<p>Problem: Användbarhet på akademiska webbplatser är viktigt trots att de inte är utsatta för konkurrens på samma sätt som andra typer av webbplatser. Dagens teknik underlättar utformningen av en webbplats, men bara för att tekniken finns för att enkelt göra en webbplats innebär det inte automatiskt att den blir användbar. Utvärderingar av användbarhet ur användarens synvinkel är viktiga och kan göras tidigt och kontinuerligt genom hela utvecklingsprocessen. När webbplatsen har tagits i bruk kan det vara av intresse för den som förvaltar webbplatsen att göra en ny utvärdering av vad användarna tycker om användbarheten på webbplatsen.</p><p>Syfte: Syftet är att undersöka och analysera vad studenterna vid Mälardalens högskola anser om den nya webbplatsens användbarhet samt att ta reda på om ytterligare förbättringar kan göras.</p><p>Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp en enkät med 19 slutna och en öppen fråga. Frågorna i enkäten var baserade på en heuristisk utvärderingsmetod med användbarhets¬principer som utarbetats av Jakob Nielsen. I denna undersökning har principerna kompletterats med olika anpassningar, för webbplatser, för att kunna utforma en modell som kan tillämpas för att utvärdera användbarhet på Mälardalens högskola nya webbplats.</p><p>Resultat: Resultatet i undersökningen visar att det är svårt att dra någon generell slutsats om studenterna anser att användbarheten på webbplatsen är bra eller dålig. Inom vissa principer anser studenterna att användbarheten är mycket bra och inom andra principer är användbarheten sämre, vilket gör att det är svårt att ge ett enhetligt betyg till webbplatsen med avseende på användbarhet. Av de 19 frågor som fanns med i enkäten var det 13 som översteg 67 procent positiva svar vilket vi har tolkat som ett godkänt resultat för webbplatsen.</p>

Syftet med detta examensarbete att undersöka om systemsuiten Alfresco uppfyller krav på användbarhet för dokumenthantering och samarbete i interaktiva miljöer. Vidare är syftet att analysera om heuristisk utvärdering en lämplig utvärderingsmetod för konsultbolag att använda sig av vid utvärdering av olika systemalternativ för dokumenthantering då kund och målgrupp är okänd. Detta undersöktes genom en heuristisk utvärdering baserad på tre olika ramverk lämpade för utvärdering av användbarhet, samarbete och dokumenthantering i interaktiva miljöer. Utvärderingen utfördes på två av Alfrescos applikationer; Alfresco Explorer och Alfresco Share. Resultatet visar att det finns en del brister i Alfresco kopplade till användbarhet, dokumenthantering samt samarbete. 15 av 62 heuristiker bedömdes som ej uppfyllda och 27 av 62 som delvis uppfyllda men inget av dessa beror på allvarliga problem. Utvärderingsmetoden som användes har en hel del brister som gör att resultatet måste ifrågasättas och inte ses som definitivt. Även det faktum att utvärderingen endast utförts av en person gör att resultatens reliabilitet minskar. Vad som är viktigt att poängtera är att utvärderingen har påvisat användbarhetsbrister i gränssnitten samt avsaknad av funktioner som påverkar möjligheten för god kollaboration. Bristerna är dock inte så allvarliga vilket gör att bedömningen är att Alfresco uppfyller grundläggande krav för dokumenthantering och samarbete.

<p>Den militära underrättelsetjänsten i Sverige är i behov av att kunna hantera och analysera stora mängder information. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) arbetar med utveckling av verktyget Impactorium som är ett stöd för hantering och analys av lägesinformation och fungerar som hjälp för beslutsfattande. Det här arbetet behandlar en gränssnittsutvärdering av Impactorium med syftet är att finna användbarhetsproblem som FOI kan åtgärda, samt att undersöka om det går att skapa en användbar design utan att blanda in den tänkta målgruppen i designprocessen. I studien ingick en heuristisk utvärdering av en användbarhetsexpert och ett användbarhetstest med försökspersoner som inte tillhör gruppen slutanvändare. Användbarhetsproblem som upptäcktes validerades sedan i en fokusgrupp bestående av experter med domänkunskap inom området underrättelse, som bedömde om problemen kan anses vara samma som riktiga användare kommer drabbas av.</p><p>Studien visade att flertalet av problemen som upptäcktes av personer utanför målgruppen var riktiga problem riktade mot användbarhet. 40 av 64 problem klassades som allvarliga problem som behöver åtgärdas. Endast två av de 64 klassades inte alls som problem. Det finns stor risk att användarnyttan inte är genomtänkt och att det behövs en djupare förståelse för slutanvändarna om Impactorium skall bli användbart. Hur slutanvändaren vill arbeta och vilken funktionalitet han har behov av bör inte basras på antaganden.</p>

