The language ability starts to develop before birth and the language and speech environment of toddlers has been found to be of significant importance for the further development of language acquisition. Earlier studies have shown that female caregivers talk more with toddlers compared with male caregivers. This study is a part of the ongoing research project “Words make a difference”, Karolinska Institutet. The purpose was to investigate caregiver gender differences amongst Swedish caregivers regarding the number of adult words in the environment around toddlers. Another purpose was to contribute in validating the Language ENvironment Analysis (LENA) in Swedish. The software LENA V3.1.0 analyzes the language environment and provides information about the number of adult words, child utterances and conversational turns. Estimated adult words can separate female adult words from male adult words. The authors also wanted to see if the LENA-result correlated with the child’s expressive vocabulary which was measured with the parent formulary CDI. Thirteen toddlers in the age of 12 - 30 months conducted an all-day recording with LENA. Random samples of the participants were chosen in order to validate the LENA-method. A total of 60 minutes of recordings was transcribed by the authors. The hypothesis that women talk more with toddlers was confirmed in this study, although the gender differences were less than in previous research. Male adult words showed a correlation with conversational turns. The result showed no significant correlation between expressive vocabulary and conversational turns. The human transcriptions were expected to conform with the LENA software especially regarding the number of adult words. The result showed that the conformity was high regarding the child utterances but somewhat lower regarding the adult words. In summary the study confirms the earlier research that female caregivers talk more to their toddlers compared with male caregivers, but the difference was not as large as shown in earlier research. Additional research about gender differences regarding adult talk and child directed speech is necessary to confirm this result. The result of the validation of LENA showed high conformity in a good audio environment. The LENA-method can be used as a useful tool to measure the listening and language environment in Sweden both in clinical and research contexts. Bakgrund och syfte: Barns språkförmåga börjar utvecklas redan innan födseln och tal- och språkmiljön som omger barnet har visat sig vara viktig för hur hens språk kommer utvecklas. Från tidigare studier har det framkommit att kvinnor talar mer med små barn gällande antal ord jämfört med manliga vårdnadshavare. Denna studie var en del av det pågående projektet “Ord gör skillnad”, Karolinska Institutet. Syftet var att undersöka skillnaderna mellan manliga och kvinnliga vårdnadshavare gällande antal ord i närheten av yngre barn. Hypotesen byggd på tidigare studier var att kvinnor skulle tala betydligt mer med sina barn än vad män skulle göra. Ett annat syfte vara att undersöka om LENA-resultatet korrelerade med barnets expressiva ordförråd. Hypotesen var att barn som hade ett större expressivt ordförråd hade fler turtagningsmöjligheter i verbal kommunikation med sina vårdnadshavare. Studien var också ett steg i processen att validera LENA-metoden (Language ENvironment Analysis) på svenska, med fokus på vuxenord och barnyttranden. Metod: 13 deltagande familjer med barn i åldrarna 12-30 månader genomförde en heldagsinspelning med LENA-metoden. Mjukvaran LENA V3.1.0 analyserar barns tal- och språkmiljö och kan ge information om antal vuxenord, barnyttranden och turtagningar. Estimerat antal talade vuxenord kan även separeras i ord från kvinnlig respektive manlig röst. Barnets expressiva ordförråd mättes med föräldraformuläret SE-CDI. För att validera LENA-metoden valdes stickprov ut från inspelningarna. Totalt 60 minuters inspelning från fyra deltagare (15 minuter per deltagare) transkriberades av testledarna för att sedan jämföras med LENA-beräkningen. Resultat: Kvinnliga vårdnadshavare använde fler antal ord än manliga vårdnadshavare. Dock var könsskillnaderna mindre än vad som tidigare påvisats. Det fanns ett samband mellan större andel ord från män och fler turtagningar. Resultatet visade dock ingen statistiskt signifikant korrelation mellan expressivt ordförråd och antal turtagningar. Gällande validering förväntades bedömarnas transkriptioner stämma överens med LENA-resultatet, särskilt beträffande estimerat antal vuxenord. Interbedömarreliabiliteten mellan de tre  bedömarna bedömdes hög. Överensstämmelsen mellan testledarna och LENA:s estimeringar blev hög gällande barnyttranden och något lägre för vuxenord. Sammanfattningsvis stärker studiens resultat tidigare forskning att kvinnor talar mer i närheten av små barn jämfört med män, även om könsskillnaderna inte blev lika stora i aktuell studie. Mer forskning beträffande könsskillnader och barnriktat tal behövs för att belägga om resultatet har en extern validitet. Gällande validering hade LENA en hög överensstämmelse med mänskliga transkriptioner vid de inspelningar där ljudmiljön var god, vilket innebär att LENA kan vara ett bra verktyg för att kartlägga svenska barns tal- och språkmiljö både kliniskt och i forskningssammanhang. / Ord gör skillnad, Karolinska Institutet

