BAKGRUND: Omvårdnadsdokumentationen har varit lagstadgad sedan 1986. Tidigare studier visar på brister i omvårdnadsdokumentationens omfattning och att omvårdnadsprocessen inte följs. VIPS-modellen används i stor utsträckning i Sverige för att dokumentera omvårdnaden. VIPS står för Välbefinnande, Integritet, Prevention och Säkerhet. SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att få en överblick över vad och i vilken utsträckning svenska sjuksköterskor dokumenterar i omvårdnadsjournalen. METOD: En litteraturöversikt har gjorts med åtta vetenskapliga artiklar. RESULTAT: Resultatet visar att sjuksköterskor i Sverige främst dokumenterar status och åtgärder. Diagnoser, mål, resultat och epikriser förekommer betydligt mer sporadiskt. Omfattningen av dokumentationen är undermålig och fullständig dokumentation enligt omvårdnadsprocessen förekommer sällan. DISKUSSION: Sjuksköterskor behöver kontinuerlig utbildning för att förstå vikten av en väldokumenterad patientjournal som följer omvårdnadsprocessen. Nya system som NANDA och NIC skulle i framtiden kunna underlätta dokumentationen genom att ett standardiserat språk tillämpas. / BACKGROUND: Nursing documentation has been a legal obligation in Sweden since 1986. Many earlier studies show that the documentation lack comprehensiveness and that the nursing process is not followed. In Sweden many nurses uses the VIPS-model when documenting. VIPS is acronym for the Swedish spelling words Well-being, Integrity, Prevention and Security. PURPOSE: The purpose of this study was to examine what and to what extent nurses in Sweden document in the patient-journal. METHOD: A literature review was chosen for this study. RESULT: The result shows that nurses in Sweden document nursing status and interventions the most. There is less documentation about diagnosis, goals, outcome and discharge notes. The comprehensiveness of the patient records is poor and complete documentation occurs rarely. DISCUSSION: Nurses need education to understand the importance of having a clear structure in the patient record following the nursing process. In the future a standardized language can help the nurses to document according to the nursing process by using systems as NANDA and NIC.

<p>BAKGRUND: Omvårdnadsdokumentationen har varit lagstadgad sedan 1986. Tidigare studier visar på brister i omvårdnadsdokumentationens omfattning och att omvårdnadsprocessen inte följs. VIPS-modellen används i stor utsträckning i Sverige för att dokumentera omvårdnaden. VIPS står för Välbefinnande, Integritet, Prevention och Säkerhet. SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att få en överblick över vad och i vilken utsträckning svenska sjuksköterskor dokumenterar i omvårdnadsjournalen. METOD: En litteraturöversikt har gjorts med åtta vetenskapliga artiklar. RESULTAT: Resultatet visar att sjuksköterskor i Sverige främst dokumenterar status och åtgärder. Diagnoser, mål, resultat och epikriser förekommer betydligt mer sporadiskt. Omfattningen av dokumentationen är undermålig och fullständig dokumentation enligt omvårdnadsprocessen förekommer sällan. DISKUSSION: Sjuksköterskor behöver kontinuerlig utbildning för att förstå vikten av en väldokumenterad patientjournal som följer omvårdnadsprocessen. Nya system som NANDA och NIC skulle i framtiden kunna underlätta dokumentationen genom att ett standardiserat språk tillämpas.</p> / <p>BACKGROUND: Nursing documentation has been a legal obligation in Sweden since 1986. Many earlier studies show that the documentation lack comprehensiveness and that the nursing process is not followed. In Sweden many nurses uses the VIPS-model when documenting. VIPS is acronym for the Swedish spelling words Well-being, Integrity, Prevention and Security. PURPOSE: The purpose of this study was to examine what and to what extent nurses in Sweden document in the patient-journal. METHOD: A literature review was chosen for this study. RESULT: The result shows that nurses in Sweden document nursing status and interventions the most. There is less documentation about diagnosis, goals, outcome and discharge notes. The comprehensiveness of the patient records is poor and complete documentation occurs rarely. DISCUSSION: Nurses need education to understand the importance of having a clear structure in the patient record following the nursing process. In the future a standardized language can help the nurses to document according to the nursing process by using systems as NANDA and NIC.</p>

