Detta arbete undersöker hur User Experience Design-utvärderingsmetoden heuristisk utvärdering kunde anpassas till utvärderingen av TV-spel inom kontexten av immersive Virtual Reality. Rapporten börjar med att redogöra för TV-spel, Virtual Reality och User Experience som fält, med särskild fokus på utvärderingsmetoder. En genomgång av tidigare, relevant litteratur och utförandet av heuristiska utvärderingar ledde till skapandet av en lista med heuristiker utformade för immersive Virtual Reality-spel. En manual med riktlinjer för utförandet av utvärderingar inom en Virtual Reality-kontext skapades också. Både heuristikerna och manualen validerades och reviderades utefter resultaten av de heuristiska utvärderingar som utfördes under arbetets gång. Resultaten visade på att heuristisk utvärdering går att använda inom en VR-spelskontext, men att det kräver vissa modifikationer. Detta har implikationer för användandet av andra utvärderingsmetoder i samma kontext.

<p>Ett överflöd av information gör att den information vi verkligen vill ha blir svårare att hitta. För att råda bot på detta har det gjorts försök att hjälpa användaren att hitta genom personlig anpassning av webbsidor. Meningen är att personlig anpassning ska göra det enkelt för användaren, och att systemet därmed har hög användbarhet. Att se om det verkligen är så är syftet med denna studie. </p><p>Inom ett projekt som avser ge familjer med tonåriga diabetiker IT-stöd gjordes en heuristisk utvärdering och intervjuer för att undersöka ett antal funktioner för personlig anpassning ur användbarhetsperspektiv. </p><p>På det hela taget går det inte att säga att personlig anpassning vare sig är bra eller dåligt användbarhetsmässigt utan det avgörs av funktionernas utformning och kontexten. Det viktiga är att ge användaren stöd i sitt användande utan att för den skull styra eller störa hennes användning.</p>

Ett överflöd av information gör att den information vi verkligen vill ha blir svårare att hitta. För att råda bot på detta har det gjorts försök att hjälpa användaren att hitta genom personlig anpassning av webbsidor. Meningen är att personlig anpassning ska göra det enkelt för användaren, och att systemet därmed har hög användbarhet. Att se om det verkligen är så är syftet med denna studie. Inom ett projekt som avser ge familjer med tonåriga diabetiker IT-stöd gjordes en heuristisk utvärdering och intervjuer för att undersöka ett antal funktioner för personlig anpassning ur användbarhetsperspektiv. På det hela taget går det inte att säga att personlig anpassning vare sig är bra eller dåligt användbarhetsmässigt utan det avgörs av funktionernas utformning och kontexten. Det viktiga är att ge användaren stöd i sitt användande utan att för den skull styra eller störa hennes användning.

Regeringens mål med digitaliseringen är att Sverige ska vara ledande i utvecklingen för den. Det finns en hög efterfrågan på digital kompetens och beställarkompetensen för digitala lärresurser. Detta inkluderar hur pedagoger använder, utvärderar och väljer ut lärresurser för sina elever. I särskolan ställs högre krav på att lärresurser ska passa elevens behov och förmågor. Studien syftar till att bidra med en ökad digital kompetens för pedagoger inom särskolan med metodik för utvärdering inom UX. En litteratursökning med uppföljande fallstudie har inneburit att deltagare, i intervjuer efter att ha genomfört en utvärdering, har delat med sig av reaktioner och åsikter kring hur en utvärdering av digitala lärresursen kangenomföras. Resultatet gav en bild av hur en gränssnittsinspektion i form av en heuristisk utvärdering kan genomföras av pedagoger utan erfarenhet inom UX- området. Det inkluderar även de åtgärder som rekommenderas göra för att användas mer effektivt. / The Swedish government set a goal for Sweden to become world leading in digitalizing. There is a high demand of digital competence and client competence for digital learning resources. This includes how educators use, evaluate and select learning resources for their pupils. Special schools demands a higher level of adaptability for their digital learning resources to suit their pupils’ needs and abilities. This study aims to contribute with a higher level of digital competence for educators in special school through the use of methods for evaluation used in the UX research area. A qualitative enquiry has been conducted with participants being interviewed after having completed two sets of evaluations of a digital learning resource. They offered their reactions and thoughts on how a heuristic evaluation of the digital resource can be used in their setting as a complement to existing tools for evaluation. The result gives an image on how an interface inspection in the form of a heuristic evaluation can be conducted by educators with little to no previous experience in the UX research field. It also includes the recommended actions to iterate on the heuristic evaluation approach to make it more effective for an educator in special school.

