Bakgrund: I sjuksköterskans profession ingår att uppmärksamma vårdbehov. Dessa kan bland annat orsakas av läkemedelsrelaterade problem. Som stöd för att kunna upptäcka och hantera felaktig läkemedelsanvändning finns bland annat EviDos. Det är ett verktyg innehållandes en doskalkylator samt information från SIL där bland annat FASS och interaktionsdatabasen SFINX även ingår. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av EviDos som läkemedelsstöd i deras arbete. Metod: Studien hade en kvalitativ design. Intervjuer gjordes och analyserades med innehållsanalys utifrån inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) översiktsartikel. Resultat: Ett tema visades om att EviDos är ett verktyg för att främja en säker läkemedelshantering. Temat kom fram ur kategorierna: förutsättningar för säker användning, sjuksköterskans ansvar för de utsatta samt trygg läkemedelshantering med stöd av EviDos. För att kunna identifiera vårdbehov behövde sjuksköterskorna inhämta ett korrekt läkemedelsunderlag från patienterna och då var relationen dem emellan betydelsefull. De tyckte att EviDos underlättade deras arbete då det gav samlad läkemedelsinformation på ett tydligt sätt. Teamsamverkan behövde fungera för att de läkemedelsrelaterade problem sjuksköterskan uppmärksammade skulle kunna bedömmas och åtgärdas av läkaren. Slutsats: EviDos är ett verktyg som underlättar sjusköterskors arbete för att kunna identifiera risker och uppmärksamma vårdbehov relaterade till läkemedelsorsakade problem. Överlag var de överens om att verktyget hade en positiv inverkan på patientsäkerheten. Detta genom att de fick fram tillförlitlig information på ett snabbt sätt som gjorde att de kände en trygghet i arbetet med läkemedelshanteringen.

<p>Samtidigt som användandet av e-recept ökar i Sverige har Datainspektionen vid en tillsyn hos Apoteket AB konstaterat att det, i samband med överföringen av e-recept från vissa vårdgivare till Apoteket, finns brister i personuppgiftshanteringen. Hur uppstod dessa brister och finns det något de inblandade organisationerna kan göra för att undvika att liknande situationer uppstår i framtiden?</p><p>Arbetet behandlar hanteringen av kommunikationssäkerhetsproblematik i ett inter-organisatoriskt perspektiv och beskriver hur det övergripande informationssäkerhetsarbetet påverkats av olika aktörers syn på ansvarsfrågor. Arbetet har sin utgångspunkt i en kvalitativ fallstudie där hanteringen av e-recept mellan Kalmar läns landsting och Apoteket AB står i fokus. Representanter från Apoteket AB, Kalmar läns landsting, Datainspektionen och Sjukvårdsrådgivningen SVR AB intervjuats i ett försök att beskriva, förstå och förklara de olika organisationernas syn på e-recept, dess kommunikationskanaler och kommunikationssäkerhetsansvaret vid överföring av elektroniska förskrivningar. Målet är att med hjälp av denna kunskap skapa ny förståelse för hur kommunikationssäkerhetsbrister kan uppstå i inter-organisatoriska sammanhang. </p><p>Som grund för diskussionen presenteras teoretiska aspekter på det svenska systemet för e-recept, följt av en vårdjuridisk översikt samt teorier inom informationssäkerhetsområdet. Studien visar att de grundläggande förutsättningarna för en fungerande inter-organisatorisk kommunikation finns men att aktörerna haft svårt att hitta lämpliga verktyg för att koordinera ansvarsfrågor. </p><p>Nyckelord: kommunikationssäkerhet, inter-organisatorisk samverkan, e-recept, informationssäkerhet, hälsoinformatik.</p>

Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar och det kommer behövas mer resurser i vården. E-hälsa är en del av den digitalisering som pågår i vården och patienter förväntas behöva acceptera vård som levereras via nätet. Det har däremot visat sig vara problematiskt för äldre personer att använda sig av e-hälsotjänster. Hälsoinformatik ingår i sjuksköterskans kärnkompetenser och tillhör det vetenskapliga område som studerar användningen av informationsteknik och hur sådan teknik bör utformas och tillämpas i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva äldre personers erfarenheter av e-hälsa. Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv enkätstudie baserat på ett samarbete med SNAC-B. Studien utgår från ett statistiskt urval av befolkningen som ingår i SNAC-B som inkluderade personer 60 år och äldre. Analysen utfördes med statistikprogrammet SPSS version 25, där frekvens- och korstabeller formades av de aktuella variablerna. Resultat: I resultatet framkom det att erfarenheterna av e-hälsa skiljer sig mellan åldersgrupper och kön. Det visar sig att åldersgruppen 60–70 har mer erfarenheter i användning av internet och e-hälsotjänster och att erfarenheterna minskar med stigande ålder. I åldersgruppen 81&lt; är det 40% som inte håller med om att de har lätt att lära sig använda ny teknik medans det är 19% i åldersgruppen 60–70. Av deltagarna är det cirka 86% som aldrig tagit del av sin patientjournal. Cirka 80% bokar aldrig tid hos läkare/tandläkare via webbsida. 85% av deltagarna är lågfrekvent sökande av hälso- och medicinsk information. Slutsats: Studien visar att äldre personer har bristande erfarenheter av e-hälsa. Den äldre befolkningen ökar samtidigt som vården blir mer digitaliserad. Det är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om äldres bristande erfarenheter av e-hälsa för att på så sätt kunna utveckla kärnkompetensen informatik.

Samtidigt som användandet av e-recept ökar i Sverige har Datainspektionen vid en tillsyn hos Apoteket AB konstaterat att det, i samband med överföringen av e-recept från vissa vårdgivare till Apoteket, finns brister i personuppgiftshanteringen. Hur uppstod dessa brister och finns det något de inblandade organisationerna kan göra för att undvika att liknande situationer uppstår i framtiden? Arbetet behandlar hanteringen av kommunikationssäkerhetsproblematik i ett inter-organisatoriskt perspektiv och beskriver hur det övergripande informationssäkerhetsarbetet påverkats av olika aktörers syn på ansvarsfrågor. Arbetet har sin utgångspunkt i en kvalitativ fallstudie där hanteringen av e-recept mellan Kalmar läns landsting och Apoteket AB står i fokus. Representanter från Apoteket AB, Kalmar läns landsting, Datainspektionen och Sjukvårdsrådgivningen SVR AB intervjuats i ett försök att beskriva, förstå och förklara de olika organisationernas syn på e-recept, dess kommunikationskanaler och kommunikationssäkerhetsansvaret vid överföring av elektroniska förskrivningar. Målet är att med hjälp av denna kunskap skapa ny förståelse för hur kommunikationssäkerhetsbrister kan uppstå i inter-organisatoriska sammanhang.  Som grund för diskussionen presenteras teoretiska aspekter på det svenska systemet för e-recept, följt av en vårdjuridisk översikt samt teorier inom informationssäkerhetsområdet. Studien visar att de grundläggande förutsättningarna för en fungerande inter-organisatorisk kommunikation finns men att aktörerna haft svårt att hitta lämpliga verktyg för att koordinera ansvarsfrågor.  Nyckelord: kommunikationssäkerhet, inter-organisatorisk samverkan, e-recept, informationssäkerhet, hälsoinformatik.

