Jag har i denna studie försökt utforska lärarstudenters föreställningar om pedagogisk relationskompetens. Ett underordnande syfte med undersökningen var att diskutera vad utbildningen och i synnerhet den för studien aktuella kursen bidrar med i fråga om studenternas pedagogiska relationskompetens. Undersökningen genomfördes på grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem i en mellanstor svensk kommun. Studien tar främst sin utgångspunkt i skandinavisk forskning i ämnet. Metoderna som använts är såväl individuella intervjuer som fokusgruppsintervjuer. Resultaten av samtliga intervjuer analyserades, sammanställdes och presenterades utifrån teman och underteman. Resultatet visar på att studenterna har en uppfattning om att främjande av goda relationer med elever är en förutsättning för yrket och att utvecklandet av pedagogisk relationskompetens är en viktig faktor för att bli en bra pedagog. Resultatet som framkommit tyder på att studenterna i första hand uppehåller sig vid resonemang om relationer utifrån ett punktuellt perspektiv, där intresse för den enskilda elevens problem och förmågor är i blickpunkten. Dock ges en antydan om att studenterna i viss mån kan resonera kring relationer ur ett relationellt perspektiv, där vikten främst läggs vid hur elevens handlingar kan förstås i relation till det aktuella sammanhanget. Resultatet ger ett visst stöd för att den aktuella kursen ökar studenternas förmåga att utveckla pedagogisk relationskompetens. I första hand kan praktiken ses som viktig och kan antas vara en avgörande del av utbildningen för studenternas möjlighet att utveckla pedagogisk relationskompetens.

Arbetsplatsen är ett vanligt förekommande ställe för människor att inleda och upprätthålla interpersonella relationer. En sådan kontext kan dock skapa rollkonflikter om det finns motstridiga rollförväntningar mellan chefsrollen och den interpersonella relationsrollen. Syftet med denna uppsats var att inom den offentliga sektorn undersöka högt uppsatta chefers upplevelser av deras egna interpersonella relationer på arbetsplatsen. Fem semistrukturerade intervjuer med högt uppsatta chefer inom en statlig myndighet respektive en kulturinstitution genomfördes och analyserades sedan med hjälp av tematisk analys. Uppsatsen visar att högt uppsatta chefer inom offentliga sektorn främjar personliga relationer men begränsar privata relationer på arbetsplatsen. Vidare upplever cheferna tydliga rollförväntningar på chefsrollen i förhållande till interpersonella relationer, och stort fokus ligger på att förverkliga den professionella chefsrollen genom att agera professionellt, motverka misstankar samt dra gränser mellan arbetslivet och privatlivet. Cheferna använder sig av strategier för att undvika rollkonflikt.

Denna uppsats hade som syfte att undersöka hur medarbetare upplever kriskommunikationen inom organisationer, samt om detta i sin tur har någon betydelse för medarbetarnas kommunikations- och arbetstillfredsställelse. Det empiriska materialet insamlades genom tre fokusgruppsintervjuer med medarbetare som arbetar inom olika branscher och som gjort så under en pågående krissituation (i det här fallet pandemin i samband med covid-19). Genom en tematisk analys av insamlad empiri, i relation till teorier om kommunikations- och arbetstillfredsställelse samt tidigare forskning på ämnet, utmynnade följande resultat: bristande kommunikation och otydlig kommunikation framträdde som två teman som visade att bristande och otydlig kommunikation under en kris upplevs som problematiskt av medarbetare. Detta problem har i sin tur betydelse för medarbetares kommunikationstillfredsställelse. Dessa aspekter har dock inte någon nämnvärd betydelse för arbetstillfredsställelsen. Det är i stället analysens teman anställningstrygghetens roll och betydelsen av interpersonella relationer som framträder som centrala för medarbetarnas arbetstillfredsställelse under krisen. Uppsatsens slutsats är således att medarbetarna under en kris upplever bristande och otydlig kommunikation som problemfaktorer som har betydelse för deras kommunikationstillfredsställelse. Vidare behöver denna brist i kommunikationstillfredsställelsen inte ha någon betydelse för arbetstillfredsställelsen, där i stället anställningstrygghet och goda interpersonella relationer på arbetsplatsen är av större vikt.

