Patienter kommer till akutmottagning för att få hjälp med sina upplevda symtom och tecken på sjukdom. Samtidigt anser sjukhusens akutmottagningar att de inte har de resurser som krävs för att möta den höga efterfrågan på akutsjukvård. Syftet med studien var därför att undersöka den evidens som fanns tillgänglig angående hur patienterna upplever det första vårdmötet på akutmottagning. En integrativ litteraturstudie valdes som metod där 17 artiklar ingick. Efter innehållsanalys framträdde tre teman; “En exkluderande känsla i en främmande miljö”, “Respektfullt bemötande” och “Förlorad kontroll”. Resultatet visar att patienternas upplevelser skiljer sig åt. I det första vårdmötet kunde patienterna uppleva att de var involverade i sin egen vård och att de möttes av en kompetent sjuksköterska som lyssnade, samtidigt kunde det första vårdmötet också leda till känslor som förlorad kontroll och diskriminering. Tillgängligheten på information som tilldelades patienterna angående väntetider och vårdprocessen var viktiga faktorer för upplevelsen.

Bakgrund Verksamheten på akutmottagningar bedrivs dygnet runt, dag som natt, runt om i Sverige. Sjuksköterskor som arbetar nattetid på akutmottagning stöter på en rad olika faktorer som kan påverka deras förmåga att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt; trötthet, minskad personalstyrka, oförutsedd tillströmning av patienter och korta möten med patienter för att nämna några. Flera av dessa faktorer antas ha missgynnande effekt på den personcentrerade omvårdnaden. Syfte Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av personcentrerad omvårdnad nattetid på akutmottagning. Metod Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats. Förhållningssättet var av induktiv karaktär och resultatet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Tio sjuksköterskor med varierande ålder och erfarenhet av nattarbete intervjuades över telefon från tre olika akutmottagningar. Resultat Sjuksköterskornas upplevelser sammanfattades i tre kategorier och tio underkategorier. Kategorierna var personcentrerad omvårdnad utifrån patientens unika behov, personcentrerad omvårdnad och nattarbete samt personcentrerad omvårdnad och arbetsresurser. Resultatet visade på att sjuksköterskan som person, patientens tillstånd, patientinformation, nattens karaktärsdrag och effekt på sjuksköterskan samt aspekter relaterade till arbetsresurser har betydelse för upplevelsen av personcentrerad omvårdnad nattetid på akutmottagning. Slutsats Sjuksköterskorna upplevde att det var enklare att ge personcentrerad omvårdnad nattetid på akutmottagning till äldre patienter och barn än till andra patientgrupper samt att patienter med de mest akuta sjukdomstillstånden erhöll den bästa personcentrerade omvårdnaden. Vidare upplevdes faktorer som ökad trötthet, lägre empatisk förmåga längre in på nattpasset, personalstyrka och tillströmningen av patienter ha avgörande betydelse för den upplevda personcentrerade omvårdnaden nattetid på akutmottagning.

Bakgrund: Samhällets syn på det biologiska och sociala könet påverkar individens förväntningar och villkor och kan innebära både psykiska och fysiska konsekvenser. Länge har mannens anatomi och biologi fungerat som norm för medicinsk forskning vilket har påverkat vetenskapen och hur den ser ut än idag. Genusvetenskapen har brett ut sig och genusbias i form av skevheter inom forskningen uppmärksammats. En stor del av ansvaret ligger på vårdpersonalen som förväntas ge vård under jämställda förhållanden och är obligerade att i sitt yrke arbeta utifrån etiska koder och principer samt förhålla sig till författningar och lagar. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av jämställd vård i vårdmötet med fokus på patientens och vårdgivarens könstillhörighet. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes och databassökningar i PubMed och CINAHL resulterade i 16 inkluderade artiklar. Dessa granskades, analyserades och sammanställdes för att sedan bilda resultatet. Resultat: Dataanalysen resulterade i två teman: “Patienten i vårdmötet” och “Vårdgivaren i vårdmötet”. Resultatet har visat att manliga och kvinnliga patienter bemöts och behandlas olika kopplat till patientens och/eller vårdgivarens könstillhörighet. Slutsats: Patienter bör bemötas som individer och behandlas utifrån lika villkor oberoende av faktorer som könstillhörighet, etnicitet, sexualitet, socioekonomisk bakgrund, kultur och ålder. Trots detta har erfarenheter och fördomar en inverkan på vårdmötet. En ökad medvetenhet hos vårdgivaren om hur normer och stereotypa föreställningar, både hos vårdgivaren och patienten, påverkar vårdmötet kan främja en mer jämställd vård.

