Teknologins utveckling de senaste åren har lett till att barn i allt yngre åldrar interagerar med teknologiska system. Exempelvis har pekskärmar blivit alltmer tillgängliga vilket har gjort det betydligt enklare för barn att börja använda teknologier. Tidigare forskning inom Barn-datorinteraktion (BDI) har främst fokuserat på att utvärdera teknologiers användbarhet och användarupplevelse med barn i åldrarna 5 till 12 år. Nu behövs forskning om hur teknologi kan utvärderas med barn under fem år. Syftet med studien är att verifiera tillämpbarheten hos två återkopplingsmetoder i ett användbarhetstest med barn under 5 år genom att utföra ett användbarhetstest och sedan utvärdera om återkopplingsmetoderna kan användas för att erhålla återkoppling om användbarhetsproblem och barns användarupplevelse. Samtliga användbarhetstest utförs i en förskola med 12 deltagare i åldrarna 3–4 år. Observationer och intervju används för att undersöka tillämpbarheten hos respektive återkopplingsmetod. Resultatet visar att båda återkopplingsmetoderhar begränsad tillämpbarhet med barn under 5 år, i relation till de aspekter som efterfrågas i frågeställningen.

Föreliggande studie syftar till att skapa en ordlista med tillhörande bildmaterial som kan utgöra ett underlag för att bedöma den fonologiska förmågan hos finskspråkiga barn. Ytterligare undersöks huruvida de utvalda målorden ingår i det aktiva ordförrådet hos finskspråkiga barn mellan 3-5 år och kan bli eliciterade utifrån de valda bilderna. Slutligen presenteras förbättringsförslag för det framtagna materialet. Ordlistan består utav 80 ord och utgår frånBirutés och Stembergers (2010) principer för att möjliggöra en ickelinjär analys. Samtliga fonemi det finska språket är representerade, med ett par undantag vad gäller marginella fonem.Ytterligare ingår ett stort antal diftonger, konsonantsekvenser och andra stavelse- och ordstrukturer. I studien deltog sammanlagt 24 finsktalande barn med ett åldersspann mellan 3–5år. Barnen delades in i två åldersgrupper för att möjliggöra en jämförelse mellan de yngre (3;0–3;11 år) och de äldre (4;0–4;9 år) barnen. Barnens svar kategoriserades utefter typen av promting och eliciteringsstrategier som användes för att elicitera målordet. Dessa kategorier var spontan benämning, semantisk promting, fonologisk promting, alternativ, eftersägning och utebliven produktion. Signifikant fler ord eliciterades genom spontan produktion hos barn i den äldre gruppen än i den yngre. För den yngre gruppen eliciterades signifikant fler ord inom semantisk promting, alternativ och eftersägning. Antalet ord där produktionen uteblev (utebliven produktion) var signifikant fler hos den yngre gruppen. Ytterligare noterades användning av oförväntade böjningsformer och varianter för respektive barn. Resultatet indikerade att fler av målorden förefaller finnas i de äldre barnens aktiva ordförråd än de yngres. Slutsatser från denna studie är att majoriteten av de framtagna orden och tillhörande bilder fungerar för elicitering men att ändringar behöver göras i det existerande materialet. Studiens resultat indikerar att 14 antal ord och 11 antal bilder inte fungerar för elicitering. Föreslagna ändringar är att 11 ord byts ut, tretas bort och 10 läggs till. Ytterligare föreslås att 10 bilder byts ut. / The aim of this present study was to create a word list and select appropriate pictures that can be used in a picture naming test to assess phonological abilities in Finnish speaking children.Further this study investigates whether the selected target words are present in the expressive vocabulary of Finnish speaking children aged 3-5 years and if they can be elicited with the chosen pictures. Suggestions for further improvement of the material are discussed. The wordlist includes 80 words that were chosen according to criteria for a phonological assessment material presented by Bérubé and Stemberger (2010) and enables a non-linear analysis. In the created material all phonemes in the Finnish language are represented with few exceptions regardingmarginal phonemes. Many different diphthongs, consonant sequences and other syllable and word structures are also included. The participants in this study consisted of 24 Finnish speaking children aged between 3-5 years. The children were divided into two age groups to enable comparisons between younger (3;0-3;11 years) and older (4;0-4;9 years) children. The children's answers were categorized according to the type of prompting or elicitation strategies that were needed to elicit the target word. These categories were spontaneous production, semantic prompting, phonological prompting, alternatives, imitation, and unproduced words.Significantly more words were elicited by spontaneous production among the older children than the younger children. In the younger group, significantly more words were elicited by semantic prompting, alternatives, and imitation. The number of unproduced words were significantly higher in the younger group. No significant differences were found for the remaining categories. Production of unexpected inflectional forms and other variations were also noted. The result indicates that a large amount of the target words was present in the older group's expressive vocabulary compared to the younger group. Conclusions of this study are that most of the selected words and pictures are appropriate in picture naming context, but that some alterations to the existing material are needed since 14 words and 11 pictures cannot be elicited to asufficient extent. Suggested alterations are that 11 words are exchanged, three removed, and tenadded, to improve the existing wordlist. A further suggestion is that ten pictures are exchanged.