Digitalisering och införandet av hälsoinformationssystem som digitala journalsystem har inneburit många fördelar inom sjukvårdssektorn jämfört med de äldre pappersjournalsystemen, exempelvis genom en ökad möjlighet både dela och spara patientinformation. Dock så har även en hel del problem uppkommit med deras införande, varav en av de större är att de digitala journalsystem som finns inte är anpassade efter klinisk sjukvård och vårdpersonalens arbetssätt. Sjuksköterskor är en av de största användargrupperna av dessa digitala journalsystem och de är även den arbetsgrupp som har hand om patienterna på vårdavdelning dygnet runt. Därmed är deras arbete även starkt knutet till patienternas säkerhet. Denna studie har undersökt vilka patientsäkerhetsrisker som användning av digitala journalsystem medför vid sjuksköterskearbete på vårdavdelning. Det gjordes med hjälp av en kvalitativ ansats där en litteraturstudie, intervjuer och deltagande observationer genomfördes. Studiens resultat har bidragit till en ökad förstående för de patientsäkerhetsrisker som användning av digitala journalsystem vid sjuksköterskearbete medför samt en ökad förståelse för den kontext som digitala journalsystem används i. / Digitalization and the introduction of health information systems (such as the electronic health records) has contributed to many advantages within the healthcare industry, especially compared to the old paper-based system. For instance, an electronic health record makes it easier to archive and share patient information, but the advances these systems contribute is also accompanied by its fair share of problems. One of the main problems being that there is a mismatch between the electronic health records in use and the way the healthcare personnel work. Nurses are one of the biggest user groups of the electronic health records and they are also providing healthcare to the patients admitted to hospital wards 24/7. That means that their work is tightly intertwined with patient safety. This study has examined risks for patient safety connected to the use of electronic health records during nursing practice at hospital wards. The study was conducted using a qualitative approach with a literature study, interviews and participatory observations. The result of the study has contributed to increased knowledge and insights regarding patient risks connected to the use of electronic health records during nursing practice at hospital wards as well as an increased understanding for the context in which the electronic health records are used.

Sedan införandet av datoriserade patientjournalsystem och sammanhållen journalföring har det riktats kritik mot hälso- och sjukvårdens hantering av patientinformation. Det råder delade meningar om det är användare eller systemen som felar. Syftet med undersökningen är att inspektera utvalda funktioner i journalsystemet TakeCare som utvecklats för att upprätthålla patient- och informationssäkerhet. Genom att jämföra funktionerna med Socialstyrelsens uppsatta informationssäkerhetskrav har uppsatsen som mål att hitta var de påtalade problemen kan uppstå. Genom att fråga användare kring deras uppfattning om systemet är avsikten att få en förståelse av om problemet ligger i de tekniska funktionerna eller i hanteringen av systemet. Metoder som använts under arbetet är e-postintervjuer och ett studiebesök på Stockholms läns landstings IT-avdelning i form av en intervju och presentation av TakeCare. Vi har sett att det finns funktioner som tar hänsyn till samtliga informationssäkerhetskrav samt att användarna anser att de kan hantera systemet, men trots det kritiseras informationshanteringen inom sjukvården. Utifrån vår undersökning anser vi att problem uppstår när obehöriga tar beslutet att ta del av information, vilket inte är ett resultat av systemets tillkortakommande. Vi anser att vårdpersonal har ansvar för patientens säkerhet oavsett om det gäller hantering av systemet eller vård av patienten. / Since the introduction of computerized health record systems and unified record-keeping, the health care management of patient information has been criticized. There are divided opinions about whether or not the users or the systems that is imperfect. The survey aims to inspect selected features of the health record system TakeCare developed to maintain patient and information security. By comparing the functions to information security requirements established by Socialstyrelsen, the paper aims to find where the noted problems can arise. By asking users about their view, we intend to find an understanding for whether the problems occur in the technical functions or in the use of the system. Used methods are e-mail interviews and a study visit to Stockholm County Council's department for IT in form of an interview and presentation of TakeCare. We have observed that there are functions that take information security requirements into account and that the users believe they can manage the system, but nevertheless health care’s way of handling information is criticized. Based on our study, we believe that the problem occurs when an unauthorized person makes the decision to take part of information, which is not a result of the system's shortcomings. We believe that health care professionals are responsible for the patient’s safety, whether it's usage of the system or care of the patient.