Abstrakt  Bakgrund: Akutmottagningen är en del av hälso- och sjukvårdens system där vårdmötet ofta blir kort och snabbt, detta gör att sjuksköterskans och patientens förståelse för varandra blir viktiga. Eftersom många av patienterna befinner sig i en sårbar situation är det viktigt att vara tydlig och informera patienten för att de ska få en känsla av ett vårdande möte. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av det vårdande mötet med sjuksköterskan på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats som baseras på tio vetenskapliga artiklar  Resultat: Tre huvudteman identifierades med två tillhörande subteman av patientens upplevelser av det vårdande mötet med sjuksköterskan på en akutmottagning som visades i studiens resultat. Första temat var Vikten av att få vägledning med subteman “informationens betydelse” och “förväntningarna på vårdandet”. Andra temat var Den påverkande omgivningen med subteman: “Vårdmiljöns påverkan på patienten” och “I väntan på att få vård”. Tredje och sista temat var Behovet av att känna sig omhändertagande med subteman: “Respektfullt bemötande" och "Förtroendefullt möte”. Slutsats: Tydlig information var en viktig aspekt för att skapa ett vårdande möte med sjuksköterskan. För att patienten skulle uppleva ett bra vårdande möte fanns olika faktorer som låg till grund för detta. Kunskap om de brister patienterna upplevde kring det vårdande mötet, ger en möjlighet för sjuksköterskor att utveckla sitt arbete för att uppnå en god vård.

Bakgrund: Ätstörningar är en psykiatrisk sjukdom som drabbar främst unga personer. Bland psykiatriska tillstånd har anorexia nervosa den högsta mortaliteten. Vårdpersonalen står ofta inför utmaningar då personerna sällan inser att de behöver vård. Vårdmötet skildras utifrån vården, förhållningssättet och relationen som uppstår. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenhet av vårdmötet med personer med ätstörningar. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 12 kvalitativa artiklar utifrån databaser med huvudämnen omvårdnad och psykiatrisk omvårdnad. Granskning av artiklarna utfördes med hjälp av HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes enligt Fribergs (2017) trestegsmodell. Resultat: Erfarenheterna om vårdmötet delades in i fem kategorier. Kategorierna var relationen har betydelse och kräver gränssättning, utifrån personernas handlingssätt ändras personalens förhållningssätt, måltidsövervakning innebär en stödjande funktion, kunskap har en positiv inverkan vid utförandet av tvångsinsatser och att ge och ta kontroll medför svårigheter i vårdprocessen. Diskussion: Metoddiskussionen utgår från Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Tre fynd lyfts i resultatdiskussionen vilka var förhållningssättets påverkan av beteende och värderingar, behov av kunskap vid tvångsinsatser och den privata relationens påverkan i omvårdnaden. Fynden diskuteras utifrån omvårdnadsteorier, etiska aspekter och samhällsperspektiv.

Bakgrund Våld mot kvinnor är ett världsomfattande problem som definieras som en handling som leder till eller sannolikt kommer leda till fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande inklusive hot, tvång eller godtyckligt frihetsberövande. Våld tar inte hänsyn till etnicitet, kultur, religion, samhällsklass eller ålder utan kan drabba vem som helst. Vårdgivare har som ansvar att se varje patient som en enskild individ och omvårdnaden av våldsutsatta kvinnor bör således utgå ifrån ett personcentrerat perspektiv. Syfte Syftet var att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelser av vårdmötet. Metod Metoden som användes var en icke-systematisk litteraturöversikt som inkluderade 16 vetenskapliga artiklar vilka ligger till grund för resultatet i denna studie. Artiklarna togs fram genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed för att vidare kvalitetsgranskas utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och sedan analyseras genom en integrerad analys. Resultat Resultatet i litteraturöversikten visade att majoriteten av alla kvinnor som sökt vård till följd av att de utsatts för våld hade negativa upplevelser av vårdmötet. Kvinnorna uppfattade vårdpersonalen som dömande, hade en dålig attityd och inte behandlade dem med respekt. Även tidsbrist hos vårdpersonalen var något som togs upp som en negativ aspekt. Andra barriärer som framkom var språk och kulturella skillnader mellan kvinnan och vårdpersonalen samt miljön och omgivningens påverkan för ett eventuellt avslöjande. För att vårdmötet ska upplevas positivt krävs empati, information och stöttning från vårdpersonalen. Slutsats Slutsatsen som framkom ur resultatet visade att våldsutsatta kvinnor upplevde kunskapsbrist från vårdpersonalens sida. Vårdpersonalen har därmed ett behov av utbildning samt ökade resurser gällande våld mot kvinnor. För att kunna hjälpa dessa kvinnor behöver vårdpersonal inge trygghet, skapa ett förtroende och bygga en relation med kvinnan vid vårdmötet vilket kräver ömsesidig tillit och en god kommunikationsförmåga från vårdpersonalens sida.

