I denna studie har en litteraturstudie genomförts för att få information om vilka utvärderingsmetoder som har använts i samband med utvecklingen av spel med barn som deltagare och vad det finns för evidens om att metoderna fungerar. Litteraturstudien har bland annat gett information om de svårigheter som kan dyka upp under processen av att involvera barn under studier. Resultatet av litteraturstudien visar att utvärderingsmetoderna användbarhetstester, Wizard of Oz-metoden och tekniken observationsschema kan tillämpas och modifieras för att användas med barn. Den roliga verktygslådan och det här eller den där är två metoder som specifikt har skapats för att användas med barn som deltagare. Litteraturstudien har även gett upphov till tre riktlinjer på vad framtida forskarna kan tänka på under tiden som en metod ska anpassas för barn. De tre riktlinjerna heter avgränsa och specificera, barn i fokus och barns förmågor och begränsningar.

No description available.

<p>Det är viktigt att ett företags informationssystem utför och uppfyller det företaget önskar. För att säkerställa detta krävs utvärdering av informationssystem. Problemet för företag är då att avgöra vilken utvärderingsmetod som är mest lämplig att använda för just den aktuella utvärderingssituationen.</p><p>Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som beaktas när val av utvärderingsmetod skall göras. För att besvara rapportens problemfomulering genomfördes en litteraturstudie där en lista med faktorer togs fram som ansågs viktiga att beakta vid metodval. Det genomfördes även en fallstudie för att utifrån ett verkligt fall kunna jämföra teori mot hur metodval för informationssystemsutvärdering ser ut i praktiken. Med det resultat som erhållits i rapporten är förhoppningen att valet av utvärderingsmetod skall underlättas för företag.</p><p>Resultatet blev en lista med faktorer som företag kan följa vid metodval. Denna lista visade sig vid tidpunkten för undersökningen inte tillämpas i praktiken men ansågs kunna vara ett bra hjälpmedel för företag att använda.</p>

Teknologins utveckling de senaste åren har lett till att barn i allt yngre åldrar interagerar med teknologiska system. Exempelvis har pekskärmar blivit alltmer tillgängliga vilket har gjort det betydligt enklare för barn att börja använda teknologier. Tidigare forskning inom Barn-datorinteraktion (BDI) har främst fokuserat på att utvärdera teknologiers användbarhet och användarupplevelse med barn i åldrarna 5 till 12 år. Nu behövs forskning om hur teknologi kan utvärderas med barn under fem år. Syftet med studien är att verifiera tillämpbarheten hos två återkopplingsmetoder i ett användbarhetstest med barn under 5 år genom att utföra ett användbarhetstest och sedan utvärdera om återkopplingsmetoderna kan användas för att erhålla återkoppling om användbarhetsproblem och barns användarupplevelse. Samtliga användbarhetstest utförs i en förskola med 12 deltagare i åldrarna 3–4 år. Observationer och intervju används för att undersöka tillämpbarheten hos respektive återkopplingsmetod. Resultatet visar att båda återkopplingsmetoderhar begränsad tillämpbarhet med barn under 5 år, i relation till de aspekter som efterfrågas i frågeställningen.

Det är viktigt att ett företags informationssystem utför och uppfyller det företaget önskar. För att säkerställa detta krävs utvärdering av informationssystem. Problemet för företag är då att avgöra vilken utvärderingsmetod som är mest lämplig att använda för just den aktuella utvärderingssituationen. Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som beaktas när val av utvärderingsmetod skall göras. För att besvara rapportens problemfomulering genomfördes en litteraturstudie där en lista med faktorer togs fram som ansågs viktiga att beakta vid metodval. Det genomfördes även en fallstudie för att utifrån ett verkligt fall kunna jämföra teori mot hur metodval för informationssystemsutvärdering ser ut i praktiken. Med det resultat som erhållits i rapporten är förhoppningen att valet av utvärderingsmetod skall underlättas för företag. Resultatet blev en lista med faktorer som företag kan följa vid metodval. Denna lista visade sig vid tidpunkten för undersökningen inte tillämpas i praktiken men ansågs kunna vara ett bra hjälpmedel för företag att använda.

