Corona-pandemin är en smittsam sjukdom som har drabbat världen hårt. Det här har inneburit olika utmaningar för samhället, organisationer, individer och ledare. Organisationer har fått förändra sina arbetssätt vilket har inneburit att ledarskapet även har behövt förändras. Uppsatsen undersöker vilken ledarskapsstil som används och varför ledarskapsstilen används under Corona-pandemin. Uppsatsens syfte är att förstå vilken ledarskapsstil som används och förstå varför ledarskapsstilen används under Corona-pandemin. Studien har en subjektivistisk ontologi, hermeneutisk epistemologi och växelverkar mellan induktiv och deduktiv forskningsansats, vilket gör att studien har en abduktiv forskningsansats. Genom litteraturstudier har studiens problematisering och forskningsfråga samt det teoretiska ramverket skapats. Studien har genomförts med en kvalitativ teknik genom åtta intervjuer med ledare som har varit aktiva och som leder individer under Corona-pandemin. Intervjuerna har analyserats genom färgkodning och empirin har analyserats med tidigare presenterad teori där det har funnits, annars har ny teori framställts. Studien visar att ledarskapsstilarna situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap, transaktionellt ledarskap, tjänande ledarskap och krisledarskap används av ledare under Corona-pandemin och faktorerna samhället, organisatoriskt, individuellt, kulturellt och sammanhanget påverkar enligt ledarnas upplevelse ledarskapsstilen under Corona-pandemin.

During the previous two years, due to the current coronapandemic and constraints, the workplace for students drastically changed over a night. Teaching that in the term of “normal” was usually given and examined in the university now had the new reality of being exclusively provided and tested in digital forms. Previous research presents that distance learning has shown both positive and negative effects on the students effectiveness and productivity. The purpose of the study is to account for how productivity (doing things the right way) and effectiveness (doing the right things) are affected when learning takes place at a distance. In addition, the study aims to identify and clarify which factors have had an impact on the students' productivity and effectiveness in distance learning. Based on the purpose, two research questions have been formulated: “How do distance learning affect students’ productivity and effectiveness?” and “What factors have had an impact on student´s productivity and effectiveness in distance learning?”. Distance learning is defined as a system whereas material that is essential for learning and achieving goals is provided to the student through technical communication due to the difference in location of the student and the teacher. Empirical data was collected through two different surveys that were given to two different selections that consisted of students at Linnaeus university. Both of the survey’s were formed and developed based on the theoretical framework and then the variables were analyzed by using a bivariate and univariate analyzing method. The results of the study shows that the effectiveness of those who have studied at a distance seems to be better than for those who have studied on campus. However, the productivity issue needs further research to be able conduct a clear result since no correlations could be detected in this research. Finally, the study concludes that it is difficult to establish which factors have had a decisive impact on the students' distance learning, but that all factors that have been identified have affected them in some way, either positively or negatively, but to varying degrees. The factors that have had the greatest impact on students are personal characteristics, suitable space in the home, social support, ICT and communication.

Företag genomgår ständigt organisationsförändringar för att anpassa sig efter det som sker i omvärlden. En pandemi kom att förändra hela världssamhället år 2020, något som skakade om de flesta organisationer och dess medarbetare. En av de anpassningar som organisationer världen över tvingats till under pandemin är att anställda behöver arbeta på distans.  Syftet med studien är att undersöka hur medarbetare inom white collar-yrken upplever sin arbetssituation på distans som införts till följd av corona-pandemin. För att nå studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju medarbetare inom den svenska arbetsmarknaden. Medarbetarna som intervjuades verkar inom olika arbetsområden, statligt- och privat med syfte att bredda studiens resultat. Trots detta upplevde samtliga respondenter sina arbetssituationer likvärdigt. I resultatet lyfts individernas upplevelse avseende krav, kontroll och stöd i förhållande till det förändrade arbetssättet. Det nya arbetssättet bedrivs på distans, alltså hemifrån och inte på den fysiska arbetsplatsen. I resultatet lyfts även att stöd från chefer utgör en betydande faktor. Resultatet visade att medarbetarna inom white collar-yrkena inte upplever någon större förändring i sin arbetssituation. Däremot har gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv blivit alltmer diffus.

I denna studie har svenska resenärers riskuppfattning och resebeteende under Corona- pandemin undersökts. Studien undersöker också svenska resenärers medvetenhet och attityd till Corona-pandemin. För att uppfylla studiens syfte och frågeställning har en kvalitativ metod använts med tillvägagångssättet semistrukturerade intervjuer. Resultatet av det insamlade materialet påvisade bland annat att respondenterna som deltagit i denna studie uppfattar att de har förändrat sitt resebeteende och väljer att resa inrikes istället för utrikes under Corona-pandemin, riskuppfattningen i resandet har ökat hos respondenterna, men vad som uppfattas som en mindre eller större risk skiljer sig åt, ökad medvetenhet har uppstått hos respondenterna när en resa planeras, både om säkerhet kring boende men även transportmedel till destinationen samt att riskuppfattningen hos individer har blivit bättre och utvecklats och man tänker till mer när en resa ska genomföras och vilka konsekvenser det finns av att resa.