Bakgrund I vårt nutida heterogena samhälle är transkulturell omvårdnad där patienterna varken delar samma kultur eller talar samma språk med vårdpersonalen högaktuellt för patienttillfredsställelse. Forskning har visat att patienter som inte förstår eller talar det språk som vårdpersonal talar har större risk att missförstå både sin egen situation och sin behandling. Även kulturella skillnader i hur man kommunicerar med ord och kroppsspråk kan utgöra ett hinder för optimal vård. För att kunna främja och förbättra en god och jämlik vård behöver patienternas upplevelser och erfarenheter tas i åtanke. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse och erfarenheter av vårdmötet utifrån ett transkulturellt perspektiv. Metod I denna litteraturstudie togs 19 vetenskapliga artiklar fram av både kvalitativ och kvantitativ design. Sökningarna genomfördes i de två databaserna som var PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades och kvalitetsgranskades med hjälp av Whittemoore och Knafls integrerade analys. Resultat Resultatet identifierade fem teman; Upplevelser av vården, Upplevelse av vårdkulturen, Praktiska erfarenheter av vården, Strategier för att hantera vårdsituationer och Olika förutsättningar inom vården. Temat Upplevelse av vården fångade ett spektrum av upplevda känslor, från att vara nöjd och tacksam till att känna hopplöshet, diskriminering, oro och rädsla. Under temat Upplevelse av vårdkulturen speglades upplevda brister som berodde på kulturskillnad. Under Praktiska erfarenheter belystes de erfarenheter som patienterna hade i form av tillgång till tolk, vårdkostnader eller information. I Strategier för att hantera vårdsituationer beskrev de olika erfarenheterna patienterna har och hur de hanterar vården. Temat Olika förutsättningar inom vården speglade de förutsättningar som påverkat eller skulle kunnat påverka vårdmötet. Slutsats Studien belyser att patientupplevelser är en komplicerad fråga som inte har ett tydligt svar. Sannolikt är att upplevelserna av vården beror på vårdförutsättningar i ett specifikt land, vilken typ av vård patienten mottagit, patientens kulturella bakgrund och vårdpersonalens kompetens samt attityd. Uppsatsen visar att brist på information, kommunikation och kunskap om den andres kultur kan spela en avgörande roll i vårdmötets kvalité. / Background In today's heterogeneous society, transcultural perspective on nursing is crucial when it comes to patient satisfaction. Studies show that patients who do not understand or speak the languages of the healthcare professionals have a higher risk of misunderstanding their own situation and treatment. Also, cultural differences in verbal and nonverbal communication can be a obstacle for good care. To promote and improve a good and equal care the patients experience needs to be explored. Aim The aim of this study was to describe patients experience of care meeting a transcultural perspective. Method In this literature review 19 scientific articles were included. The included articles represented both a qualitative and quantitative design. PubMed and CINAHL databases were used as well as a free text search to be able to find relevant articles which were able to answer the aim of the study. Articles were reviewed using Whittemoore and Knafls integrated analysis. Results The result identified five themes that were Patients' experiences of the healthcare, Patients' experience of the healthcare culture, Practical experiences of the healthcare, Patients' strategies for managing healthcare situations and Different prerequisites within healthcare. The theme Patients’ experiences described a spectrum of perceived emotions, from being satisfied and grateful to feeling of hopelessness, discriminated, worried and fearful. Under theme Patients' experience of the care culture perceived deficiencies that were due to cultural difference were described. Within the Patients' practical experiences, the experiences that the patients had in the form of access to an interpreter, care costs or information were highlighted. The theme Patient strategies describes that the different experiences patient have and how they handle their care. We also looked at Different prerequisites within healthcare that reflected patients' wishes and experiences that could contribute to a better care experience. Conclusions The study highlights that it is a complicated question that does not have a clear answer. It is likely that the experiences of the care depend on the conditions of care in a specific country, the type of care and the cultural background of the patient and the care staff's competence and attitude. The literature overview shows that the lack of information, communication and knowledge of the other's culture can play a crucial role in the quality of the care meeting.

