Nationell patientöversikt är ett system som möjliggör nationell spridning av patientdokumentation mellan olika landsting och regioner. Detta menas vara något som behövs för att stärka patientsäkerheten, då tillgång till rätt information vid rätt tillfälle kan vara avgörande för att erbjuda en säkerhetsenlig vård. Införandet har tagit tid och ännu är användandet av tjänsten låg. Informationen som finns i patientöversikten är minimal och pålitlig data saknas för att förtroende och användandet skall öka. Denna studie har undersökt hur införandeprocessen av NPÖ har sett ut och vilka faktorer som bidragit till detta, där den huvudsakliga teorin inom implementering, säkerhet och acceptans ligger som grund. Genom intervjuer med experter inom ämnet, från bland annat Inera, SKL och Örebro landsting, har faktorer som påverkat vid införandeprocessen påvisats, där bland annat otillräcklig information och bristande säkerhet kring integritet tas upp. Artiklar i fackpress har även granskats, där redogörelser med faktorer som har påverkat införandeprocessen under åren 2005 fram till år 2016 presenteras. Undersökningen kan tydligt påvisa att tekniska anslutningar, där lokala system måste anpassas för att samspela med NPÖ är en faktor som påverkar införandet av NPÖ. En vidare faktor är att landsting har olika begrepp och placering av information som försvårar anslutningarna, samt att patientintegritet är en viktig aspekt som har varit svår att arbeta med. Det är lätt att den tekniska biten tar över fokus och även i detta projekt har det varit en av de grundläggande faktorerna till att användandet fortfarande är lågt. Verksamhetsfokus efterfrågas fortfarande och mer användarvänlighet och användbarhet är ett måste, samt en standard för vilken information som skall produceras i systemet och vem som bär ansvaret för motivationen till detta. Sammanfattningsvis är det tydligt att bristen på verksamhetsfokus har förlängt införandeprocessen och borde ha varit mer prioriterat vid ett tidigare skede av processen. / The swedish National health system, called NPÖ, enables national spread of patients data between different regions. This means to be something that could strengthen patient security, since access to the right information at the right time can be critical to provide secure healthcare. The implementation has taken time and yet the use of the system is low. The information contained in the health system is minimal and reliable data are lacking for confidence and usage to increase. This study examined how the implementation process of the health system has been like and what factors contributed to this, where the main theories within implementation , security and acceptance were the basis. Through interviews with experts in the subject from Inera , SKL and Örebro county council, the factors that affected the implementation process has been demonstrated, which include insufficient information and lack of security regarding privacy. Articles in magazines and newspaper has also been reviewed, with reports of factors that have affected the implementation process in the years of 2005 to 2016. The study clearly demonstrate the technical connections as a factor affecting the implementation, where local systems must be adapted to interact with NPÖ. A further factor is that the regions has different terms and placement of patient information that complicate the connections. It also demonstrate that patient privacy is an important aspect that has been difficult to work with. The technical parts can easily takes focus and also in this project that has been one of the basic factors to the lack of use. Business focus is still demanded and more ease and usability is a must, as well as a standard for the information to be produced in the system. It also has to be more clear who is responsible for the motivation of producing the information. In summary, it is clear that the lack of business focus has extended the deployment process and should have been prioritized at an earlier stage of the process.

<p>Hälso- och sjukvård är en stor organisation med ett växande informationsflöde. Det läggs mycket tid i dag på informationssökning och dokumentering vilket gjort att tankar kring användning av datorstöd blir allt vanligare. Vikten av tillgång till relevant information betonas i litteraturen och att en handdator som stöd skulle kunna förbättra tillgången. Syftet med detta arbete är att ge beskrivningar av vilken nytta, potentiella nackdelar, begränsningar eller risker tillgång till information via handdatorer kan innebära då de används vid det vårdande och diagnostiserande arbetet inom hälso- och sjukvård. Arbetet har avgränsats till arbetsgruppen läkare då de anses ha en nyckelroll inom vården och då även vad gäller IT-användning. Litteraturstudier, intervjuer och ett skapat framtidsscenario har legat till grund för att uppnå detta arbetes resultat. Resultatet tyder på att handdatorn ger förbättrad tillgång till relevant information vilket är av störst värde nattetid vid akuta situationer. Den begränsning som påvisats är främst datorns kapacitet som inte är tillräcklig i förhållande till mängden information som är önskvärd att kunna hantera.</p>