Patientjournalen är framförallt ett arbetsverktyg inom vården, men journalen är också en in-formationskälla för patienter och anhöriga. Även andra läsare ska kunna förstå patientjour-nalen eftersom den används vid tillsyn och kontroll, och som underlag för kvalitetsregister samt av domstolar, försäkringsbolag och forskare. I patientjournallagen har formuleringen om att språket ska vara så lätt som möjligt att förstå för patienten funnits sedan 1985. Vårdper-sonal framhåller ofta att detta inte går att kombinera med att skriva effektiva, säkra och kor-rekta journaler. Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga drag i patientjournalen som kan påverka begripligheten i första hand för patienter men även andra läsare. Metoden som an-vänds är kritisk diskursanalys, och materialet undersöks med hjälp av valda delar av idea-tionell, interpersonell och textuell analys. Dessa delar är läsmål, deltagarroller, perspektiv, fackord och förkortningar. Även omtal studeras eftersom detta får effekter för begripligheten. Materialet består av tio journalanteckningar från en kirurgklinik som använder ett digitalt journalsystem. Mallarna i journalsystemet och dess rubriker är styrande för hur texterna blir. Undersökningen visar att förekomsten av förkortningar är relativt låg, 2,4 procent. Det finns 6,7 procent facktermer, vilket gör texterna svårlästa för en lekman. Det är läkarens (dikte-rarens) perspektiv som styr. Texternas omtal är ofta indirekt, vilket gör att det kan bli svårt att begripa vem som gör vad. Avslutningsvis diskuteras möjligheten att mottagaranpassa journalerna efter lekmäns behov.

<p>Den dokumentation som görs i patientjournaler får allt större betydelse för patientens säkerhet och delaktighet samt för uppföljning och utveckling av vårdens kvalitet. IT-stöd ökar informationens tillgänglighet, men studier visar på brister vad gäller struktur och innehåll.</p><p>Syftet med denna studie var att kartlägga i vilken omfattning dubbeldokumentation förekom i den tvärprofessionella, elektroniska patientjournalen, relaterat till sjuksköterskans dokumentation (delstudie I), samt att undersöka personals uppfattningar om dubbeldokumentation och värdet av att använda egen och annan professions dokumentation (delstudie II).</p><p>Studien genomfördes på ett länsdelssjukhus där datorjournaler använts i ca 10 år. Trettio strokepatienters journaler analyserades utifrån VIPS-modellens sökord och arbetsterapeuter, läkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor (N = 111) besvarade en studiespecifik enkät.</p><p>Resultatet visade att 15 % av innehållet i omvårdnadsdokumentationen (exklusive epikris) också fanns dokumenterat på annan plats i journalen, en eller flera gånger. Av omvårdnadsanamnesernas innehåll var 43 % dubbeldokumenterat. Motsvarande andel för omvårdnadsstatus och omvårdnadsåtgärder var 6 % respektive 10 %. När det gäller omvårdnadsepikriserna var 41 % av innehållet även dokumenterat i annan professions epikris. Dubbeldokumentationer förekom oftare mellan sjuksköterska och läkare än mellan sjuksköterska och arbetsterapeut/sjukgymnast. Samtliga professioner ansåg det värdefullt att kunna ta del av varandras dokumentation. Läkarens dokumentation följdes i stor utsträckning av alla. Arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor följde varandras dokumentation i stor utsträckning. Det var vanligare att man sökte specifik information än läste dokumentationen för att skaffa sig en helhetsbild. Sjuksköterskor sökte också ofta information för att i sin tur lämna denna vidare. Dubbeldokumentation ansågs förekomma mest inom journalens anamnesdel. Tänkbara orsaker till dubbeldokumentation ansågs vara att man inte läser vad andra har dokumenterat, att man vill visa vad som gjorts samt att diktaten skrivs in för sent. Vid jämförelse mellan sjuksköterskor med äldre utbildning respektive de med utbildning enligt 1993 års studieordning visades att sjuksköterskor med äldre utbildning instämde i högre utsträckning till att dubbeldokumentation ofta förekommer mellan läkare och sjuksköterska.</p><p>För att undvika onödig dubbeldokumentation krävs, förutom att aktuell information finns tillgänglig, att roller och ansvarsförhållanden mellan professionerna tydliggjorts.</p> / <p>The documentation made in patients’ charts is becoming of greater importance for the safety and involvement of patients and for the follow up and development of the quality of care. IT support increases the accessibility of information, but studies even show deficits pertaining to structure and content. The aim for this study was to survey to what extent double documentation occurs in multiprofessional, electronic patient charts, related to the nurse’s documentation and to investigate staffs’ understanding of the value and usage of other professionals’ documentation.</p><p>The study was conducted at a county hospital where computer charts have been in use for about 10 years. Thirty stroke patients’ charts were analysed on the basis of the VIPS models key words and occupational therapists, physicians, physiotherapists, and nurses completed a study specific survey.</p><p>The results showed that 15% of the content in nursing care documentation (excluding epicrisis) was also documented in other places in the chart, one or more times. Of the content of the nursing anamnesis 43% were double documented. The corresponding share of the nursing status and nursing interventions were 6% respectively 10%. When it comes to nursing epicrisis 41% of the content was also documented in other professionals’ epicrisis. Double documentation occurs more often between nurses and physicians than between nurses and occupational therapists/physiotherapists.