Bakgrund: Nya bestämmelser för klagomålshantering togs i bruk 2018 med syfte att stärka patienternas ställning och utveckla det systematiska arbetet med patientsäkerhet. En patient kan rapportera synpunkter och klagomål direkt till sin vårdgivare som är skyldig att ta emot ärendet och utreda vad som har hänt och vidta åtgärder. Forskning har visat att systematik saknas i hur verksamheter tar tillvara innehållet i ärenden som tas emot och det saknas en gemensam kategorisering. En process utvecklades inom Region Stockholm där patienter kan lämna synpunkter och klagomål via en e-tjänst på 1177 som sedan hanteras i regionens IT-stöd för avvikelsehantering. Syfte: Studiens syfte var att på aggregerad nivå undersöka inom vilka problemområden patienter rapporterar synpunkter och klagomål till vårdgivare inom akutsjukvård och primärvård via e-tjänsten samt om dessa ärenden kan bidra till lärande samt kvalitetsförbättring och ökad patientsäkerhet. Metod: Kvantitativ och kvalitativ forskningsansats det vill säga en blandad metod användes. Intervjuer genomfördes med vårdgivare och analyserades med en tematisk innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Problemområden kategoriserades om och jämfördes med Healthcare Complaints Analysis Tool (HCAT). Resultat: De flesta synpunkter och klagomål rapporterades inom problemområdet kommunikation med delproblemet bemötande. Det förelåg ingen markant skillnad i problemområden mellan akutsjukvård och primärvård. Intervjuer visade att vårdgivarna tog tillvara innehållet i synpunkter och klagomål på olika sätt för lärande och i sitt arbete med kvalitet och patientsäkerhet. HCAT-verktyget uppvisade ett överensstämmande resultat vid kategorisering av de tre största problemområdena av klagomål. Slutsats: Genom att systematiskt hantera synpunkter och klagomål på aggregerad nivå kan vårdgivarna få underlag till att bedriva ett ändamålsenligt arbete med kvalitet och patientsäkerhet. Användande av gemensamma kategoriseringar är en förutsättning för regionala och nationella jämförelser. / Background: New regulations for handling complaints were introduced in 2018 with the aim of strengthening the position of patients and developing the systematic work with patient safety. A patient can report complaints directly to their healthcare provider who is required to receive the case and investigate what has happened and act. Research has shown that there is a lack of systematicity in how caregivers make use of the content of cases that are received and there is a lack of common categorization. A process was developed within Region Stockholm where patients can submit complaints via an e-service, which is then handled in the region's IT -system for deviation management. Aim: The aim of the study was to investigate on an aggregated level in which problem areas patients report complaints to care providers in emergency care and primary care via the e-service and in if they can contribute to learning, quality improvement and increased patient safety. Method: A mixed methods approach has been used. Interviews were conducted with caregivers and analyzed with a thematic content analysis based on an inductive approach. Problem areas were recategorized and compared using the Healthcare Complaints Analysis Tool (HCAT). Results: Complaints reported to the caregivers were most common in communication and personal treatment. There was no difference in problem areas between emergency care and primary care. Interviews showed that the caregivers used the content of complaints in different ways for learning and in their work with quality and patient safety. The HCAT-tool showed consistent results in categorizing the top three problem areas of complaints. Conclusion: By the systematically handling of complaints on an aggregated level, the care providers can obtain a basis for carrying out an appropriate work with quality and patient safety. Use of collective categorizations is a prerequisite for regional and national comparisons.