<p>Ett verktyg för datorstödd interaktiv utbildning, Web-based Training, har utvecklats på Sigma Information Design. Två olika utvärderingsmetoder har använts för att öka dess användbarhet: heuristisk utvärdering och användartestning. Heuristisk utvärdering är en analytisk metod där expertutvärderare inspekterar gränssnittet för att predicera (förutse) användbarhetsproblem. Användartestning är en empirisk metod där tänkbara reella användare deltar och användbarhetsproblem observeras. Föreliggande studie fokuserar på användbarhets-</p><p>problem som både prediceras med den analytiska metoden och observeras med den empiriska, så kallade ”träffar”.</p><p>Analytiska metoder predicerar användbarhetsproblem genom att utpeka bristande ”intrinsic features”</p><p>(gränssnittsegenskaper). Empiriska metoder observerar istället ”payoff features”, för att kunna identifiera användbarhetsproblem och sedan relatera dessa till bristande gränssnitts-egenskaper. Frågeställningen är om analytiska- respektive empiriska metoder utpekar samma bristande ”intrinsic feature” vid identifiering av en ”träff”. Utvärdering av verktyget med respektive utvärderingsmetod har genomförts. Under användartesterna påträffades endast ett fåtal användbarhetsproblem, vilket har medfört att ett litet antal ”träffar” identifierats för att kunna ge svar på frågeställningen. Det finns dock indikationer på en oklar korrespondens mellan metoderna.</p>

<p>Metoder som används för att utvärdera om en produkts gränssnitt är användbart, är av stort intresse för dagens forskare inom området människa-datorinteraktion. Med anledning av att användbarhetstester i allmänhet är tidskrävande och kan innebära stora kostnader, används idag metoder som heuristisk utvärdering. Användbarhetsproblem som identifieras vid användandet av inspektionsmetoder (däribland heuristisk utvärdering) har dock ifrågasatts på grund av att de vid användning bland annat identifierar andra slags användbarhetsproblem, än vad som identifieras när reella användare utför användbarhetstester. Om resultaten från utvärderingarna används som vägledning vid omdesign av befintliga system, kan detta ge felaktiga beslutsunderlag som kan ge upphov till allvariga konsekvenser för en designprocess.</p><p>Syftet med detta arbete var att undersöka om heuristisk utvärdering är en effektivare metod med avseende på validiteten, i jämförelse med metoden användbarhetstestning, att identifiera kognitiva användbarhetsproblem. För att få ett svar på arbetes frågeställning har tekniker som intervju, scenarier och ?tänka högt?, används. Även om det inte erhölls några signifikanta resultat, tyder det ändå på att heuristisk utvärdering är en effektivare metod. Resultatet visade även att metoderna kompletterar varandra.</p>