Hälso- och sjukvård är en stor organisation med ett växande informationsflöde. Det läggs mycket tid i dag på informationssökning och dokumentering vilket gjort att tankar kring användning av datorstöd blir allt vanligare. Vikten av tillgång till relevant information betonas i litteraturen och att en handdator som stöd skulle kunna förbättra tillgången. Syftet med detta arbete är att ge beskrivningar av vilken nytta, potentiella nackdelar, begränsningar eller risker tillgång till information via handdatorer kan innebära då de används vid det vårdande och diagnostiserande arbetet inom hälso- och sjukvård. Arbetet har avgränsats till arbetsgruppen läkare då de anses ha en nyckelroll inom vården och då även vad gäller IT-användning. Litteraturstudier, intervjuer och ett skapat framtidsscenario har legat till grund för att uppnå detta arbetes resultat. Resultatet tyder på att handdatorn ger förbättrad tillgång till relevant information vilket är av störst värde nattetid vid akuta situationer. Den begränsning som påvisats är främst datorns kapacitet som inte är tillräcklig i förhållande till mängden information som är önskvärd att kunna hantera.

<p>The aim of this report is to discuss computer security in handheld computers and to find out the appropriate security level that must be implemented to be able to use handheld computers within the Swedish healthcare system. Most healthcare centers are using some kind of electronic journals for their patient´s data today, but there are still a number of clinics that are usingthe old paper-system. </p><p>On a few places in Sweden the use of handheld computers at the clinics has already started, but in the United States the use of handheld computers in the medical area is already widespread and from this we can see a lot of different situations where it is useful and effective to work with handheld computers. </p><p>The security demands on patient´s journals are high and regulated in both Swedish law and regulations from the National Swedish Board of Health and Welfare. The law does not have any substantial demands, but states that there should be an adequate security level based on the nature of the information and the costs. The conclusions of this report is that this level of security can be achieved in handheld computers if additional software is installed and used in combination with the security features in the operating system. It is also necessary to have a good method for user identification that is adjusted to fit the situation in the clinic.</p>

The aim of this report is to discuss computer security in handheld computers and to find out the appropriate security level that must be implemented to be able to use handheld computers within the Swedish healthcare system. Most healthcare centers are using some kind of electronic journals for their patient´s data today, but there are still a number of clinics that are usingthe old paper-system. On a few places in Sweden the use of handheld computers at the clinics has already started, but in the United States the use of handheld computers in the medical area is already widespread and from this we can see a lot of different situations where it is useful and effective to work with handheld computers. The security demands on patient´s journals are high and regulated in both Swedish law and regulations from the National Swedish Board of Health and Welfare. The law does not have any substantial demands, but states that there should be an adequate security level based on the nature of the information and the costs. The conclusions of this report is that this level of security can be achieved in handheld computers if additional software is installed and used in combination with the security features in the operating system. It is also necessary to have a good method for user identification that is adjusted to fit the situation in the clinic.

Sedan införandet av datoriserade patientjournalsystem och sammanhållen journalföring har det riktats kritik mot hälso- och sjukvårdens hantering av patientinformation. Det råder delade meningar om det är användare eller systemen som felar. Syftet med undersökningen är att inspektera utvalda funktioner i journalsystemet TakeCare som utvecklats för att upprätthålla patient- och informationssäkerhet. Genom att jämföra funktionerna med Socialstyrelsens uppsatta informationssäkerhetskrav har uppsatsen som mål att hitta var de påtalade problemen kan uppstå. Genom att fråga användare kring deras uppfattning om systemet är avsikten att få en förståelse av om problemet ligger i de tekniska funktionerna eller i hanteringen av systemet. Metoder som använts under arbetet är e-postintervjuer och ett studiebesök på Stockholms läns landstings IT-avdelning i form av en intervju och presentation av TakeCare. Vi har sett att det finns funktioner som tar hänsyn till samtliga informationssäkerhetskrav samt att användarna anser att de kan hantera systemet, men trots det kritiseras informationshanteringen inom sjukvården. Utifrån vår undersökning anser vi att problem uppstår när obehöriga tar beslutet att ta del av information, vilket inte är ett resultat av systemets tillkortakommande. Vi anser att vårdpersonal har ansvar för patientens säkerhet oavsett om det gäller hantering av systemet eller vård av patienten. / Since the introduction of computerized health record systems and unified record-keeping, the health care management of patient information has been criticized. There are divided opinions about whether or not the users or the systems that is imperfect. The survey aims to inspect selected features of the health record system TakeCare developed to maintain patient and information security. By comparing the functions to information security requirements established by Socialstyrelsen, the paper aims to find where the noted problems can arise. By asking users about their view, we intend to find an understanding for whether the problems occur in the technical functions or in the use of the system. Used methods are e-mail interviews and a study visit to Stockholm County Council's department for IT in form of an interview and presentation of TakeCare. We have observed that there are functions that take information security requirements into account and that the users believe they can manage the system, but nevertheless health care’s way of handling information is criticized. Based on our study, we believe that the problem occurs when an unauthorized person makes the decision to take part of information, which is not a result of the system's shortcomings. We believe that health care professionals are responsible for the patient’s safety, whether it's usage of the system or care of the patient.