</p><p>All of the occupations considered that it is valuable to be able to take part in each others documentation. Physicians’ documentation was followed to a great extent by all. Occupational therapists, physiotherapists, and nurses followed each others documentation to a great extent. It was more common to seek specific information that to read the documentation in order to acquire an overall picture. Nurses sought also often information which in turn was given to others. Double documentation was considered to occur mostly in the section of the chart for anamnesis. Conceivable reasons for double documentation were considered to be caused by not reading what others had documented, to show what had been done, and that dictation was written in too late. At a comparison between nurses with an older education and those with an education according to the 1993 curriculum showed that nurses with an older education agreed to a greater extent that double documentation occurred between physicians and nurses.</p><p>Avoiding unnecessary double documentation demands, besides that current information is available, that the conditions of rolls and responsibilities between professionals are clarified.</p>

Den dokumentation som görs i patientjournaler får allt större betydelse för patientens säkerhet och delaktighet samt för uppföljning och utveckling av vårdens kvalitet. IT-stöd ökar informationens tillgänglighet, men studier visar på brister vad gäller struktur och innehåll. Syftet med denna studie var att kartlägga i vilken omfattning dubbeldokumentation förekom i den tvärprofessionella, elektroniska patientjournalen, relaterat till sjuksköterskans dokumentation (delstudie I), samt att undersöka personals uppfattningar om dubbeldokumentation och värdet av att använda egen och annan professions dokumentation (delstudie II). Studien genomfördes på ett länsdelssjukhus där datorjournaler använts i ca 10 år. Trettio strokepatienters journaler analyserades utifrån VIPS-modellens sökord och arbetsterapeuter, läkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor (N = 111) besvarade en studiespecifik enkät. Resultatet visade att 15 % av innehållet i omvårdnadsdokumentationen (exklusive epikris) också fanns dokumenterat på annan plats i journalen, en eller flera gånger. Av omvårdnadsanamnesernas innehåll var 43 % dubbeldokumenterat. Motsvarande andel för omvårdnadsstatus och omvårdnadsåtgärder var 6 % respektive 10 %. När det gäller omvårdnadsepikriserna var 41 % av innehållet även dokumenterat i annan professions epikris. Dubbeldokumentationer förekom oftare mellan sjuksköterska och läkare än mellan sjuksköterska och arbetsterapeut/sjukgymnast. Samtliga professioner ansåg det värdefullt att kunna ta del av varandras dokumentation. Läkarens dokumentation följdes i stor utsträckning av alla. Arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor följde varandras dokumentation i stor utsträckning. Det var vanligare att man sökte specifik information än läste dokumentationen för att skaffa sig en helhetsbild. Sjuksköterskor sökte också ofta information för att i sin tur lämna denna vidare. Dubbeldokumentation ansågs förekomma mest inom journalens anamnesdel. Tänkbara orsaker till dubbeldokumentation ansågs vara att man inte läser vad andra har dokumenterat, att man vill visa vad som gjorts samt att diktaten skrivs in för sent. Vid jämförelse mellan sjuksköterskor med äldre utbildning respektive de med utbildning enligt 1993 års studieordning visades att sjuksköterskor med äldre utbildning instämde i högre utsträckning till att dubbeldokumentation ofta förekommer mellan läkare och sjuksköterska. För att undvika onödig dubbeldokumentation krävs, förutom att aktuell information finns tillgänglig, att roller och ansvarsförhållanden mellan professionerna tydliggjorts. / The documentation made in patients’ charts is becoming of greater importance for the safety and involvement of patients and for the follow up and development of the quality of care. IT support increases the accessibility of information, but studies even show deficits pertaining to structure and content. The aim for this study was to survey to what extent double documentation occurs in multiprofessional, electronic patient charts, related to the nurse’s documentation and to investigate staffs’ understanding of the value and usage of other professionals’ documentation. The study was conducted at a county hospital where computer charts have been in use for about 10 years. Thirty stroke patients’ charts were analysed on the basis of the VIPS models key words and occupational therapists, physicians, physiotherapists, and nurses completed a study specific