturerade djupintervjuer (Kvale, 1997) med elva kvinnor. I studien framkom kunskap om att kroppen och genus är betydande för den sexuella situationen. Onani kan ibland upplevas som skamfyllt. Många fantiserar även vid onanistunden. Den sexuella situationen påverkas mycket av relationen personen är i. Tre olika relationer har framkommit; är den rena relationerna, sexuella relationer och episodiska sexuella möten (Giddens, 1995). Respondenterna vittnar om destruktiva relationer och idealiserar den hängivande sexuella relationen/situationen. Det framkom påverkan från samhällsnormer som betydande i den sexuella situationen/relationen, dessa verkar på olika plan och kan därför upplevas som förvirrande för individen.</p>

Denna uppsats syfte är att beskriva och ge ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna påverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgår ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frågeställning är: På vilket sätt upplever kvinnor, i åldern 20-30 år, sexuella handlingar med sig själv och med partner/partners och hur förhåller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig själva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har använts som verktyg för att förklara Självets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har använts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt. Normer och institutioner har förklarats med hjälp av Johansson (1999), Connell (2003), Rubin (1984) och Berger och Luckmann (1979). Empirin har tagits fram genom semistrukturerade djupintervjuer (Kvale, 1997) med elva kvinnor. I studien framkom kunskap om att kroppen och genus är betydande för den sexuella situationen. Onani kan ibland upplevas som skamfyllt. Många fantiserar även vid onanistunden. Den sexuella situationen påverkas mycket av relationen personen är i. Tre olika relationer har framkommit; är den rena relationerna, sexuella relationer och episodiska sexuella möten (Giddens, 1995). Respondenterna vittnar om destruktiva relationer och idealiserar den hängivande sexuella relationen/situationen. Det framkom påverkan från samhällsnormer som betydande i den sexuella situationen/relationen, dessa verkar på olika plan och kan därför upplevas som förvirrande för individen.

This paper investigates three questions; how an exegetically sound basis for a biblical ethics concerning same-sex sexual acts might be construed, what role the Bible, and other sources of ethical insight, should play in construing Christian ethics, and what a Christian ethic founded on the answers to those questions would say concerning same-sex sexual acts today. To perform these investigations, the hermeneutical issue regarding biblical texts, as well as the relation between revelatory and non-revelatory ethical sources within Christian ethics, is discussed, and the construed Christian ethics concerning same-sex sexual acts and sexuality of Lisa Sowle Cahill, Samuel W. Kunhiyop, Richard B. Hays, and Peter Coleman are evaluated before a suggestion is presented. That suggestion states that a sound exegetical basis demands a historical-critical reading that aims at understanding the language agreement between first recipients and author(s). It also claims that it is the perspective of the text that should be in focus in forming biblical ethics. Further, it is suggested that the Bible should be considered as having a unique role in Christian ethics by means of supplying a unique perspective on other sources for ethics, as well as on the insights of Scripture itself. This perspective is based on revelation, and should be formed from the central Scriptural notion of imitatio Dei/Christi. The Bible should also be recognized as a unique source of Christian ethical insight. However, an awareness of the impossibility of perfect understanding of Scripture opens the need for a dialog with other sources of ethical insight, such as experience, tradition, and secular reason, through which they are able to play a role in construing Christian ethics. Finally, the Christian ethics concerning same-sex sexual acts holds such acts to be in need of a discriminating division between good and bad; those that are performed within a loving and caring relationship and those that are not. The former are tentatively commended based on an understanding of the clearly encouraged homosocial love they might result of, as well as positive human experience, while the latter are vehemently condemned because of their damaging nature to one or both of the people involved. / Uppsatsen undersöker tre frågor; hur en god exegetisk grund för en biblisk etik angående samkönade sexuella handlingar kan utformas, vilken roll Bibeln och andra källor till etisk insikt ska ha i utformandet av kristen etik, och hur en kristen etik baserad på svaren på dessa två frågor skulle se på samkönade sexuella handlingar idag. För att undersöka dessa frågor kommer hermeneutiska frågor angående bibeltexter likväl som relationen mellan uppenbarelsebaserade och icke-uppenbarelsebaserade källor till etisk insikt inom kristen etik att diskuteras. De konstruktioner av kristen etik angående samkönad sexualitet som gjorts av Lisa Sowle Cahill, Samuel W. Kunhiyop, Richard B. Hays och Peter Coleman utvärderas också innan ett eget förslag presenteras. Det förslag som sedan presenteras menar att en god exegetisk grund kräver en historisk-kritisk läsning som söker förstå den språkliga överenskommelse som fanns mellan ursprunglig(a) mottagare och författare. Förslaget menat också att det är textens perspektiv som ska vara i fokus i utformandet av en biblisk etik. Vidare föreslås det att Bibeln ska anses ha en unik roll i utformandet av kristen etik genom att den erbjuder ett unikt perspektiv på andra etiska källor och på Skriten själv. Detta perspektiv är baserat på uppenbarelse, och bör utformas utifrån den i Skriften centrala idén om imitatio Dei/Christi. Bibeln bör också erkännas som en unik källa till kristen etisk insikt. En medvetenhet om det omöjliga i att nå perfekt förståelse av Skriften öppnar dock upp för behovet av en dialog med andra källor till etisk insikt, källor såsom erfarenhet, tradition, och sekulärt förnuft, genom vilken dessa källor kan spela en roll i konstruktionen av kristen etik.Den kristna etiken angående samkönade sexuella handlingar menar slutligen att det måste göras en skarp skillnad mellan bra och dåliga handlingar av det slaget; de som utförs inom en kärleksfull relation, och de som inte utförs inom en sådan. De förstnämnda är försiktigt lovordade i egenskap av att resultera från en klart uppmuntrad homosocial kärlek, liksom till följd av positiva mänskliga erfarenheter, medan de senare är kraftfullt fördömda på grund av deras skadliga natur i relation till en av de, eller båda, inblandade