Enligt Socialstyrelsen (2015) drabbas var tionde patient inom sluten somatisk vård av vårdskador. Det kostar enorma summor pengar men orsakar också ett lidande för den drabbade patienten. Somliga av dessa vårdskador beror troligen på bristande dokumentation eller överrapportering. Dokumentationen är en väsentlig del av arbetet för sjuksköterskan samtidigt som det är en skyldighet inom sjukvården. Syftet med denna studie är att undersöka faktorer och attityder som kan inverka på sjuksköterskors dokumentation i ambulanssjukvården. Vi vill också studera utifall det finns någon skillnad i förhållande till dokumentation beroende på kön eller arbetslivserfarenhet inom ambulansen. En kvantitativ tvärsnittstudie valdes för att studera ett större antal respondenter.  Datainsamlingen genomfördes med hjälp utav enkäter som delades ut till ambulanspersonal tillhörande Södra Älvsborgs Sjukhus. Av 83 utdelade enkäter besvarades samtliga. Fem stycken exkluderades då de var besvarade av ambulanssjukvårdare. Totalt användes 78 enkäter till redovisningen av resultatet. Hypotesprövningen  genomfördes  med  hjälp  utav  Mann-Whitney  U  test. Respondenterna höll med i påståendena gällande att patientsäkerhet gynnas av dokumentationen. Så var även fallet rörande påståendena om synliggörandet av arbetsuppgifter samt arbetsbelastning. Respondenterna höll också med i påståendena om att  det  finns  brister  i  dagens  journalsystem.  De  ansåg  att  de  hade  tillräckligt  med kunskap om vad och hur man dokumenterar. Respondenterna ansåg också att muntlig överrapportering inte vara tillräcklig för mottagende enhet. Det fanns ingen skillnad i förhållande till dokumentation beroende på kön eller arbetslivserfarenhet inom ambulansen. Slutsatsen i denna uppsats är att det förekommer brister och problem i dagens sätt att föra journal. Ett sätt att reducera dessa brister och problem hade kunnat vara genom nya sätt att dokumentera som exempelvis beslutstöd. Mer forskning behövs inom området för att förenkla ambulanspersonalens arbetsätt men även för att bidra till en ökad patientsäkerhet.

Taligenkänning kan användas inom hälso- och sjukvård för att effektivisera och minska kostnader genom att det går snabbare att diktera och slutsignera journalanteckningar och att man inte behöver använda sig av transkriptionstjänster. I dagsläget används det särskilt vid röntgenmottagningar som helt eller delvis övergått till detta. Taligenkänningsprogram kan inom hälso- och sjukvård komma att användas av många olika användare med olika kunskaper vilket kan göra att det är svårt att implementera på bred front i en verksamhet. Små misstag i en text riskerar att få stora konsekvenser och kan innebära att mer tid går åt till att rätta misstag eftersom ett felaktigt ord riskerar att ge stora konsekvenser för vilken diagnos som ställs. Det krävs att man är noggrann vid korrekturläsning och har goda kunskaper i att ta till sig skriven text. Användarnas förkunskaper kan också påverka deras attityder till, och deras vilja, att använda taligenkänning. I denna studie undersöks implementeringen av taligenkänning på en röntgenmottagning vid ett av landets större sjukhus och personalens erfarenheter av att använda detta i arbetet. Respondenterna uttrycker förståelse för varför man använder sig av taligenkänning och är i huvudsak positiva till detta. De flesta erfar inte att det kräver några större förkunskaper även om det tycks finnas en önskan om uppföljning och mer kontinuerlig information för att kunna använda programmet optimalt.

Granskningar gjorda av Inspektionen för vård och omsorg har påvisat återkommande brister vid journalföring hos tandvården. Detta leder till en utmanad patientsäkerhet. Missad information om allergier kan få förödande konsekvenser för patienten men även små avvikelser kan försvåra vid en eventuell utredning. Den här uppsatsen undersöker hur tandvårdens ekonomiska ersättningssystem påverkar journalföringen. Med utgångspunkt i principal-agentteorin och informationsasymmetri så undersöks hur olika aktörer upplever att tandvården och journalföringen påverkas av ersättningssystemet. Dessa aktörer består av en tandläkare, en utredare från försäkringskassan och två personer från tandvårdsenheten i region Västmanland. Uppsatsen utgår från frågeställningen: Hur påverkar tandvårdens intensifierade ekonomistyrning journalföringen? En kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter användes under denna studie. Studien visar på att journalföringen påverkas direkt av tandvårdens intensifierade system, genom att ett större fokus riktas mot åtgärder istället för diagnos och vårdförlopp.

No description available.