Spinal cord injury, whether traumatic or nontraumatic, can partially or completely damage sensorimotor pathways between the brain and the body, leading to heterogeneous gait abnormalities. Mobility impairments also depend on other factors such as age, weight, time since injury, pain, and walking aids used. The ASIA Impairment Scale is recommended to classify injury severity, but is not designed to characterize individual ambulatory capacity. Other standardized tests based on subjective or timing/distance assessments also have only limited ability to determine an individual's capacity. Data-driven techniques have demonstrated effectiveness in analysing complexity in many domains and may provide additional perspectives on the complexity of gait performance in persons with spinal cord injury. The studies in this thesis aimed to address the complexity of gait and functional abilities after spinal cord injury using data-driven approaches. The aim of the first manuscript was to characterize the heterogeneous gait patterns in persons with incomplete spinal cord injury. Dissimilarities among gait patterns in the study population were quantified with multivariate dynamic time warping. Gait patterns were classified into six distinct clusters using hierarchical agglomerative clustering. Through random forest classifiers with explainable AI, peak ankle plantarflexion during swing was identified as the feature that most often distinguished most clusters from the controls. By combining clinical evaluation with the proposed methods, it was possible to provide comprehensive analyses of the six gait clusters.     The aim of the second manuscript was to quantify sensorimotor effects on walking performance in persons with spinal cord injury. The relationships between 11 input features and 2 walking outcome measures - distance walked in 6 minutes and net energy cost of transport - were captured using 2 Gaussian process regression models. Explainable AI revealed the importance of muscle strength on both outcome measures. Use of walking aids also influenced distance walked, and  cardiovascular capacity influenced energy cost. Analyses for each person also gave useful insights into individual performance.     The findings from these studies demonstrate the large potential of advanced machine learning and explainable AI to address the complexity of gait function in persons with spinal cord injury. / Skador på ryggmärgen, oavsett om de är traumatiska eller icke-traumatiska, kan helt eller delvis skada sensoriska och motoriska banor mellan hjärnan och kroppen, vilket påverkar gången i varierande grad. Rörelsenedsättningen beror också på andra faktorer såsom ålder, vikt, tid sedan skadan uppstod, smärta och gånghjälpmedel. ASIA-skalan används för att klassificera ryggmärgsskadans svårighetsgrad, men är inte utformad för att karaktärisera individens gångförmåga. Andra standardiserade tester baserade på subjektiva eller tids och avståndsbedömningar har också begränsad möjlighet att beskriva individuell kapacitet. Datadrivna metoder är kraftfulla och kan ge ytterligare perspektiv på gångens komplexitet och prestation. Studierna i denna avhandling syftar till att analysera komplexa relationer mellan gång, motoriska samt sensoriska funktion efter ryggmärgsskada med hjälp av datadrivna metoder. Syftet med den första studien är att karaktärisera de heterogena gångmönster hos personer med inkomplett ryggmärgsskada. Multivariat dynamisk tidsförvrägning (eng: Multivariate dynamic time warping) användes för att kvantifiera gångskillnader i studiepopulationen. Hierarkisk agglomerativ klusteranalys (eng: hierarchical agglomerative clustering) delade upp gång i sex distinkta kluster, varav fyra hade lägre hastighet än kontroller. Med hjälp av förklarbara AI (eng: explainable AI) identifierades det att fotledsvinkeln i svingfasen hade störst påverkan om vilken kluster som gångmönstret hamnat i. Genom att kombinera klinisk undersökning med datadrivna metoder kunde vi beskriva en omfattande bild av de sex gångklustren. Syftet med den andra manuskriptet är att kvantifiera sensoriska och motoriska faktorerans påverkan på gångförmåga efter ryggmärgsskada. Med hjälp av två Gaussian process-regressionsmodeller identiferades sambanden mellan 11 beskrivande faktorer och 2 gång prestationsmått, nämligen gångavstånd på 6 minuter samt metabola energiåtgång. Med hjälp av förklarbar AI påvisades det stora påverkan av muskelstyrka på både gångsträckan och energiåtgång. Gånghjälpmedlet samt kardiovaskulär kapaciteten hade också betydande påverkan på gångprestation. Enskilda analyser gav insiktsfull information om varje individ. Resultaten från dessa studier visar på potentiella tillämpningar av avancerad maskininlärning och AI metoder för att analysera komplexa relationer mellan funktion och motorisk prestation efter ryggmärgsskada. / <p>QC 20240221</p>