Detta arbete är en jämförande studie mellan mätningar inom användbarhet. Studien jämför en heuristisk utvärdering med ett användartest, med inriktning på ekonomi och resultat. Syftet är att belysa den ekonomiska aspekten mellan de två metoderna. Samtidigt undersöker studien om heuristisk utvärdering är en metod som lämpar sig som beslutsunderlag. Studien är genomförd på ett tryckeri där tryckeriets IT-system har testats och utvärderats utifrån de två metoderna. Studien baseras på kvalitativa och kvantitativa metoder så som strukturerade och ostrukturerade intervjuer, observationer och enkäter.Arbetet behandlar användbarhet som begrepp och metoder för hur användbarhet mäts. Relevant teori presenteras i teoridelen och behandlas i diskussionen. De båda metoderna var relativt lika varandra. Den stora skillnaden ligger i att användartestet gav mätbara resultat medan den heuristiska utvärderingen resulterade i en givande diskussion. Ur ett ekonomiskt perspektiv var den heuristiska utvärderingen betydligt billigare att genomföra. Undersökningen visar att den heuristiska utvärderingen fungerar bra. Dock bör metoden undersökas ytterligare för att styrka påståendet. / Resource-saving methods in usability This essay is a comparative study of measuring usability. The study compares a heuristic evaluation with a usability test, with focus on economy and performance. The aim is to highlight the economic aspect between the two methods, also if the study of heuristic evaluation is a method suitable for decision-making. The study is conducted on a printing company where the company’s IT systems have been tested and evaluated on the basis of the two methods. The study is based on qualitative and quantitative methods such as structured and unstructured interviews, observation and questionnaires.The study deals with usability as a concept and different methods for measuring usability. Relevant theory is presented in the theoretical part and is discussed and addressed in the discussion.Both methods were relatively similar. The major difference is that the user test yielded measurable results, while the heuristic evaluation resulted in a fruitful discussion. From a financial perspective, the heuristic evaluation is significantly cheaper to implement. The study shows that the heuristic evaluation works well. However, the method should be further investigated to prove the claim.

Trafikverket har ansvar över den långsiktiga infrastrukturplaneringen samt drift av Sveriges vägar. En viktig faktor för säkerheten på våra vägar är vädret. Genom att kunna förutspå temperaturer och nederbörd längs vägar går det att minska risker i trafiken. Det finns mätstationer som mäter vägväder längs de vägar där det är störst risk för halka och snödrev. En mjukvara används för övervakning av väderstationerna och kvalitetskontroll av avvikelser i vägväderdatat. Trafikverket vill byta ut befintligt system för kvalitetskontroll mot ett mer användarvänligt system. I detta examensarbete skapades en prototyp till ett nytt användargränssnitt för kvalitetskontroll. Gränssnittet utvecklades i enlighet med aspekter för användbar webbdesign samt kriterier som togs fram i förstudien vid utvärdering av den befintliga kvalitetskontrollen. Det nya användargränssnittet visar avvikelser som geovisualiseringar och det utvecklades med mjukvarorna PostgreSQL, PostGIS, Geoserver, OpenLayers samt GeoExt. Användargränssnittets användbarhet utvärderades med en heuristisk utvärdering av målgruppen som det är designat för. Utvärderingen bestod av användartest samt frågeformulär. Resultatet från utvärderingen visade att deltagarnas nöjdhet med gränssnittets design varierade. Slutsatsen var att användargränssnittets användbarhet är godtagbar men att gränssnittet har förbättringspotential. / The Swedish Transport Administration is accountable for the long-term planning and management of the Swedish road infrastructure. An important factor for the safety on our roads is the weather. By predicting the weather it is possible to reduce the risk for accidents. There are stations that measure weather conditions along the roads with the greatest risk of slipperiness and snow drift. Monitoring of these weather station is executed with a  software for quality control of data deviations. The Swedish Transport Administration wants to replace the present interface for quality control with a more user-friendly system. In this thesis, a prototype for a new interface for quality control was created. The interface was developed in accordance with aspects for useful web design and criterias produced in the preliminary study which evaluated the present interface. The new interface displays data deviations as geovisualizations. The interface was developed by using the PostgreSQL, PostGIS, Geoserver, OpenLayers and GeoExt softwares. The usability of the interface was evaluated by the target audience it is designed for. The evaluation consisted of a heuristic evaluation with user tests and questionnaires. The outcome revealed that participants' satisfaction varied. The conclusion was that the usability of the interface is acceptable but that it has potential for improvement.