Interaction is an important aspect for children’s language development. The intervention model Prevention Education Program for Parents (PEPP) is currently under development within the research project Ord gör skillnad, Karolinska Institutet. PEPP is an intervention for parents to children aged 0–12 months who’s recently been diagnosed with hearing impairment. In PEPP parents receive guidance based on the child’s language environment which is mapped through Language ENvironment Analysis (LENA) and video analysis. LENA is a speech processing technological tool that analyzes the child’s language environment. The video analysis is made manually based on short video records of interactions between child and parent. The purpose of this study was to evaluate these mapping methods reliabilities to measure verbal conversational turns. The study also aimed to investigate if there’s a pattern between the amount of verbal conversational turns in a structured playtime and in the home environment. Four families with children aged 0:26–7:3 months participated. The child and parent interacted in a structured playtime that was analyzed with LENA and video analysis. Each family also made a LENA recording for an entire day in their home environment. The amount of verbal conversational turns in the structured playtime was analyzed by two assessors through video analysis. Inter-rater reliability was calculated, and a qualitative assessment was made for intervals in which the inter-rater reliability was <80%. The conformity between video analysis and LENA in the structured playtime was calculated. Further, a comparison was made between the amount of verbal conversational turns measured with LENA in home environment and structured environment. The inter-rater reliability in this study was high and in the qualitative assessment aggravating factors were identified. The conformity between video analysis and LENA analysis of the structured playtime was moderate. The amount of verbal conversational turns was higher for all participants in the structured environment compared to the home environment. This study indicates that video analysis is a reliable method. However, the aggravating aspects should be remedied in order to increase the reliability. The results confirm previous findings that demonstrate limitations with LENA’s ability to measure conversational turns in young infants. This study indicates that the number of conversational turns is higher in structured environments. To ensure the results in this study further research should be conducted. / Barn lär sig språket i interaktion med sin omgivning. Föräldrainterventionen Prevention Education Program for Parents (PEPP) utvecklas inom forskningsprojektet Ord gör skillnad, Karolinska Institutet. I PEPP handleds föräldrar till barn i åldrarna 0–12 månader med nyligen upptäckt hörselnedsättning kring samspel och kommunikation. Handledningen baseras på barnets språkmiljö som mäts med kartläggningsmetoderna Language ENvironment Analysis (LENA) och videoanalys. LENA är ett talprocessande teknologiskt verktyg som beskriver barnets språkmiljö genom automatisk analys. Videoanalysen sker manuellt av bedömare utifrån korta videoinspelningar av samspel mellan barn och förälder. Föreliggande studie syftade till att utvärdera dessa kartläggningsmetoders pålitlighet i mätning av verbala turtagningar. Vidare syftade studien till att undersöka eventuella mönster mellan antal verbala turtagningar i hemmiljö och strukturerad miljö. Fyra familjer med barn i åldrarna 0:26–7:3 månader deltog. Barn och förälder samspelade under en strukturerad leksituation som analyserades med LENA och videoanalys. Varje familj gjorde även en heldagsinspelning med LENA i hemmiljö. Antal verbala turtagningar i den strukturerade leksituationen analyserades av två bedömare med videoanalys. Interbedömarreliabilitet räknades ut och en kvalitativ bedömning genomfördes på intervall med interbedömarreliabilitet <80 %. Samstämmigheten mellan videoanalysen och LENA beräknades gällande den strukturerade leksituationen. Vidare jämfördes antal turtagningar mätt med LENA i hemmiljö och strukturerad miljö. Resultatet visade på en hög interbedömarreliabilitet i videoanalysen och i den kvalitativa bedömningen identifierades försvårande aspekter. Samstämmigheten mellan videoanalysen och LENA var måttlig. Antalet turtagningar var genomgående högre i den strukturerade leksituationen jämfört med hemmiljö. Studien tyder på att videoanalysen är en pålitlig metod. Dock identifierades försvårande aspekter som bör åtgärdas för att öka mätningens tillförlitlighet. Studien bekräftar tidigare forskning som visat på begränsningar gällande LENA:s mätning av turtagningar hos unga spädbarn. Resultatet tyder på att det sker fler turtagningar i strukturerad miljö än i hemmiljö. För att säkerställa studiens resultat krävs fortsatta studier.