survey. The results showed that 15% of the content in nursing care documentation (excluding epicrisis) was also documented in other places in the chart, one or more times. Of the content of the nursing anamnesis 43% were double documented. The corresponding share of the nursing status and nursing interventions were 6% respectively 10%. When it comes to nursing epicrisis 41% of the content was also documented in other professionals’ epicrisis. Double documentation occurs more often between nurses and physicians than between nurses and occupational therapists/physiotherapists. All of the occupations considered that it is valuable to be able to take part in each others documentation. Physicians’ documentation was followed to a great extent by all. Occupational therapists, physiotherapists, and nurses followed each others documentation to a great extent. It was more common to seek specific information that to read the documentation in order to acquire an overall picture. Nurses sought also often information which in turn was given to others. Double documentation was considered to occur mostly in the section of the chart for anamnesis. Conceivable reasons for double documentation were considered to be caused by not reading what others had documented, to show what had been done, and that dictation was written in too late. At a comparison between nurses with an older education and those with an education according to the 1993 curriculum showed that nurses with an older education agreed to a greater extent that double documentation occurred between physicians and nurses. Avoiding unnecessary double documentation demands, besides that current information is available, that the conditions of rolls and responsibilities between professionals are clarified.

Bakgrund Det finns flera svårigheter vid en överförflyttning från intensivvårdsavdelning till en vårdavdelning. En av dessa är hur all den vård som utförts på intensivvårdsavdelningen ska sammanfattas till en relevant, överblickbar omvårdnadsepikris. Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka om sjuksköterskor som vårdar traumapatienter anser att omvårdnadsepikrisen innehåller den information som krävs för att omvårdnadens mål ska kunna uppnås. Utöver detta syftar studien till att undersöka vilken information  sjuksköterskorna anser att omvårdnadsepikrisen ska innehålla. Vidare undersöks huruvida åsikterna skiljer sig åt mellan de båda grupperna och vad de tror om införandet av en standardiserad omvårdnadsepikrismall för traumapatienter. Metod Uppsatsen har designen av en kvantitativ studie med ett stratifierat strategiskt urval. Sammanlagt 48 sjuksköterskor har deltagit i studien. Tjugotvå stycken från ett regionsjukhus och 26 stycken från ett länssjukhus. Enkäten bestod av nio frågor där sjuksköterskorna fick bland annat skatta hur pass hur ofta de skrev viss information och vilka av VIPS- sökord de ansåg mest relevanta för omvårdnadsepikrisen. Resultat Det finns skillnader i hur omvårdnadsepikrisen uppfattas av de olika urvalsgrupperna. Regionssjukhusgruppen ansåg att de fick med all relevant information när de sammanställde omvårdnadsepikrisen medan länssjukhusgruppen ansåg att informationen var bristfällig. Vidare visade studien att de båda urvalsgrupperna skattade likvärdigt på flertalet sökord. Slutsats Båda urvalsgrupperna var i stort överrens om vilka VIPS- sökord omvårdnadsepikrisen bör innehålla. Information som ofta saknades var rekommenderade åtgärder. / Background There are numerous difficulties associated with transferring a patient from an intensive care unit to a regular ward. One of these difficulties regards the patient discharge summaries (PDS). It is difficult to summarize a relevant PDS for patients that have been treated at an intensive care unit. Objective This study’s objective is to describe what information registered nurses (RN) that care for, or receives trauma patients’ sees as relevant to include in the PDS for trauma patients. Method The study was made with a quantitative method, using a stratified strategic sample. Forty-eight RNs participated, divided into two study groups (group 1 &amp; 2). 22 RNs were sampled from a regional hospital and 26 RNs were sampled from a county hospital. The RNs assessed how frequent they documented specific information. They also assessed how important they felt specific keywords from the VIPS- documentation tool were to compile a relevant PDS. The two groups’ assessments were then compared. Results Differences were found in how the two groups perceived the amount of information in the PDS. Group 1 felt that they wrote enough information in the patient discharge summary. Group 2 felt that the information in the PDS was insufficient. The study also showed that the two groups assesses similarly on most of the VIPS- keywords Conclusion Both groups mostly agreed on what the PDS should contain. Both groups felt that information about recommended measures was missing.