Syfte med min studie är att undersöka specialpedagogers uppdrag i tre olika elevhälsoteam i samma kommun och hur specialpedagoger upplever arbetet med digitala journalsystem. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där synsättet är att lärande och kunskapsutveckling sker i interaktion med andra. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer använts som metod med fyra specialpedagoger och en rektor. Med ett hermeneutiskt synsätt har jag försökt tolka och förstå de resultat som framkommit. Resultatet av denna studie visar att administration med planering och förberedande av ärende inför elevhälsoteamens möten och dokumentation av pedagogiska dokument är vanligt förekommande uppdrag för specialpedagoger i de i studien ingående elevhälsoteam. Det specialpedagogiska perspektivet att finna alternativa vägar och lösningar för inlärning är liksom anpassad undervisning på framförallt individnivå men även gruppnivå uppdrag som genomförs ofta. Samarbete mellan specialpedagog och rektor eftertraktas av specialpedagoger i studien men det faktiska samarbetet varierar stort. Digitala journalsystem har skapat möjligheter som tidigare inte fanns och ordet tillgänglighet har fått en bred betydelse i form av tillgänglighet till arkiv, mallar och stödmaterial. Nackdelen med det digitala journalsystemet är att tillgängligheten endast gäller för medlemmar i elevhälsoteamen och inte för övrig personal som arbetar nära elever. / The purpose with my research is to investigate special educators’ tasks in three different student wellness teams and how special educators experience their work with digital journal systems. The study has a qualitative approach where semi-structured interviews were used as the method with four special educators and a principal. A hermeneutic approach is applied as the interpretative analysis of the interview data. The result of this study shows that administrative tasks and preparation of cases before student wellness teams meetings and educational documentation are common tasks for special educators for those partaking in this study. The special educator’s perspective to find alternative ways and solutions to learning is common as well as adaptive teaching, especially on an individual level but also in groups. Cooperation between special educator and principal is sought after by special educators in this study but the actual cooperation varies heavily. The digital journal system has created previously unavailable opportunities and the term availability has become a broader meaning by way of archives, templates, and support materials. The downside with the digital journal system is that availability only applies to members of the team and not to others working closely with students.

The emergency departments in Region Östergötland use pen and paper to a large extent when recording emergency care procedures and measurements. During treatment the patient should be the main focus. Because of this, recording of measurements done could be delayed or in worst case forgotten during stressful situations. The proposal of this project is the development of a prototype that tries to make the administrative work a passive procedure rather than an active one. The system developed uses a Raspberry Pi, along with Node-Red, which connects predefined patient data and medical records, with the clinical staff tending the patient. All these connections are initiated by mainly using RFID technology. The conclusion made with the developed system is that it should unload the staff with the recording of data and that it helps make a data logging a more passive work than today’s used methods. Along with a process that is easier to operate, the time spent on administrative work could be reduced with the proposed system.

Sedan införandet av datoriserade patientjournalsystem och sammanhållen journalföring har det riktats kritik mot hälso- och sjukvårdens hantering av patientinformation. Det råder delade meningar om det är användare eller systemen som felar. Syftet med undersökningen är att inspektera utvalda funktioner i journalsystemet TakeCare som utvecklats för att upprätthålla patient- och informationssäkerhet. Genom att jämföra funktionerna med Socialstyrelsens uppsatta informationssäkerhetskrav har uppsatsen som mål att hitta var de påtalade problemen kan uppstå. Genom att fråga användare kring deras uppfattning om systemet är avsikten att få en förståelse av om problemet ligger i de tekniska funktionerna eller i hanteringen av systemet. Metoder som använts under arbetet är e-postintervjuer och ett studiebesök på Stockholms läns landstings IT-avdelning i form av en intervju och presentation av TakeCare. Vi har sett att det finns funktioner som tar hänsyn till samtliga informationssäkerhetskrav samt att användarna anser att de kan hantera systemet, men trots det kritiseras informationshanteringen inom sjukvården. Utifrån vår undersökning anser vi att problem uppstår när obehöriga tar beslutet att ta del av information, vilket inte är ett resultat av systemets tillkortakommande. Vi anser att vårdpersonal har ansvar för patientens säkerhet oavsett om det gäller hantering av systemet eller vård av patienten. / Since the introduction of computerized health record systems and unified record-keeping, the health care management of patient information has been criticized. There are divided opinions about whether or not the users or the systems that is imperfect. The survey aims to inspect selected features of the health record system TakeCare developed to maintain patient and information security. By comparing the functions to information security requirements established by Socialstyrelsen, the paper aims to find where the noted problems can arise. By asking users about their view, we intend to find an understanding for whether the problems occur in the technical functions or in the use of the system. Used methods are e-mail interviews and a study visit to Stockholm County Council's department for IT in form of an interview and presentation of TakeCare. We have observed that there are functions that take information security requirements into account and that the users believe they can manage the system, but nevertheless health care’s way of handling information is criticized. Based on our study, we believe that the problem occurs when an unauthorized person makes the decision to take part of information, which is not a result of the system's shortcomings. We believe that health care professionals are responsible for the patient’s safety, whether it's usage of the system or care of the patient.