En stor del av den tidiga språkutvecklingen sker i samspel med vuxna, och kommunikationen mellan vårdnadshavare och deras små barn är därför särskilt betydelsefull. Vuxna anpassar ofta sitt sätt att tala till små barn genom att göra anpassningar i de språkliga parametrarna prosodi, segmentell fonologi, syntax, pragmatik och ordförråd. Dessa anpassningar kallas ofta för barnriktat tal (BRT) och har visat sig ha både en kortsiktig såväl som långsiktig positiv inverkan på barns tidiga språkutveckling. Tidigare forskning gällande barns tal- och språkmiljö har främst fokuserat på kommunikationen mellan kvinnliga vårdnadshavare och deras små barn. Det finns därmed ett behov av forskning som undersöker manliga vårdnadshavares kommunikation, särskilt med fokus på kvalitativa aspekter så som användandet av BRT. Inom Ord gör skillnad-projektet på KI utvecklas en ny interventionsmetod, Preventive Education Program for Parents (PEPP). I metoden kartläggs kvantitativa och kvalitativa aspekter av barns tal- och språkmiljö med hjälp av Language ENvironment Analysis (LENA), videoinspelning och ett framtaget PEPP-protokoll. I föreliggande studie undersöktes förekomsten av de parametrar som utgör BRT i manliga vårdnadshavares kommunikation med sina små barn. Mer specifikt undersöktes förekomst eller icke förekomst av parametrarna samt mest respektive minst förekommande parameter. Studien syftade även till att undersöka om PEPP-protokollets nuvarande beskrivningar av parametrarna kan användas för att bedöma förekomst av BRT. I studien deltog 6 manliga vårdnadshavare och deras barn i åldrarna 0 till 12 månader. Material från barnens tal- och språkmiljö samlades in med videoinspelning under en strukturerad leksituation och med LENA under en heldag i hemmiljö. Användandet av BRT analyserades både med hjälp av PEPP-metodens bedömningsprotokoll samt genom en kompletterande uppskattning av mest respektive minst förekommande parameter. Resultaten visade att 5 av 5 parametrar som utgör BRT förekom i samtliga deltagares kommunikation i hemmiljön samt i majoriteten av deltagarnas kommunikation under den strukturerade leksituationen. För hälften av deltagarna noterades parametern pragmatik som mest förekommande parameter och segmentell fonologi som minst förekommande parameter. I studien påtalas brister gällande PEPP-protokollets beskrivningar av parametrarna och författarna presenterar förslag på förbättringsåtgärder. / A large part of early language development takes place in interaction with adults, and the communication between caregivers and their young children is therefore particularly important for the child’s language development. Adults often adapt their way of speaking to young children by making adjustments in the linguistic parameters’ prosody, segmental phonology, syntax, pragmatics and vocabulary. These adaptations are often referred to as child-directed speech (CDS) and have been shown to have both adirect, as well as long-term positive impact on young children's language development. Previous research on children's speech and language environment has mainly focused on communication between female caregivers and their young children. Therefore, there is a need for research that examines male caregivers’ communication, especially with focus on qualitative aspects such as the use of CDS. Within the Words make a difference project at Karolinska Institutet (KI), researchers are developing a new intervention method, Preventive Education Program for Parents (PEPP). The method maps quantitative and qualitative aspects of children's speech and language environment using Language ENvironment Analysis (LENA), video recordings and a protocol developed within PEPP. The present study explored the occurrence of the parameters that constitute CDS in male caregivers' communication with their young children. More specifically, the occurrence or non-occurrence of the parameters as well as the most and least occurring parameter were examined. The study also aimed to investigate whether the PEPP protocol's current descriptions of the parameters could be used to assess the occurrence of CDS. The study involved 6 male caregivers and their children aged 0 to 12 months. Data from the children's speech and language environment were collected with a short video recording during a structured play situation, and with LENA from a daylong recording in the child’s natural home setting. The use of CDS was analyzed both by using the PEPP protocol, and well as by a supplementary estimation of the most and least occurring parameter. The results showed that 5 out of 5 parameters that constitute CDS occurred in all participants' communication in the natural home setting as well as in the majority of the participants' communication during the structured play situation. For half of the participants, pragmatics was noted as the most occurring parameter, and segmental phonology as the least occurring parameter. The current study highlights shortcomings regarding the PEPP protocol's descriptions of the parameters and the authors proposes suggestions for improvement of the PEPP method.