<p>Human Computer Interaction (HCI) handlar om att utveckla produkter med god användbarhet. Med användbarhet menas att system ska vara lätta att använda och lära. Jakob Nielsen är en av förgrundsfigurerna när det gäller riktlinjer för hur detta ska uppnås. Han har utvecklat tio kriterier som kan användas för att ett så bra system som möjligt ska kunna utvecklas.</p><p>På senare år har forskare börjat se till, inte bara tekniska aspekter utan även till de känslor som användaren kan tänkas uppleva under det att denna interagerar med en webbsida. Ett flertal forskare har utvecklat teorier kring begreppet Flow. Detta handlar om de känslor som uppstår när en användare till exempel sitter vid datorn. Dessa känslor kan vara tidlöshet, kontroll och fridfullhet som resulterar i att en användare stannar kvar på webbsidan en längre tid. Tiden som en användare spenderar på en webbsida är en viktig aspekt för ett företag som säljer produkter eller tjänster och att designa för Flow kan därför vara en fördel gentemot de företag som inte gör det.</p><p>Mihalyi Csikszentmihalyi är forskare inom psykologi och var den som grundade begreppet Flow. Det var för ca 15 år sedan han först presenterade sin teori och denna hade han kommit fram till efter att studerat personer som spenderade mycket tid och energi på en aktivitet som inte gav dem någon finansiell vinning utan endast stor tillfredsställelse. Csikszentmihalyi är idag förgrundsfigur inom Flow-begreppet och vi har i detta arbete använt mycket av hans teorier eller andra forskares teorier som grundats på hans forskning.</p><p>Vår frågeställning i detta arbete handlar om att utvärdera Nielsens tio kriterier för god användbarhet. Tanken är att med arbetet var att dessa ska utvärderas och eventuellt utvecklas. Vi utvärderade Aftonbladets webbsida med hjälp av Nielsens tio kriterier. Därefter fick en grupp respondenter svara på en enkät där frågorna var utformade efter Flow-teorin.</p><p>Vi kom fram till att vissa av Nielsens kriterier inte behövde omformuleras men ett av dem kompletterades för att passa för Flow. Vi har även identifierat en brist i HCI-kriterierna och därför tillfört ytterligare ett kriterie som vi anser behövs för att underlätta för Flow.</p> / <p>Human Computer Interaction (HCI) is about developing products with good usability. Usability means that systems should be easy to use and learn. Jakob Nielsen is a well renowned scientist when it comes to guidelines and how these should be reached. He has developed ten guidelines for designers to accomplish good usability.</p><p>In recent years scientists have started to look at, not only the technical aspects, but also the emotions that the user can have during the interaction with a website. Several scientists have developed theories regarding the concept of Flow. This is about the emotions that occur when someone is using a computer. Such emotions can be a lost sense of time, control and peacefulness which results in the user remaining on the webpage during a long period of time. The time a customer remains on a webpage is crucial to a company that is selling products or services and therefore designing with Flow in mind can be an advantage towards companies that has not done this.</p><p>Mihalyi Csikszentmihalyi is a scientist in psychology and was the one that first came up with the theory about Flow. He first presented it fifteen years ago and the research he made to come up with the theory was to study people that spent a lot of time and energy on activities that did not give them any financial gain but only great satisfaction. Csikszentmihalyi is today a prominent figure in Flow-theory and we have in this essay used a lot of his theories or other scientist’s theories based on his research.</p><p>Our research questions in this thesis are about evaluating Nielsen’s ten guidelines for good usability. Our purpose is to evaluate and possibly develop these guidelines.</p><p>We evaluated Aftonbladet´s website using the ten guidelines. Thereafter a group of respondents were asked to answer our survey where the questions were based on the Flow theory.</p><p>Our conclusion was that several of Nielsen’s guidelines did not need to be reformulated, but one of them however was further developed to also include Flow. We have also identified a gap in the HCI guidelines and therefore added another guideline ourselves that we feel is needed to ease the ability of Flow.</p>

Intranät har stor potential att vara effektiva och interaktiva verktyg för informationsöverföring från ledningen ut till medarbetarna inom organisationer. Ett användbart intranät leder till att kommunikationen underlättas avsevärt, vilket betyder att medarbetarna blir mer produktiva och framgångsrika. Dessutom stärks lagandan och det är bra för företagskulturen som medför positiva bieffekter. I förlängningen blir då organisationen mer lönsam och vinner konkurrensfördelar gentemot sina rivaler. Hela samhället kan alltså dra nytta av det här i form av bland annat fler arbetstillfällen och ökade skatteintäkter. Diverse användbarhetsproblem innebär dock att den här idealiska bilden sällan blir verklighet. För att undersöka vilka orsaker som ligger till grund för att informationsöverföringen brister, där intranät har en nyckelroll i sammanhanget, behövs en djup och bred bild av de faktiska förhållandena som råder i kontexten - hur ledningen kommunicerar med de anställda via intranät. Den ansatsen har inneburit att undersökningen gestaltats i form av en heuristisk utvärdering och en enkät för att täcka både MDI-experters perspektiv såväl som användarnas upplevelse av fenomenet. Insamlad data triangulerades sedan för att berika analysen av upptäckterna. Resultatet av undersökningen medför en ökad förståelse för användbarhetsproblem som kan sätta käppar i hjulet för en fungerande informationsöverföring via intranät inom organisationer, men även konkreta förbättringsförslag och reflektioner kring hur intranät kan utformas för att möta framtidens krav lanseras.

