Instant Messaging är en digital kommunikationskanal i ett användarvänligt format för kommunikation i nära realtid. Som en växande trend på arbetsplatsen väljer allt fler företag att integrera kommunikationskanalen i sina kommunikationslösningar. Samtidigt följer användningen av Instant Messaging med en omedveten andrahands-effekt, något som lämnat synliga avtryck på företagens kommunikationsmönster. Kommunikationsteoretikerna Turner och Reinsch (2007) förklarar förekommandet genom att introducera termen multikommunikation, hur anställda identifieras gå från att ha sekventiella till simultana interaktioner. En användning som formats efter Instant Messagings avsaknad av icke-verbala indikationer i att kräva mindre koordinering och möjliggöra för anställda att fördela sin uppmärksamhet över flera interaktioner. Turner och Reinsch (2007) föreslår därför att multikommunikation är att föredra när företag värderar inre effektivitet eftersom anställda som deltar i simultana interaktioner kan överprestera övriga. Andra insatta teoretiker har istället identifierat hur avsaknaden av icke-verbala indikationer ger kommunikationssvårigheter i form av funktionsbegränsningar och intensiva kommunikationsflöden. Något som ger implikationer för anställdas arbetsproduktivitet i att Instant Messaging kan vara avbrytande, försvåra en samordnad turtagning och göra det ansträngande att förmedla känslor. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur anställda hanterar den multikommunikation och de kommunikativa svårigheter som uppstår i samband med användandet av Instant Messaging. Genom deltagande observationer och semi-strukturerade intervjuer, på en avdelning inom ett multinationellt industriföretag, utförs en fallstudie. Resultat visar att sättet anställda hanterar Instant Messaging är starkt bundet till den kontext kommunikationskanalen nyttjas i. I en sammansättning av erfarenheter och sociala regler identifieras överenskomna strategier vilka balanserar och kontrollerar kommunikationsflödet, samt får funktionsbegränsningar att ge en minskad negativ effekt. Genom att prioritera kommunicerat innehåll efter tidskänslighet minskar antalet interaktioner, får kollegor att inte avbrytas i onödan och underlättar till en korrekt fördelning av uppmärksamhet. Samtidigt skickas främst skärmbilder tagna i affärssystemet SAP vilka inrymmer information i ett formaliserat gränssnitt. Något som gör kommunikationsflödet mindre intensivt i att kunna ersätta otroligt många meddelanden. Det underlättar till en samordnad turtagning, snabbare responstid och mindre ansträngning i att anställda inte skriftligt formulerar information med tillhörande känslor. / Instant Messaging is a digital communication channel with a user-friendly design for near realtime communication. As a growing trend in the workplace, more and more companies decide to integrate the communication channel into their communication solutions. The use of Instant Messaging follows with a secondary effect revealed in visible marks on corporate communication patterns. Communication theorists Turner and Reinsch (2007) explains the occurrence by introducing the term Multicommunication, how employees are going from having sequential to simultaneous interactions. A use shaped by Instant Messaging's lack of non-verbal indications in allowing for less coordination and an allocation of attention across multiple interactions. Turner and Reinsch (2007) therefore propose that multicommunication is preferable to companies seeking efficiency seeing that employees participating in simultaneous interactions outperform others. Other relevant theorists have identified how the lack of non-verbal indications provide communication difficulties sprung from functional limitations and intensive communication flows. This is creating implications for work productivity as Instant Messaging interrupt ongoing tasks, disrupt the turn-taking and complicates the conveyance of emotions. This thesis therefore aim to study how employees manage multicommunication and the communication difficulties that emerge in use of Instant Messaging.  A case study is conducted, by participant observations and semi-structured interviews, at a department of a multinational industrial company. The results show that the way employees manage multicommunication and communication difficulties is strongly bound to the context of use. In a mix of experiences and social rules a set of agreed strategies is used to help balance and control the communication flow and also reduce negative effects of functional limitations. To primarily communicate time-sensitive content the number of active interactions is reduced, unnecessary interruptions is avoided and a proper allocation of attention is facilitated. Mostly send messages also consists of print screens captured in the ERP-system which holds information in a formalized interface. The use of print screens is appreciated in favor of making the communication flow less intense by replacing an incredible number of messages. This usage facilitate the coordination of turn-taking, the possibility of instant feedback and the creation of content in not having to phrase in writing to convey emotions.

In recent years, progress has been made regarding the use of tactile devices such as belts and helmets for navigational tasks. As most of the devices and solutions so far have focused on presenting one type of information at a time, the potential for tactile devices for simultaneous multiple tasks have yet to be properly explored. Based on such research, this study investigates various methods of presenting multiple simultaneous information using a vibrotactile head-mounted device for navigational tasks in a virtual space. The goal is to determine if it is possible to effectively present various simultaneous navigational information with vibrotactile feedback in a virtual space, and if so, determine guidelines for doing so while avoiding cognitive overload. Using a tactile head-mounted device known as the Perman Helmet various functions related to several navigational tasks in a virtual space were developed. These tasks were collision avoidance, object search and compass orientation. First a test was conducted to determine the most suitable solution for each given task. For each task three different types of solutions were developed, tested, and evaluated in an appropriate testing scenario. Afterwards, a second test was conducted to determine guidelines for how to combine those various solutions to present as much information as possible while avoiding cognitive overload. A new testing environment was created that incorporated all three tasks and various combination of the solutions were tested, along with two special configurations to test other factors. The results from the experiments shows that using several simultaneous vibrotactile signals representing different types of information is feasible and practical with at least 3 different types of signals. Furthermore, various types approaches and combinations have been considered and compared. Based on these findings, several guidelines when developing systems informing a user with multiple vibrotactile feedback signals have been proposed. These findings could help hasten the development of commercial and industrial multiuse vibrotactile devices, making it a relevant field of study. / Under senare år har en rad framsteg gjorts i utveckling av haptiska enheter så som bälten och hjälmar för navigation. Då fokus har legat på att en enhet ska lösa ett specifikt problem saknas det ordentlig utredning av haptiska enheters potential att hantera flera uppgifter simultant. Baserat på tidigare forskning utforskas det i denna rapport olika metoder att presentera multipla simultana informationsflöden via en vibrotaktil huvudmonterad enhet i syfte att navigera en virutell miljö. Baserat på om dessa metoder kan användas effektivt utan att överbelasta en användare tas därefter riktlinjer för sådana system fram. Med hjälp av en taktil huvudmonterad enhet kallad Perman Hjälmen togs en rad funktioner ämnade för att navigera i en virtuell rymd fram. Dessa funktioner var kollisionsförebyggande system, målsökning samt kompassorientering. För varje funktion togs tre olika lösningar fram och utvärderades i en lämplig miljö. Efteråt utfördes ett andra experiment för att ta fram riktlinjer för hur olika lösningar för olika uppgifter bör kombineras för att presentera maximal mängd information utan att överbelasta användare. En ny anpassad testmiljö utvecklades och olika kombinationer av lösningar till de olika uppgifterna utvärderades. Även två specialkonfigurationer togs fram för att testa specifika faktorer. Resultaten från experimenten visade att använda flera simultana vibrotaktila informationsflöden var praktiskt möjligt med åtminstone tre distinkta typer av flöden. Utöver detta har olika tillvägagångssätt och kombinationer övervägts och jämförts. Baserat på detta har flera riktlinjer tagits fram för utveckling och vidareforskning av system med multipla simultana vibrotaktila informationsflöden. Dessa slutsatser kan komma att bidra till vidareutveckling av framtida kommersiella och industrianpassade vibrotaktila enheter, vilket gör detta ett relevant forskningsområde.