Bakgrund: Den omänskliga faktorn kan vara en riskfaktor för verksamhetsnyttan, goda arbetsmiljön, säkerheten och hållbarheten i hälso- och sjukvården. Några av anledningarna till att Artificiell Intelligens (AI) har börjat bli realistiskt inom hälso- och sjukvården är datorernas ökade prestanda och tillgång till stora mängder data. AI har potential att fungera som ett verktyg för att implementera digitaliseringen inom hälso- och sjukvården, samtidigt som den mänskliga närvaron kan bevaras. Syfte: Undersöka hur vårdpersonalen förhåller sig till användningen av AI-system och deras upplevelse av kontroll och ansvar. Metod: Kvalitativ design används och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Inledningsvis användes allmänna frågor för att fånga informanternas tidigare och nuvarande erfarenhet av AI-system i hälso- och sjukvården. Därefter utformades fortsatta frågor enligt vinjettmetoden. Kvalitativ analysmetod användes för att tolka intervjuerna. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier som belyser olika aspekter av vårdpersonalens samarbete med AI-system inom hälso- och sjukvården. Dessa kategorier inkluderar kontrollbehov, samstämmighet, prestation, övervakning, kunskap och prioritering. Diskussion: Motsats till AI kan människor hållas ansvariga för sina beslut och för de beslut som fattas av AI-system. Inom sjukvården upplever vårdpersonalen ett gemensamt helhetsansvar för patientvården, oavsett lagar och regler. Vetskapen om att behöva möta patienter eller anhöriga och framföra dåliga nyheter, är det som verkligen sätter ansvaret i perspektiv. Vid felaktigheter påverkas hela vårdteamet, även om de inte själva orsakat felet. I framtiden kommer vårdpersonalens roll att gå från att vara bedömare till att vara övervakare. Denna förändring kan dock orsaka problem, eftersom vårdpersonalens kontrollbehov för AI-system minskar i akuta situationer. I dessa situationer fokuserar vårdpersonalen på att normalisera situationen och prioriterar bort allt annat. Beslut som fattas görs med medvetenheten om att de sannolikt behöver omprövas när situationen har stabiliserats. Detta problematiserar den nya rollen som övervakare, eftersom vårdpersonalen i dessa situationer egentligen borde ha större fokus på att se till att AI-systemet fungerar korrekt. Slutsats: Det är osannolikt att vårdpersonalen kommer att kunna hantera de snabba och komplexa beslut som AI-systemet gör. Det kommer kräva ökad kunskap från vårdpersonalen för att identifiera situationer där AI-systemet kan göra fel och i händelse av en akut situation kommer personalen att prioritera detta över andra åtaganden. För att etablera ett samarbete mellan människa och maskin inom vården krävs utbildning och förståelse för det skifte som sker för vårdpersonalens roll, att gå från bedömning till övervakning av AI-systemen. / Background: The inhumane factor can be a risk factor for operational benefit, good working environment, safety and sustainability in healthcare. Some of the reasons why Artificial Intelligence (AI) has started to become realistic in healthcare are the increased performance of computers and access to large amounts of data. AI has the potential to act as a tool to implement digitization in healthcare, while preserving the human presence. Purpose: Investigate how healthcare professionals relate to the use of AI systems and their experience of control and responsibility. Method: Qualitative design is used and semi-structured interviews were conducted. Initially, general questions were used to capture the informants' previous and current experience with AI-systems in healthcare. Further questions were then designed according to the vignette method. Qualitative analysis method was used to interpret the interviews. Results: The analysis resulted in six categories that highlight different aspects of healthcare professionals collaboration with AI-systems in healthcare. These categories include control needs, compliance, performance, monitoring, knowledge, and prioritization. Discussion: Unlike AI, humans can be held accountable for their decisions and for the decisions made by AI-systems. In healthcare, the healthcare professionals experience a shared overall responsibility for patient care, regardless of laws and regulations. The knowledge of having to meet patients or relatives and deliver bad news is what really puts the responsibility into perspective. In the event of errors, the entire healthcare team is affected, even if they did not cause the error themselves. In the future, the role of healthcare professionals will change from being an assessor to instead monitor the AI-system. However, this change can cause problems, as healthcare professionals control needs for AI-systems are reduced in emergency situations. In these situations, the healthcare professionals focus on normalizing the situation and deprioritises everything else. Decisions that are made are made with the awareness that they will likely need to be reconsidered once the situation has stabilized. This problematizes the new role of supervisor, because in these situations the healthcare professionals should really be more focused on making sure the AI-system is working correctly. Conclusion: It is unlikely that healthcare professionals will be able to handle the rapid and complex decisions made by the AI-system. It will require increased knowledge from the healthcare professional, to identify situations where the AI system can make mistakes and in the event of an emergency, the staff will prioritize this over other commitments. In order to establish a collaboration between humans and machines in healthcare, training and understanding of the shift that is taking place for the role of the healthcare professionals, to go from assessment to monitoring of the AI systems, is required.