<p>I dagens samhälle är det vanligt att patienter söker vård hos olika vårdgivare, vilket resulterar i att vårdinformationen blir splittrad och allt högre krav ställs på de datoriserade journalsystemen. Till exempel ska de stödja ett processorienterat arbetssätt för att samla information från samma vårdprocess. Vårdinformationen måste därför vara tillgänglig över organisationsgränser och olika journalsystem måste kunna kommunicera med varandra, där en ökad tillgänglighet ställer högre krav på informationssäkerhet och behörighetskontroll. Journalsystemen bör, för att uppfylla dessa krav, utvecklas enligt standarder och riktlinjer.</p><p>Det finns ett flertal nationella och internationella organisationer som arbetar med att ta fram standarder och riktlinjer för hur journalsystem bör utvecklas. Problemet är att dessa arbeten sker på olika nivåer och gäller olika delar av journalsystemen. Det är därmed en stor utmaning för journalleverantörer att förhålla sig till dessa arbeten. Syftet med det här examensarbetet har varit att utreda hur utvalda, svenska och europeiska, standardiseringsarbeten förhåller sig till varandra samt att avgöra på vilket sätt de är av relevans för journalleverantörer. Dessutom har syftet varit att framställa en prototyp av ett IT-stöd för processorienterad vårddokumentation.</p><p>En kvalitativ litteraturstudie har i det här examensarbetet resulterat i en sammanställning av de utvalda standardiseringsarbetena. Arbetena hanterar främst områden som kan användas för att ena vårdprocessen, exempel på dessa är behörighetskontroll och standardiserad kommunikation med informationsspecifikationer eller arketyper. SAMBA har tagit fram en processmodell som beskriver vårdprocessen. Baserat på denna modell och krav från standardiseringsarbetena har vi framställt ett förslag på ett IT-stöd för processorienterad vårddokumentation.</p>

I dagens samhälle är det vanligt att patienter söker vård hos olika vårdgivare, vilket resulterar i att vårdinformationen blir splittrad och allt högre krav ställs på de datoriserade journalsystemen. Till exempel ska de stödja ett processorienterat arbetssätt för att samla information från samma vårdprocess. Vårdinformationen måste därför vara tillgänglig över organisationsgränser och olika journalsystem måste kunna kommunicera med varandra, där en ökad tillgänglighet ställer högre krav på informationssäkerhet och behörighetskontroll. Journalsystemen bör, för att uppfylla dessa krav, utvecklas enligt standarder och riktlinjer. Det finns ett flertal nationella och internationella organisationer som arbetar med att ta fram standarder och riktlinjer för hur journalsystem bör utvecklas. Problemet är att dessa arbeten sker på olika nivåer och gäller olika delar av journalsystemen. Det är därmed en stor utmaning för journalleverantörer att förhålla sig till dessa arbeten. Syftet med det här examensarbetet har varit att utreda hur utvalda, svenska och europeiska, standardiseringsarbeten förhåller sig till varandra samt att avgöra på vilket sätt de är av relevans för journalleverantörer. Dessutom har syftet varit att framställa en prototyp av ett IT-stöd för processorienterad vårddokumentation. En kvalitativ litteraturstudie har i det här examensarbetet resulterat i en sammanställning av de utvalda standardiseringsarbetena. Arbetena hanterar främst områden som kan användas för att ena vårdprocessen, exempel på dessa är behörighetskontroll och standardiserad kommunikation med informationsspecifikationer eller arketyper. SAMBA har tagit fram en processmodell som beskriver vårdprocessen. Baserat på denna modell och krav från standardiseringsarbetena har vi framställt ett förslag på ett IT-stöd för processorienterad vårddokumentation.