En farmaceuts roll på ett öppenvårdsapotek är att erbjuda trygga och effektivaprodukter samt kunna ge råd om dessa. Genom sin kompetens inom läkemedel är öppenvårdsapotek är en viktig del i sjukvårdssektorn. Apoteken i Sverige är till stordel privatägda och de olika kedjorna konkurrera med varandra. Det är därför av intresse för apoteken att inte bara kunna erbjuda bra produkter utan även att generera vinst. Syftet med studien är att undersöka vilka metoder och resultat som används för att utvärdera farmaceutiska tjänster på öppenvårdsapotek. Studien är en litteraturstudie och litteraturen som användes bestod till största delen av artiklar som hämtades från sökmotorn PubMed. Olika nyckelord användes i olika kombinationer vid sökning och artiklarna valdes ut efter relevans i rubrik och”abstract”. Från de relevanta artiklarna kunde också relaterade artiklar hittas. Utöver artiklarna och några av deras källor användes en rapport från Läkemedelsverket ochen C-uppsats. Resultaten från artiklarna delades in i fem kategorier: kliniskt utfall, livskvalitetsförändringar, följsamhet till läkemedelsanvändning, apotekskundens upplevelse och farmaceutens upplevelse. Under kategorin kliniskt utfall hittades studier som genom sjukhuskontroll kunde visa på att ökad farmaceutisk vård gav bättre kliniskt utfall. Den ökade farmaceutiska vården gjorde att användning av läkemedel förbättrades vilket gjorde att deltagarnas sjukdomsbild förändrades till det bättre. Vid livskvalitetsförändringar visade en studie att deltagarna hade fått bättre hälsa och mindre risker för ytterligare sjukdomar genom att de fått ökad farmaceutisk vård och bättre användning av läkemedel. Studien använde sig av självrapportering och sjukhuskontroll. För att visa på förbättrad följsamhet till läkemedelsanvändning användes självrapportering och räkning av läkemedel där mängden läkemedel som användes jämfördes med mängden som borde ha används. Här kunde två av studierna visa på en positiv förändring av följsamheten medan en tredje studie inte visade på någon skillnad av följsamheten med ökad farmaceutiskvård. För att mäta apotekskundens och farmaceutens upplevelse användes kundmöten och intervjuer. Här mättes deltagarnas upplevelse utifrån om de varnöjda och i studierna som användes var resultatet positivt, både för kunder och förfarmaceuter, då ökad farmaceutisk vård användes. De resultat som visar kliniskt utfall, livskvalitetsförändringar och följsamhet till läkemedelsanvändning ger ett konkret värde som visar på positiva förändringar efteråtgärder. De visar dock inte deltagarnas upplevelse. De resultat som visar apotekskundens och farmaceutens upplevelse visar inte om användningen av läkemedel förbättrats och om den ökade farmaceutiska vården gav resultat. De flesta av resultaten i studierna visade positiva förändringar vid ökad farmaceutisk vård. För att införa ökad farmaceutisk vård på öppenvårdsapotek i Sverige krävs vissa resurser. Genom att kombinera flera metoder kan bättre resultat för att utvärdera farmaceutiska tjänster ges. Resultaten av de olika metoderna ger olika typer av utfall. Denna studie kan utgöra underlag för att kunna lägga mer resurser på att öka den farmaceutiska vården och ge farmaceuter en större roll inom hälso- och sjukvård. Detskulle leda till bättre läkemedelsanvändning och förbättrad hälsa för kunder och patienter.

Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksammas preferenser och användning av utvärderingsmetoder för användbarhet inom människa-datorinteraktion. En webbenkät distribuerades via epost till företag med minst en anställd som arbetar med användbarhet samt via sociala medier genom intresseorganisationen STIMDI och företaget Inuse. Totalt erhölls 104 svarande varav en räknades som bortfall då den ansågs vara en dubblett. Resultaten visar att ingen enskild eller kombination av metoder används oftast och rankas ge högst effekt på användbarhet. Angående vilka utvärderingsmetoder som används är intervju och tänka högt med användare de två metoder som nämns av flest deltagare. Resultaten visar även att nästan 80 % skattar användning av utvärderingsmetoder och involvering av användare i deras arbete som mycket viktigt. En tydlig preferens för att involvera användare och arbeta med kombinationer av metoder framgår i denna kartläggning. Forskning bör möjligtvis fokusera mer på hur användandet av utvärderingsmetoder sker i kombination.

Med offentliga upphandlingar tillkommer utmaningar om vilka strategiska beslut som ska tas. Mål, anbudsurval och utvärderingsmetoder är tre olika processer som analyseras i denna studie. Region Skånes två offentliga upphandlingar av en spårvagnsdepå är studieobjektet. Studien baseras på en deduktiv ansats och allt empiriskt material har samlats in från intervjuer och offentliga dokument. Det blev allt tydligare efter analysen att båda upphandlingarna genomförts under pressade tidsförhållanden. Det framgår även att upphandlingarna skiljer sig avsevärt åt vad gäller användningen av anbudsurvalet. Avsaknaden av tydligt formulerade utvärderingsmetoder är en gemensam brist i båda upphandlingar. Slutsatsen denna studie finner är att de mål som sätts för en upphandling ger konsekvenser för hela förloppet, både positiva och negativa. / With public procurement, there are challenges regarding which strategic decisions to make. Goals, tender selection and evaluation methods are three different processes that are analyzed in this study. Region Skånes two public procurements of a tram depot is the study object. The study is based on a deductive approach and all empirical material has been collected from interviews and public documents. It became increasingly clear that both procurements were in need of time. It also appears that the procurements differ considerably in terms of the use of the tender selection. The lack of clearly formulated evaluation methods is a common factor in both procurements. The conclusion this study finds is that the goals set for a procurement have consequences for the whole process, both positive and negative.

Musik i spel är en viktig roll för att öka spelares fördjupning och har en koppling till spelupplevelsen. Trots detta misslyckas många konventionella utvärderingsmetoder med att fånga musikaspekterna. Syftet med denna studie var att utveckla och validera en enkätundersökning som fokuserade enbart på spelares upplevelse av musik i spel. Genom analys av befintliga enkäter, intervjuer med spelare och en användbarhetstestning av enkäten, visade resultaten att enkäten var framgångsrik och genererade positiva resultat. Vissa områden för förbättring identifierades, till exempel begreppsförståelse. En intervju med en UX-designer bekräftade och stärkte de tidigare resultaten från användbarhetstestet. Denna studie bidrar till forskningen genom att erbjuda en metod för att mäta spelares upplevelse av musik i spel och kan vara värdefull för att utforska sambandet mellan musik och spelupplevelse. Inom praktiken kan enkäten användas för att utvärdera musiken i spel. Det är viktigt att notera att resultaten kan vara påverkade av deltagarnas subjektiva uppfattningar och preferenser. En begränsning är att enkäten testades med en relativt liten deltagargrupp, vilket betonar vikten av att genomföra studien med en större och mer varierad grupp. Sammanfattningsvis har denna studie utvecklat och validerat en enkätundersökning för att mäta spelares upplevelse av musik i spel och rekommenderar fortsatt arbete med att förbättra och validera enkäten för att öka dess tillförlitlighet och validitet / Music in games plays a crucial role in enhancing player immersion and is linked to the gaming experience. However, many conventional evaluation methods fail to capture the aspects of music. The aim of this study was to develop and validate a survey focusing solely on players' experience of music in games. Through the analysis of existing surveys, player interviews, and usability testing of the survey, the results demonstrated the success and positive outcomes of the survey. Certain areas for improvement were identified, such as conceptual understanding. An interview with a UX designer confirmed and reinforced the earlier results from the usability testing. This study contributes to the field by providing a method to measure players' experience of music in games, which is valuable for exploring the connection between music and the gaming experience. In practical applications, the survey can be used to evaluate music in games. It is important to note that the results may be influenced by participants' subjective perceptions and preferences. A limitation is that the survey was tested with a relatively small group of participants, highlighting the importance of conducting the study with a larger and more diverse group. In conclusion, this study has developed and validated a survey to measure players' experience of music in games and recommends further work to improve and validate the survey for increased reliability and validity.

