Syfte –Svenska myndigheter, framförallt Domstolsverket, är intresserade av att implementera en chatbot för att kunna informera allmänheten om sina tjänster samt även besvara frågor på ett lättare sätt. Studier inom kundtjänst har tidigare visat tecken på att förbättra kundupplevelsen med hjälp av den härtekniken. Myndigheternas kunskaper om denna teknik är begränsad och därför måste en studie om vilket det mest lämpade alternativet är göras. Hur avgör myndigheterna vilken mjukvara som är att föredra? För att besvara frågan behöver myndigheterna granska en mjukvaras arkitektur utifrån en eller flera fördefinierade mätningspunkter. Dessa mätningspunkter blir benämnda som kvalitetsattribut, som i sin tur är syftar till icke-funktionella kännetecken för en komponent eller ett system. Ett systems modifierbarhet är viktig för en myndighet då de behöver kunna anpassa systemet efter sina egna behov. Anledningen till det är för att olika myndigheter använder en plattform på flera varierande vis beroende på deras val av arbetssätt och informationsspridning. För attytterligare bredda studien så valdes en frågeställning som fokuserar på en jämförelse mellan en open source och closed source-chatbot.Frågeställningen blev således: Hur skiljer sig opensource chatbots och closed source chatbots utifrån modifierbarhet?Metod –För att besvara frågeställningen användes en utvärderingsmetod som fokuserar på det nämnda kvalitetsattributet. SAAM ( Software Architecture Analysis Method ) är en etablerad metodför att jämföra eller utvärdera mjukvaruarkitekturer utifrån dess modifierbarhet.Två chatbottar, där den ena -Microsoft Azure Bot som representerar closed source, blev jämförd mot den andra -Botpress som representerar open source.För att få svar på forskningsfrågan gjordes en litteraturstudie om hur en SAAM-utvärdering skall utföras och vad som krävs för att den skall kunna vara genomförbar. När detta var funnet följdes sedan de steg som finns inom en SAAM-utvärderingsprocess.Scenarion blev framtagna som sedan blev vidareutvecklade och indelade i direkta och indirektascenarion. Det var dessa typer av scenarier som sedan avgjorde vilken typ av chatbot som var mest modifierbar. Indelningen gjordes genom litteraturstudier. Dessa scenarion blev sedan utvärderade i tur och ordning, där relevant litteratur om de båda plattformarna studerades för att kunna göra analyserna. Med analyserna på plats kunde senare vilket ramverk som var att föredra avgöras och därmed avsluta studien med en slutsats till frågeställningen. Resultat –Efter att ha slutfört studien och granskat resultatet kan följande slutsats dras: Botpress chatbotten var mer modifierbar än Microsoft Azure chatbotten.Implikationer –Studiens resultat visade efteråt att Botpress är den som var mest modifierbar. Det implicerar att en open source chattbot är mer modifierbar än en closed source chatbot.Begränsningar –Den första begränsningen som påverkade studiens trovärdighet var antalet chattbotar som blev utvärderade. Som tidigare nämnt behandlade studien endast två plattformar, vilket egentligen endast besvarar vilken av dessa två plattformar som är mest modifierbar. Den andra begränsningen var komponenterna som behandlades. Där komponenterna huvudsakligen berörde FAQ-delen av båda plattformarna.Den tredje begränsningen var valet och antalet av scenarier, där studien använde ett begränsat antal scenarier. Studien skulle vara mer trovärdig om den hade fler och mer varierande scenarier att utvärdera plattformarna ifrån. Den fjärde begränsningen var attde indirekta scenarierna inte blev validerade på samma sätt som de direkta scenarierna, då utvärderarna ej var experter på plattformens arkitektur, som de i sig enligt SAAM’s anvisningar bör vara.