<p>First-year students at Linköping University have developed a prototype that graphically visualizes a medical record in a new way. The customer of that project was the Department of Biomedical Engineering at Linköping University. They now want a usability evaluation to be performed of the prototype. The prototype is to be used by employees in the public health care and is supposed to be used on a small portable unit with a multi-touch interface. For this reason the prototype will be used as a complement to existing systems when the users work near the patients. Since the prototype is still in the design phase it is important that the continuing development is carried out in close collaboration with the users.</p><p>The purpose of this thesis was to point out which usability problems the prototype violates and which needs it must satisfy. The purpose was also to examine how the users interact with an iPod touch and what they consider of using an iPod touch. Usability is created when human interacts with a product to achieve specified goals, where the product is easy to learn, effective to use, easy to remember, has few errors and is satisfactory to use. By early and continuously involving the users in its development a product is able to reach a high level of usability. In this thesis a number of well known usability methods were used, e.g. interviews, heuristic evaluation and thinking aloud protocol. All these methods are described thoroughly in this report among with a review of how they were implemented. Finally, these methods are being discussed together with the obtained results.</p><p>During the interviews with the users a number of usability problems in the prototype were discovered together with the users’ needs which it must satisfy. It was also discovered that most of the users thought positive of working with an iPod touch. In the continuing development of the prototype these usability problems should be fixed in order to satisfy the users’ needs.</p> / <p>Förstaårsstudenter vid Linköpings Universitet har utvecklat en prototyp som på ett nytt sätt visualiserar en patientjournal grafiskt. Beställare av projektet var Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings Universitet som nu vill att en användbarhetsutvärdering genomförs av prototypen. Prototypen riktar sig till anställda inom sjukvården och ska användas på en liten handhållen enhet med pekskärm. Av denna anledning ska den vara ett komplement till befintliga system när användarna arbetar nära patienterna. Då den ännu befinner sig tidigt i utvecklingsstadiet är det nödvändigt att fortsatt utveckling sker i nära kontakt med användarna.</p><p>Detta examensarbete syftade till att peka på vilka användbarhetsprinciper prototypen bryter mot, vilka behov den måste tillgodose, att undersöka hur användarna interagerar med en Ipod touch och vad de anser om att arbeta med en sådan enhet. Användbarhet uppstår när människan interagerar med en produkt för att lösa givna uppgifter, där produkten är lätt att lära, effektiv att använda, har få fel, är subjektivt tilltalande och där det är lätt att komma ihåg hur den används. Genom att tidigt och kontinuerligt involvera användarna i utvecklingsarbetet uppnås god användbarhet. I detta arbete tillämpades ett flertal kända användbarhetsmetoder, bl.a. intervjuer, heuristisk utvärdering och tänka högt. Alla metoder finns beskrivna teoretiskt i rapporten tillsammans med en redogörelse för hur de tillämpades. Slutligen följer en diskussion kring dem och det resultat som erhölls.</p><p>Under intervjuerna med användarna framkom flera användbarhetsproblem i prototypen samt de behov den måste tillgodose. Arbetet kom även fram till att användarna över lag ställer sig positiva till att arbeta med en Ipod touch. I den fortsatta vidareutvecklingen av prototypen bör dessa användbarhetsproblem åtgärdas för att prototypen ska tillgodose användarnas behov.</p>

<p>The aim of this report is to discuss computer security in handheld computers and to find out the appropriate security level that must be implemented to be able to use handheld computers within the Swedish healthcare system. Most healthcare centers are using some kind of electronic journals for their patient´s data today, but there are still a number of clinics that are usingthe old paper-system. </p><p>On a few places in Sweden the use of handheld computers at the clinics has already started, but in the United States the use of handheld computers in the medical area is already widespread and from this we can see a lot of different situations where it is useful and effective to work with handheld computers. </p><p>The security demands on patient´s journals are high and regulated in both Swedish law and regulations from the National Swedish Board of Health and Welfare. The law does not have any substantial demands, but states that there should be an adequate security level based on the nature of the information and the costs. The conclusions of this report is that this level of security can be achieved in handheld computers if additional software is installed and used in combination with the security features in the operating system. It is also necessary to have a good method for user identification that is adjusted to fit the situation in the clinic.</p>