Företaget Kerfi AB i Norrköping är en leverantör av informationsteknik och har bland annat specialistkompetens inom service management. För detta använder de programvara från företaget CA technologies. CA Service Desk Manager är en så kallad IT Service Management applikation med processer för samordning och styrning av service management. Under inledande diskussioner kom det fram att även om programvaran har varit i bruk under flera år så finns det fortfarande problem med användargränssnittet. Uppgiften består i att analysera användargränssnittet ur ett användbarhetsperspektiv för att kunna ta fram förslag på olika lösningar till programvarans påpekade brister. För insamling av data användes en expertutvärdering vilket omfattade en heuristisk utvärdering och en consistency inspection. Dessa metoder kompletterades med intervjuer och enkäter för att få fram användarnas åsikter och synpunkter om programvaran. Examensarbetet har resulterat i en samling av förslag till sådant som kan förbättras för de delar av användargränssnittet där brister har upptäckts.

Drug interactions are an important source of medical error. Studies have also shown it as a topic of particular interest to patients. To allow patients to participate in decision-making regarding their own health, they need to be empowered with information. This information must be provided through usable information systems. This thesis explored availability of drug interaction checkers in Scandinavia. It also explored the prevalence and characteristics of usability issues preventing patients from benefiting from these. Drug interaction checkers were sampled and described. Issue-based qualitative and quantitative data were gathered through heuristic evaluations. Patterns in the data were identified through descriptive statistics. Single-case and cross-case analyses explored emergent patterns in-depth. The findings were then interpreted side by side using a mixed-methods approach. The results showed the Scandinavian public faced with drug interaction checkers addressing healthcare professionals. They also showed a multitude of usability issues in these checkers. The issues were predominantly minor, but major issues were also identified in all but one of the checkers. Catastrophic usability issues were found in two of the checkers. These had the potential to lead patients to serious medical error. Results moreover showed the checkers lacking adaptive design, patient-oriented content, and a lack of adherence to basic design principles. A positive correlation was observed between system complexity and number of usability issues. This was suggested to result from lack of user-centered design approaches, or losing track of user goals while adding features over time. The result was a handful of generally professionally oriented drug interaction checkers known to be used by patients for their utility, but failing to accommodate them in terms of information and system quality. Empowering patients to participate in decision-making affecting their health asserts the need for developing patient-oriented information databases where these do not yet exist. These need to be presented through usable interfaces acknowledging patient behaviors. / Läkemedelsinteraktioner är en viktig orsak till medicinska misstag. Tidigare studier har även identifierat läkemedelsinteraktioner som ett område av särskilt personligt intresse för patienter. För att patienter ska kunna vara delaktiga i beslutsfattande beträffande sin egen hälsa, måste de ges tillgång till information genom användbara informationssystem. Denna uppsatsen undersökte tillgänglighet av interaktions­granskare för läkemedel för den skandinaviska publiken. Den undersökte också förekomst och karakteristiker av användbarhetsproblem som förhindrar patienter från att dra nytta av dessa interaktionsgranskarna. Tillgängliga interaktionsgranskare listades och beskrevs. Kvalitativa och kvantitativa data samlades in genom heuristiska utvärderingar. Mönster identifierades genom beskrivande statistik, medan kvalitativa enkelfalls- och tvärfallsanalyser undersökte frambrytande mönster på djupet. Resultat från kvantitativa och kvalitativa metoder tolkades sedan sida vid sida. Resultaten visade att skandinaviska patienter huvudsakligen möter interaktions­granskare riktade mot professionell vårdpersonal. Resultaten påvisade också en stor mängd användbarhetsproblem i dessa granskarna. Problemen var oftast av mindre vikt, men även stora problem identifierades i alla utom en av granskarna. Katastrofala användbarhetsproblem hittades i två av granskarna. Dessa hade potential att leda patienter till allvarliga medicinska misstag. Resultaten visade dessutom att granskarna saknade adaptiv design, patientorienterat innehåll och efterlevnad av grundläggande designprinciper. En positiv korrelation observerades mellan systemkomplexitet och antal användbarhetsproblem. Detta föreslogs vara ett resultat av brist på användarcentrerad designmetod eller att man har tappat fokus på användarmål över tid medan funktioner har lagts till. Resultatet var en handfull huvudsakligen professionellt inriktade granskare för läkemedelsinteraktioner som används av patienter för deras nyttja, men som inte lyckas med att ta hänsyn till dem när det gäller informations- och systemkvalitet. För att patienter ska få möjlighet att delta i beslutsfattande som påverkar deras hälsa, finns behov av att utveckla patientorienterade informationsdatabaser där dessa ännu inte finns. Dessa måste erbjudas genom användbara gränssnitt som tillgodoser patienters beteenden.