Fastighetstillgångar har historiskt sett varit mer defensiva än aktiemarknaden som helhet. Flera tidigare studier pekar på motsatsen: att svenska fastighetsaktier presterar sämre under börsnedgångar och inte är mer defensiva än resten av aktiemarknaden. Den senaste corona-pandemin har i likhet med finanskrisen 2007-8 orsakat stora börsnedgångar. Föreligger det någon skillnad mellan kriserna i form av risk, avkastning och korrelation för fastighetsaktier i förhållande till resten av den svenska aktiemarknaden (OMXS 30)? Resultatet av studien visar att det finns både skillnader och likheter mellan de två börsfallen. Samtliga fastighetsaktier under både finanskrisen 2007-8 och corona-pandemin har presterat sämre än Stockholmsbörsen (OMXS 30) generellt. Nedgången 2020 under corona-pandemin har för fastighetsaktier varit betydligt större än under finanskrisen 2007-8 i jämförelse med OMXS 30. Skillnader i beta-tal har även identifieras. Det genomsnittliga beta-talet under finanskrisen var 0,97 medan det under corona-pandemin var 1,74 för de analyserade fastighetsaktierna. En ökning på 79 procent mellan kriserna. Även fast det handlar om två helt olika typer av kriser tenderar fastighetsaktier att bli mer volatila i förhållande till resten av aktiemarknaden trots dess defensiva karaktär. / Historically, Real Estate Assets have been more defensive than the stock market as a whole. Several previous studies indicate that Swedish Real Estate Stocks perform worse during stock market declines and do not act more defensive than the rest of the stock market. The latest corona-pandemic has caused major stock market declines similar to the financial crisis of 2007-8. Is there any difference between the crises in terms of risk, return and correlation for Real Estate Stocks in relation to the rest of the Swedish stock market (OMXS 30)? The results of the study show that there are both differences and similarities between the two stock market declines. All Real Estate Stocks during both the 2007-8 financial crisis and the corona-pandemic have performed worse than the Swedish stock market (OMXS 30) in general. The fall in 2020 during the corona-pandemic has been significantly greater for Real Estate Stocks than during the financial crisis 2007-8 in comparison with the OMXS 30. Differences in beta have also been found. The average beta during the financial crisis 2007-8 was 0.97 and 1.74 during the corona pandemic (Covid-19). An increase of 79 percent between the two crises. Although these are two completely different types of crises, Real Estate Stocks tend to be more volatile compared to the rest of the stock market. Despite its defensive nature over time.

The savings ratio for Swedish households is record-breaking and Sweden, together with the rest of the world, is currently in the middle of a pandemic. What drives individuals to save is based on a number of different factors that previous research has concluded. The purpose of this study is to, with previous research as a basis, investigate which factors affect the savings ratio for Swedish households. Quarterly data for the years 1982–2020 is analyzed in a time series by first processing for unit roots and then cointegration. The data is then estimated in a multiple linear regression in the form of an “Error Correction Model”, with the intention of investigating both the short-term and long-term relationship. The results of the study indicate that the variables that have a significant impact on the change in the household savings ratio are GDP per capita, inflation, unemployment and consumption, while public savings and the development of the stock market have a significant but less considerable effekt. The economic theories that the study findssupport for are the theory of precautionary savings as well as the standard buffer-stock model. / Sparkvoten hos svenska hushåll är rekordhög och Sverige, tillsammans med resten av världen, befinner sig för närvarande mitt i en pandemi. Vad som driver individer till att spara grundar sig i en rad olika faktorer som tidigare forskning kommit fram till. Syftet med denna studie är att, med tidigare forskning som grund, undersöka vilka faktorer som påverkar sparkvoten för svenska hushåll. Kvartalsdata för åren 1982–2020 analyseras i en tidsserie genom att först behandlas för enhetsrötter och sedan kointegration. Därefter skattas de i en multipel linjär regressionsanalys i form av en ”Error Correction Model”, med avsikt att utreda både det kortsiktiga- och långsiktiga sambandet. Resultatet av studien indikerar att de variabler som har en signifikant betydande påverkan på förändringen i hushållens sparkvot är BNP per capita, inflation, arbetslöshet samt konsumtion, medan offentligt sparande och utveckling av aktiemarknaden har en signifikant men mindre betydande effekt. De ekonomiska teorier som studien finner stöd i är teorin om försiktighetssparandet samt standard buffertlager-modellen.

The communication regarding the new corona-virus raises questions about availability and plain language. In Sweden, approximately 1.5 million people are in need of this communication through written language due to, inter alia, hearing impairment. Although subtitles are considered one of the most read genres today, it has received little focus in Swedish linguistic research, especially when it comes to intralingual subtitles. However, the communication through subtitles is limited and can lead to information loss. In Sweden, SVT as a public service channel has special requirements to maintain good quality in subtitles but nonetheless omissions are a prerequisite. However, this must never affect the loss of important information. Modality is considered within the Systemic-Functional Linguistics as linguistic tools to create opportunities to shift communication in different degrees and directions. A similar shift in degree can occur in expressions of valuation and opinions. Therefore, modality and valuation are interesting and important to study in a well-known TV- show that communicates, informs and debates about a social-crisis like the Corona-virus. This paper examines modality and expressions of valuation in the adaption from speech to subtitles in the Swedish news-program Agenda (SVT) reporting on the Corona-virus in Sweden and the world. Through the subtitling-shift model created by Sahlin (2001), I examine the omissions of modality and the expressions of valuation. The results show that the communication in subtitles have a weaker emphasis of conflicting opinions, are more objectively constructed and that there is a shift in nuances.