SAMMANFATTNING Bakgrund Patienter som behöver avancerad sjukvård i hemmet, ASIH, har behov av en samordnad och säker vård. Sjuksköterskan har en nyckelroll i samarbetet med andra professioner, patienten och närstående där förmågan till empati beskrivs som något fundamentalt i omvårdnaden. Arbetsmiljön är viktig för hur en individ uppfattar sin situation och arbetsrelaterad stress kan ge negativa konsekvenser i hur sjuksköterskan utför sitt arbete. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors perspektiv av arbetsrelaterad stress samt huruvida denna stress kan påverka dem själva och deras empatiska förmåga. Metod Metoden var en kvalitativ intervjustudie inspirerad av en semistrukturerad metod. Nio sjuksköterskor från tre olika ASIH-verksamheter i Stockholm medverkade. Metoden för analysen var en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Ur intervjuerna framkom två kategorier samt fyra underkategorier. Kategorierna blev Arbetsrelaterad stress och Förmågan till empati i mötet med patienten. Resultatet visade att hög grad av arbetsrelaterad stress kan medföra att den empatiska förmågan blir försämrad, men att sjuksköterskorna i denna studie sällan upplevde att ASIH innebar hög grad av arbetsrelaterad stress. Slutsats Samtliga sjuksköterskors i studiens nuvarande arbetsplats upplevs välfungerande, både ur ett lednings- och organisatoriskt perspektiv men också ur perspektivet att samarbetet fungerar väl med kollegor och chefer. Sjuksköterskorna med tidigare arbetslivserfarenheter upplever trygghet i sin yrkesroll, och samtliga upplever att de får stöttning genom regelbunden reflektion samt att kraven sällan överstiger resurserna. Arbetsmiljön är således en viktig faktor i hur dessa sjuksköterskor upplever sitt psykosociala helhetsperspektiv, vilket gör att de sällan upplever höga nivåer arbetsrelaterad stress och således lyckas behålla sin förmåga till empati.

Depression är ett folkhälsoproblem som ökar globalt och i Sverige. Sjukdomen uppfattas enligt genusmedicinska forskare som en kvinnlig sjukdom och diagnostiseras utifrån patientens känslomässiga symtom. Det har dock visat sig att symtomen för depression kan skilja sig åt mellan könen. Det innebär att depression hos män kan missas av patienten själv och av vårdpersonal samt leda till att män inte får rätt behandling. Syftet var att beskriva vilka faktorer män med depression upplever som betydelsefulla i samband med vårdmötet. Studien är en allmän litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar varav tio kvalitativa, fyra blandad kvalitativ och kvantitativ och en kvantitativ. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. I resultatet identifierades ett antal huvudfynd. Män uttryckte behov av vårdpersonal för att förstå sin depression samt behov av en genuin relation i vårdmötet. De upplevde att de inte kände igen sig i diagnoskriterier för depression samt påverkade maskulina normer deras hjälpsökande. Männen uttryckte behov av delaktighet samt betydelsen av att få professionell hjälp i tid. Symtom på depression hos män kan förbises av vårdpersonal på grund av att mäns symtominte alltid passar in i vanliga diagnoskriterier. Män känner heller inte alltid igen sinasymtom på depression. Detta kan leda till att män sällan söker vård för depression, någotsom även visat sig har samband med maskulina normer. Av betydelse är att vårdpersonalhar kunskap om symtom för depression, att de förklarar sjukdomen depression för ökad förståelse och acceptans samt därigenom motverkar stigma.

Bakgrund HBTQI-personer står för samma hälsoproblematik som övriga befolkningen. Däremot löper de större risk för depression, suicidalitet och ohälsa, såsom bröstcancer, analcancer och övervikt. Inom denna grupp används även beroendeframkallande substanser i högre grad. HBTQI-personer utsätts för sociala påfrestningar vilket påverkar det dagliga livet. Den osynlighet HBTQI-personer har i vården påverkar utkomsten av den medan vårdpersonal samtidigt uttrycker att okunskap finns för HBTQI-specificerad vård. Syfte Syftet var att belysa HBTQI-personers upplevelser av mötet med vården inom somatisk vård. Metod Denna icke-systematisk litteraturöversikt är utförd med en kvalitativ design där 15 vetenskapliga artiklar inkluderats. Sökordskombinationer i databaserna CINAHL och Pubmed användes för att inhämta artiklarna. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån ett bedömningsinstrument för att sedan genomgå en analys. I analysen skapades teman och subteman baserat på de olika artiklarnas resultat. Resulta tHBTQI-personer upplevde främst negativa upplevelser av vårdmötet. Heteronormativitet, bristande kunskaper i HBTQI-specifik vård och vårdkvalitet samt en oförmåga att bilda en tillitsfull relation till vårdgivaren var orsakerna till detta. Framgångsfaktorer i vårdmöte tvar när HBTQI-personer upplevde en personcentrerad vård där kommunikation, respekt, öppenhet, intresse och medkänsla upplevdes. Slutsats Samtliga artiklar påvisade negativa upplevelser av vårdmötet som övervägande. En utökad kunskap hos vårdpersonalen i HBTQI-specifik vård skulle kunna utmana de negativa upplevelserna HBTQI-personer upplever samt bjuda in till en mer välkomnande vård där kvalitet och kunskap finns men också en god kommunikation med öppenhet och intresse.