Syfte –Svenska myndigheter, framförallt Domstolsverket, är intresserade av att implementera en chatbot för att kunna informera allmänheten om sina tjänster samt även besvara frågor på ett lättare sätt. Studier inom kundtjänst har tidigare visat tecken på att förbättra kundupplevelsen med hjälp av den härtekniken. Myndigheternas kunskaper om denna teknik är begränsad och därför måste en studie om vilket det mest lämpade alternativet är göras. Hur avgör myndigheterna vilken mjukvara som är att föredra? För att besvara frågan behöver myndigheterna granska en mjukvaras arkitektur utifrån en eller flera fördefinierade mätningspunkter. Dessa mätningspunkter blir benämnda som kvalitetsattribut, som i sin tur är syftar till icke-funktionella kännetecken för en komponent eller ett system. Ett systems modifierbarhet är viktig för en myndighet då de behöver kunna anpassa systemet efter sina egna behov. Anledningen till det är för att olika myndigheter använder en plattform på flera varierande vis beroende på deras val av arbetssätt och informationsspridning. För attytterligare bredda studien så valdes en frågeställning som fokuserar på en jämförelse mellan en open source och closed source-chatbot.Frågeställningen blev således: Hur skiljer sig opensource chatbots och closed source chatbots utifrån modifierbarhet?Metod –För att besvara frågeställningen användes en utvärderingsmetod som fokuserar på det nämnda kvalitetsattributet. SAAM ( Software Architecture Analysis Method ) är en etablerad metodför att jämföra eller utvärdera mjukvaruarkitekturer utifrån dess modifierbarhet.Två chatbottar, där den ena -Microsoft Azure Bot som representerar closed source, blev jämförd mot den andra -Botpress som representerar open source.För att få svar på forskningsfrågan gjordes en litteraturstudie om hur en SAAM-utvärdering skall utföras och vad som krävs för att den skall kunna vara genomförbar. När detta var funnet följdes sedan de steg som finns inom en SAAM-utvärderingsprocess.Scenarion blev framtagna som sedan blev vidareutvecklade och indelade i direkta och indirektascenarion. Det var dessa typer av scenarier som sedan avgjorde vilken typ av chatbot som var mest modifierbar. Indelningen gjordes genom litteraturstudier. Dessa scenarion blev sedan utvärderade i tur och ordning, där relevant litteratur om de båda plattformarna studerades för att kunna göra analyserna. Med analyserna på plats kunde senare vilket ramverk som var att föredra avgöras och därmed avsluta studien med en slutsats till frågeställningen. Resultat –Efter att ha slutfört studien och granskat resultatet kan följande slutsats dras: Botpress chatbotten var mer modifierbar än Microsoft Azure chatbotten.Implikationer –Studiens resultat visade efteråt att Botpress är den som var mest modifierbar. Det implicerar att en open source chattbot är mer modifierbar än en closed source chatbot.Begränsningar –Den första begränsningen som påverkade studiens trovärdighet var antalet chattbotar som blev utvärderade. Som tidigare nämnt behandlade studien endast två plattformar, vilket egentligen endast besvarar vilken av dessa två plattformar som är mest modifierbar. Den andra begränsningen var komponenterna som behandlades. Där komponenterna huvudsakligen berörde FAQ-delen av båda plattformarna.Den tredje begränsningen var valet och antalet av scenarier, där studien använde ett begränsat antal scenarier. Studien skulle vara mer trovärdig om den hade fler och mer varierande scenarier att utvärdera plattformarna ifrån. Den fjärde begränsningen var attde indirekta scenarierna inte blev validerade på samma sätt som de direkta scenarierna, då utvärderarna ej var experter på plattformens arkitektur, som de i sig enligt SAAM’s anvisningar bör vara.