Den här studien syftar till att besvara frågeställningen: Hur kan existerande designriktlinjer inom gränssnittsdesign anpassas för heuristisk utvärdering av gränssnittskomponenter i digitala strategibrädspel? Rapporten inleds med en bakgrund över brädspels historia, inklusive dess digitalisering och tidigare forskning inom både fysiska och digitala brädspel. Vidare redogörs en beskrivning av heuristisk utvärdering och olika designriktlinjer inom fysiska brädspel, datorspel och generell gränssnittsdesign. Baserat på en litteraturstudie över tidigare forskning om designriktlinjer för brädspel, datorspel och generell gränssnittsdesign har en lista med ett urval av etablerade designriktlinjer gjorts. Dessa har sedan använts i en heuristisk utvärdering för att undersöka hur väl de är lämpade för utvärdering av digitala strategibrädspels gränssnitt. Baserat på en analys av utvärderingen har listan med designriktlinjer itererats, som i sin tur utvärderats av tre externa utvärderare med expertis inom spelutveckling och/eller UX-design. Utvärderarna har även deltagit i en semi-strukturerad intervju om hur det var att utvärdera ett digitalt brädspel och hur listan med designriktlinjerna var att använda. Sammanlagt har litteraturstudien, de heuristiska utvärderingarna, en observation av de externa utvärderarna samt intervjuerna resulterat i en ny lista med designriktlinjer specifikt anpassade för heuristisk utvärdering av digitala strategibrädspel och visar på hur designriktlinjer behövs anpassas för utvärdering av digitala strategibrädspel. / This study aim to answer the research question: How can existing design guidelines in interface design be adapted for heuristic evaluation of interface components in digital strategy board games? The study begins with a background of the history of board games, including its digitalization and related studies of both physical and digital board games. Furthermore, a description of heuristic evaluation and different design guidelines for physical board games, video games and general interface design is made. A list of selected design guidelines have been created based on a literature review on previous studies on design guidelines for board games, video games and general interface design. These have been used in a heuristic evaluation to examine how well they work for evaluation of the interfaces of digital strategy board games. A new list with design guidelines was then created based on an analysis of the evaluation, which later got evaluated by three external evaluators with expertise in game design, UX-design or both. The evaluators also participated in a semi-structured interview about their opinions and experience of using the design guidelines to evaluate a digital board game. The literature review, the heuristic evaluations, an observation of the evaluators and the interviews resulted in a new list with design guidelines, specifically intended for heuristic evaluation of digital strategy board games, and shows how design guidelines needs to be adjusted for evaluation of digital strategy board games.

CareLigo is a medical technology company that supplies heart failure patients with a home-based care solution called OPTILOGG. OPTILOGG helps patients to keep track of their symptoms, provides medication instructions and educates them about their illness. CareLigo requested an expansion of OPTILOGG which would allow patients to talk to care providers via video communication. This thesis describes the creation of this video communication solution and how this can be done in the best way for both patients and caregivers. Based on literature studies on human-computer interaction, user interface (UI) and user experience (UX) design, a standalone Android application was developed for care providers as well as an extension in OPTILOGG taking into account that the users of OPTILOGG are often elderly with multimorbidity. Three accessibility aids were added to the extension of the OPTILOGG Android application in addition to the video solution. The first helping addition was a touch area expansion for buttons. The second aid was a screen reader feature that vocally describes objects the user clicks on. The third tool was a speech recognition feature that allowed patients to navigate in OPTILOGG with voice. The video communication between the standalone care provider application and OPTILOGG was based on WebRTC and was developed using a software development kit from a cloud communications provider called Sinch. / CareLigo är ett medicintekniskt företag som tillhandahåller hjärtsviktspatienter med en hembaserad vårdlösning kallad OPTILOGG. OPTILOGG hjälper patienter att hålla koll på deras symptom, ger medicineringsanvisningar och utbildar dem om sin sjukdom. CareLigo eftersökte en utökning av OPTILOGG vilket skulle ge patienterna möjlighet att prata med vårdgivare via videokommunikation. Detta examensarbete beskriver skapandet av denna videokommunikationslösning och hur detta kan göras på bästa sätt för både patienter och vårdgivare. Utifrån litteraturstudier gällande människa-dator-interaktion samt användargränssnitts (UI)-och interaktionsdesign (UX) utvecklades en fristående Androidapplikation för vårdgivare och en utökning i OPTILOGG med hänsyn tagen till att användarna av OPTILOGG ofta är multisjuka och äldre. Tre tillgänglighetshjälpmedel tillades i utökningen av OPTILOGG. Det första hjälpmedlet var en förstoring av klickareor runt knappar. Den andra tillgänglighetsåtgärden var en skärmläsarfunktion som beskriver objekt som användaren klickar på. Det tredje verktyget var en funktion för taligenkänning som gjorde det möjligt för patienter att navigera i OPTILOGG med röst. Videokommunikationen mellan den fristående vårdgivarapplikationen och OPTILOGG baserades på WebRTC och utvecklades med hjälp av ett utvecklingsverktyg från en molnkommunikationsle-verantör som heter Sinch.