Depression är ett folkhälsoproblem som ökar globalt och i Sverige. Sjukdomen uppfattas enligt genusmedicinska forskare som en kvinnlig sjukdom och diagnostiseras utifrån patientens känslomässiga symtom. Det har dock visat sig att symtomen för depression kan skilja sig åt mellan könen. Det innebär att depression hos män kan missas av patienten själv och av vårdpersonal samt leda till att män inte får rätt behandling. Syftet var att beskriva vilka faktorer män med depression upplever som betydelsefulla i samband med vårdmötet. Studien är en allmän litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar varav tio kvalitativa, fyra blandad kvalitativ och kvantitativ och en kvantitativ. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. I resultatet identifierades ett antal huvudfynd. Män uttryckte behov av vårdpersonal för att förstå sin depression samt behov av en genuin relation i vårdmötet. De upplevde att de inte kände igen sig i diagnoskriterier för depression samt påverkade maskulina normer deras hjälpsökande. Männen uttryckte behov av delaktighet samt betydelsen av att få professionell hjälp i tid. Symtom på depression hos män kan förbises av vårdpersonal på grund av att mäns symtominte alltid passar in i vanliga diagnoskriterier. Män känner heller inte alltid igen sinasymtom på depression. Detta kan leda till att män sällan söker vård för depression, någotsom även visat sig har samband med maskulina normer. Av betydelse är att vårdpersonalhar kunskap om symtom för depression, att de förklarar sjukdomen depression för ökad förståelse och acceptans samt därigenom motverkar stigma.

No description available.

I den här undersökningen översätts den internationellt använda studien QTI till svenska och delas ut till svenska gymnasieungdomar. Enkäten är tänkt att undersöka hur eleverna ser på sina lärare och relationen till dem. Enkäten utvärderas i uppsatsen och förslag på förbättringar ges. En genomsnittslärare tas fram utifrån resultaten, som visar på att svenska gymnasielärare är duktiga på att skapa fungerande klassrumsrelationer med sina elever, men då enkätens teman inte korrelerar fullständigt är det resultatet något osäkert.

Syftet med följande studie är att undersöka hur läraren kan stärka elevens självkänsla och självförtroende i undervisningen. Vi vill också undersöka om det finns ett samband, enligt oss, mellan de lärare som på ett medvetet sätt arbetar med att stärka elevens självbild med att se elevers olikheter som en resurs istället för ett problem. Vår ambition är att se om det finns ett samband mellan lärarens arbetssätt som i förlängningen kan förhindra att elever exkluderas till mindre grupper. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom begreppen självkänsla och självförtroende, relationer och deras betydelse för elevens inlärning. Den teori som vi har utgått från är Scheffs´ teori om sociala band och till en viss del även Meads teori om speglingsprocessen. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer ville vi se vad som kännetecknar lärare som medvetet arbetar med elevens självbild och även hur relationen påverkar arbetet med elevens självbild. Vi ville också se respondenternas syn på hur de tycker att man skall arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår studie på att nästan samtliga lärare är väl medvetna om hur man stärker elevens självbild i undervisningen och att en god relation är betydelsefull. Vidare visar resultaten att trots lärarnas medvetenhet lyckas inte alla omsätta kunskapen i arbetet med eleverna. Resultaten av enkäten visar att drygt hälften av lärarna tycker att elever i behov av särskilt stöd skall få hjälp i klassrummet utav en speciallärare medan resultatet från intervjuerna visar att hälften av de tillfrågade menar att eleverna skall få sin undervisning enskilt eller i liten grupp.

Studiens syfte är att undersöka hur föräldrar upplever sitt inflytande i förskolan och om relationen till förskolepersonalen påverkar föräldrars möjlighet till inflytande. Syftet är också att undersöka på vilket sätt föräldrar kan påverka i förskoleverksamheten och vad en sådan påverkan består i. För att komma åt syftet utfördes en kvalitativ individuell semistrukturerad intervjuundersökning, detta gjordes på föräldrar som har barn i förskoleverksamheten. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet har varit relationell pedagogik, där vi behandlat tre begrepp: interpersonella relationer, punktuella- och det relationella perspektivet. Resultatet visar att majoriteten av föräldrarna hade en god relation till förskolepersonalen. Det alla föräldrar hade gemensamt var att de ansåg att föräldrar ska ha mer inflytande i förskolan, samtidigt som föräldrarna beskrev att de förstod att förskolepersonalen har riktlinjer och begränsningar att följa. Utifrån vår sammanställning har vi sett att ett fåtal föräldrar svarade att de inte har mycket inflytande på förskolan, några svarade att de hade inflytande till viss del och en förälder svarade att hon var nöjd med sitt inflytande i förskoleverksamheten. Som en slutsats har studien visat att den som inte hade en god relation också hade ett sämre inflytande i förskoleverksamheten.