<p>För att identifiera och klassificera problem relaterade till användbarhet i mjukvarubaserade produkter används metoder speciellt utformade för detta ändamål. En av dessa metoder är Heuristisk utvärdering, men kritik har framförts mot denna metod och dess förmåga att klassificera användbarhetsproblem. I detta arbete jämförs Heuristisk utvärdering med en annan metod, i ett försök att utreda om kritiken är korrekt. Denna metod är Usability Problem Taxonomy, en metod skapad för att klassificera samt analysera användbarhetsproblem. Syftet med denna jämförelse är att ta fasta på vilken av metoderna som är lämpligast att använda vid klassificering av användbarhetsproblem, något som bedöms genom att undersöka metoderna och deras förmåga att noggrant klassificera användbarhetsproblem. Resultatet av arbetet indikerar att Usability Problem Taxonomy stödjer en mer noggrann klassificering jämfört med Heuristisk utvärdering. Det är inte möjligt att på ett enkelt sätt uppskatta noggrannheten i den klassificering som utförs med Heuristisk utvärdering</p>

Problem: Användbarhet på akademiska webbplatser är viktigt trots att de inte är utsatta för konkurrens på samma sätt som andra typer av webbplatser. Dagens teknik underlättar utformningen av en webbplats, men bara för att tekniken finns för att enkelt göra en webbplats innebär det inte automatiskt att den blir användbar. Utvärderingar av användbarhet ur användarens synvinkel är viktiga och kan göras tidigt och kontinuerligt genom hela utvecklingsprocessen. När webbplatsen har tagits i bruk kan det vara av intresse för den som förvaltar webbplatsen att göra en ny utvärdering av vad användarna tycker om användbarheten på webbplatsen. Syfte: Syftet är att undersöka och analysera vad studenterna vid Mälardalens högskola anser om den nya webbplatsens användbarhet samt att ta reda på om ytterligare förbättringar kan göras. Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp en enkät med 19 slutna och en öppen fråga. Frågorna i enkäten var baserade på en heuristisk utvärderingsmetod med användbarhets¬principer som utarbetats av Jakob Nielsen. I denna undersökning har principerna kompletterats med olika anpassningar, för webbplatser, för att kunna utforma en modell som kan tillämpas för att utvärdera användbarhet på Mälardalens högskola nya webbplats. Resultat: Resultatet i undersökningen visar att det är svårt att dra någon generell slutsats om studenterna anser att användbarheten på webbplatsen är bra eller dålig. Inom vissa principer anser studenterna att användbarheten är mycket bra och inom andra principer är användbarheten sämre, vilket gör att det är svårt att ge ett enhetligt betyg till webbplatsen med avseende på användbarhet. Av de 19 frågor som fanns med i enkäten var det 13 som översteg 67 procent positiva svar vilket vi har tolkat som ett godkänt resultat för webbplatsen.

A webpage can be perfectly usable but if users are unable to find the webpage it will remain unused. Nine out of ten Swedes use a search engine and the most popular one is Google, amongst other search engines. In this report I seek to answer which ranking factors that should be included in an SEO-audit of an existing webpage and also how to optimize a webpage for search engines. Applying the method heuristic evaluation normally used to discover usability issues in an existing interface, on TT News Agency’s campaign site I found issues having a negative impact on the visibility in Search Engines Page Results. The issues were found in the technical implementation, such as faulty redirects, poor URLs, ill usage of subdomains, no adaption for mobile browsers and wrong usage of page titles, but also in the link profile. The campaign site had few external links and the anchor text attribute was not properly used. The content suffered from lack of key word usage in meta descriptions and H1-tags and there was also duplicate content. My evaluation resulted in a list with prioritized actions to take in order to improve the visibility of the webpage in the Search Engine Page Results. / En webbsida kan vara hur användbar som helst, men om inga användare hittar till den förblir den oanvänd. Nio av tio svenskar uppger att de använder en sökmotor och vanligast av sju konkurrenter är Google. I mitt examensarbete undersöker jag hur en webbsida kan sökmotoroptimeras och vilka rankingfaktorer som borde inkluderas i en SEO-rapport. Genom att applicera metoden heuristisk utvärdering, vanlig inom användarstudier, på TT Nyhetsbyråns kampanjsajt kunde jag identifiera problemområden med den tekniska implementationen, länkprofilen samt innehållet. Problemen återfanns i ompekningar, URL-er och nyttjandet av subdomäner och i sidtitlar. Sajten hade få inlänkar och ankartexten var ofta felaktig. Innehållsmässigt fann jag problem med att sökorden saknades i metabeskrivningar samt H1-taggar, och det fanns också dubbelt innehåll. Jag drog slutsatsen att SEO bör handla om att optimera för användaren som använder en sökmotor och inte optimering för sökmotorn. Min undersökning resulterade i en prioriterad lista med åtgärder att vidta för att förbättra synligheten i sökmotorer.