<p>This thesis examines the problems related to IT in the Swedish healthcare system, specifically the drug searching part of the electronic healthcare systems used in Sweden. The question formulation is divided into two questions: What parameters and functions are of greatest importance when performing a search on drugs, and how should these be presented in a graphical user interface? Thus the purpose is to answer these questions through developing a design concept, in the form of a prototype, which describes how a drug search can be carried out.</p><p>The entry point is a central quality checked drug database that is managed and owned by Swedish county councils and regions. The problem is attacked through user-centered methods where interviews of physicians and developers, in conjunction with observations, are used to give an overview of the problem area as well as to specify a requirements specification for the prototype that this thesis aims to develop. The thesis result is a requirements specification in combination with a prototype that exemplifies how drug searching can be performed, the prototype is based the requirements gathered from the interviews with the user group of physicians.</p> / <p>Den här uppsatsen behandlar problematiken kring IT i vården och mer specifikt läkemedelssökningar i vårddokumentationssystem. Frågeställningen är uppdelad i två frågor: Vilka parametrar och funktioner är av störst vikt vid en sökning på läkemedel samt, hur bör dessa presenteras i det grafiska gränssnittet? Syftet är därav att besvara dessa frågor genom ett designkoncept, i form av en prototyp, som beskriver hur en läkemedelssökning kan gå till.</p><p>Ingångspunkten är en centralt kvalitetssäkrad läkemedelsdatabas som förvaltas av en organisation som ägs av Sveriges landsting och regioner. Problemet angrips med hjälp av användarcentrerade metoder där intervjuer av läkare och utvecklare används, tillsammans med observationer, för att ge en bild av problemområdet samt för att ställa upp krav på den prototyp som denna uppsats ämnar framta. Uppsatsens resultat är en kravspecifikation i kombination med en prototyp för hur läkemedelssökning kan gå till baserat på krav extraherade ur intervjuer med en användargrupp bestående av läkare.</p>

This thesis examines the problems related to IT in the Swedish healthcare system, specifically the drug searching part of the electronic healthcare systems used in Sweden. The question formulation is divided into two questions: What parameters and functions are of greatest importance when performing a search on drugs, and how should these be presented in a graphical user interface? Thus the purpose is to answer these questions through developing a design concept, in the form of a prototype, which describes how a drug search can be carried out. The entry point is a central quality checked drug database that is managed and owned by Swedish county councils and regions. The problem is attacked through user-centered methods where interviews of physicians and developers, in conjunction with observations, are used to give an overview of the problem area as well as to specify a requirements specification for the prototype that this thesis aims to develop. The thesis result is a requirements specification in combination with a prototype that exemplifies how drug searching can be performed, the prototype is based the requirements gathered from the interviews with the user group of physicians. / Den här uppsatsen behandlar problematiken kring IT i vården och mer specifikt läkemedelssökningar i vårddokumentationssystem. Frågeställningen är uppdelad i två frågor: Vilka parametrar och funktioner är av störst vikt vid en sökning på läkemedel samt, hur bör dessa presenteras i det grafiska gränssnittet? Syftet är därav att besvara dessa frågor genom ett designkoncept, i form av en prototyp, som beskriver hur en läkemedelssökning kan gå till. Ingångspunkten är en centralt kvalitetssäkrad läkemedelsdatabas som förvaltas av en organisation som ägs av Sveriges landsting och regioner. Problemet angrips med hjälp av användarcentrerade metoder där intervjuer av läkare och utvecklare används, tillsammans med observationer, för att ge en bild av problemområdet samt för att ställa upp krav på den prototyp som denna uppsats ämnar framta. Uppsatsens resultat är en kravspecifikation i kombination med en prototyp för hur läkemedelssökning kan gå till baserat på krav extraherade ur intervjuer med en användargrupp bestående av läkare.