Bakgrund: Vårdrelationen är grundläggande i den psykiatriska vården och den psykiatriska vårdens kvalitet beror på hur patienten upplever denna relation. Schizofreni kan göra det svårt att kommunicera, känna förtroende för och skapa relationer med andra människor. Sjuksköterskan kommer i kontakt med patienten med schizofreni oavsett yrkesspecialitet. Sjuksköterskans omvårdnad ska utgå från en holistisk människosyn och en tro på människans potentiella kapacitet. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa faktorer i sjuksköterskans erfarenhet av den vårdande relation med patienten med schizofreni. Metod: Systematisk litteraturstudie genomfördes med databassökning i Cinahl, PsycINFO och PubMed. Resultat: I resultatet ingick 12 artiklar vilket presenterades i tre huvudkategorier och åtta tillhörande underkategorier vilka beskrev sjuksköterskans hämmande och främjande faktorer samt den terapeutiska processen relaterat till den vårdande relationen. Konklusion: Med felaktig attityd kan det vara svårt för sjuksköterskan att bygga den vårdande relationen med patienten med schizofreni. Vidare framkom det att sjuksköterskans övertygelse till schizofrenisjukdomen är avgörande för vårdande relationen. Ökad kunskap om schizofrenisjukdom ger sjuksköterskan verktyg till att bygga den vårdande relationen med patienten med schizofreni. Forskning behövs om den vårdande relationen och hur sjuksköterskans attityder påverkar patienten med schizofreni. / Background: The caring relationship is fundamental in psychiatric care and the quality of psychiatric care depends on how the patient experience this relationship. Schizophrenia can make it difficult to communicate, trust and create relationships with other people. The nurse meets the patient with schizophrenia regardless of occupational specialty. The nurse's care should be based on a holistic view of humanity and a belief in human potential capacity. Objective: The aim of the study was to elucidate factors in the nurse's experience of the caring relationship with the patient with schizophrenia. Method: The systematic literature review was based on a database search in CINAHL, PsycINFO and PubMed. Results: The result included 12 articles which are presented in three main categories and eight related subcategories which described the nurse's inhibitory and promotion factors as well as the therapeutic process related to the caring relationship. Conclusion: With an inaccurate attitude, it may be difficult for the nurse to build the caring relationship with the patient with schizophrenia. The result illustrates that how the nurse cares for the patient with schizophrenia is also dependent on the nurse's beliefs about schizophrenia disease. Increased knowledge of schizophrenia disease gives the nurse tools to build the caring relationship with the patient with schizophrenia. More research is needed on the caring relationship and how the nurse`s attitudes affect the patient with schizophrenia.

Bakgrund: Vårdrelationen är ett fackbegrepp som används för att betona patientperspektivet i vårdvetenskapen. Sjuksköterskan har en hjälpande roll och är delaktig i skapandet av vårdrelationen. Patienten bör uppfatta sjuksköterskan som genuint vårdande med relevanta färdigheter samt ha en professionell klokhet. Vårdrelationen förutsätter en respekt för patientens livsvärld och en öppenhet för patienten som levd och subjektiv varelse. Det är i mötet människor bidrar till varandras livshistoria och förståelsen av sig själva och världen de lever i. Vårdrelationen är till sin natur asymmetrisk och sjuksköterskan bör ha vårdandets etiska värdegrund samt idén om värnandet av patientens värdighet som utgångspunkt. Syfte: Syftet var att undersöka psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av vårdrelationen. Metod: En litteraturstudie valdes som metod och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet baserades på åtta artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Ur resultatet framkom två teman och fem subteman. Teman var Personliga förutsättningar samt I praktiken med tillhörande subteman tillit, tidsaspekter, allians samt i mötet och utförande. Diskussion: Diskussionen delas upp i metod samt resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter med metoden. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet utifrån Hildegaard Peplaus teori samt nya vetenskapliga artiklar. / Background: The nurse-patient relationship is a professional term used to emphasize the patient perspective in health care science. The nurse has a helping role and is involved in creating the relationship. The patient should perceive the nurse as genuinely caring with relevant skills as well as having a professional wisdom. The relationship requires a respect for the patient's lifeworld and openness for the patient as a lived and subjective being. It is in the meeting that people contribute to each other's life history and the understanding of themselves and the world in which they live. The relationship is by nature asymmetrical and the nurse should have the ethical value of care as well as the idea of safeguarding the patient's dignity as a starting point. Aim: The aim was to investigate the psychiatric nurse's experiences of the nurse-patient relationship. Method: A literature study with qualitative content analysis has been applied. The article search was conducted in the databases Cinahl and PubMed. The result is based on eight articles with a qualitative approach. Results: The result shows two themes and five sub themes. Personal prerequisites and In practice with subthemes trust, time aspects, alliance as well as in the meeting and execution. Discussion: The discussion is divided into method and result discussion. In the method discussion, strengths and weaknesses are discussed with the method. In the results discussion, the results are discussed based on Hildegaard Peplau's theory and new scientific articles.