Bakgrund: Det råder en obalans i den svenska välfärdssektorn på grund av den demo­grafiska utvecklingen. Äldreomsorgen är ett välfärdsområde där digitaliseringen kan skapa stora möjligheter genom att tänka och arbeta på nya sätt i kombination med att använda digital teknik och e-hälsa men för att nyttja digitaliserings möjligheter behö­ver anpassningar göras inom äldreomsorgen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva chefers och medarbetares erfarenheter av hur anpassning till förutsättningar vision, kompetens, belöning, resurser och handlings­plan kan främja förändring vid en digital transformation av en kommuns äldreomsorg. Metod: Genom en kvalitativ fallstudie genomfördes tre fokusgrupps­intervjuer med chefer och medarbetare inom äldreomsorgen i en mindre kommun. Urvalet av informanter baserades på ett generiskt ändamålsstyrt urval och fokus­gruppsintervjuerna utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet analyse­rades genom kvalitativ riktad innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån byggsten­arna i Thylefors förändringsmodell. Resultat: Chefers och medarbetares erfarenheter av hur anpassningar till förutsätt­ningar kan främja digital transformation inom äldreomsorgen i en kommun beskrivs samt chefers och medarbetares behov av stöd i förändringen. Totalt tio subkategorier identifierades till Thylefors byggstenar vision, kompetens, belöning, resurser och handlingsplan. Slutsats: Chefers och medarbetares erfarenheter av hur anpassningar kan främja för­ändring inom äldreomsorgen vid en digital transformation, i den kommun där studien genomfördes, visar att vision, förändringsledning och digital kompetens spelar en central roll. Chefers och medarbetares erfarenheter av stöd i förändringsprocessen vi­sar på behov av tid för utbildning och innovation samt en handlingsplan som bör in­kluderas i det systematiska kvalitetsarbetet. Chefer och medarbetare erfar liknande behov av anpassningar och stöd vilket skulle kunna indikera att resultatet kan beaktas vid digital transformation inom äldreomsorgen i en liknande kontext. Förslag till framtida forskning är bland annat att undersöka hur digital transformation inom äl­dreomsorgen kan främja ett hållbart ledarskap och utvecklande medarbetarskap. / Background: There is an imbalance in the Swedish welfare sector due to demogra­phic changes. Elderly care is an area of welfare where digitization can create great opportunities by thinking and working in new ways in combination with using digital technology and e-health. However, to take advantage of the opportunities, adaptations need to be made within the elderly care.  Aim: The purpose of the study is to describe managers' and employees' experiences of how adaptation to conditions such as vision, competence, incentives, resources, and action plan can promote change in a digital transformation of a municipality's elderly care.  Method: A qualitative case study was conducted, including three fo­cus group interviews with managers and employees in elderly care in a small muni­cipality. The selection of informants was based on a generic purpose-driven selection and the focus group interviews were based on a semi-structured interview guide. The data were analyzed through qualitative directed content analysis with a deductive ap­proach based on the building blocks in Thylefors' change model. Results: Managers' and employees' experiences of how adaptations to conditions can promote digital transformation in elderly care in a municipality are described, as well as managers' and employees' needs for support in the change. A total of ten subcate­gories were identified related to Thylefors' building blocks: vision, competence, in­centives, resources, and action plan.  Conclusion: Managers' and employees' experiences of how adaptations can promote change in elderly care during digital transformation, in the municipality where the case study was conducted, show that vision, change management and digital compe­tence play a central role. Managers' and employees' experiences of support in the change process show the need for time regarding training, innovation and an action plan which should be included in systematic quality management. Managers’ and em­ployees’ experience similar needs for adaptations and support, which could indicate that the findings can be considered in a similar context of digital transformation in elderly care. Suggestions for future research include for example investigating how digital transformation in elderly care can promote sustainable leadership and emplo­yee empowerment skills.