The savings ratio for Swedish households is record-breaking and Sweden, together with the rest of the world, is currently in the middle of a pandemic. What drives individuals to save is based on a number of different factors that previous research has concluded. The purpose of this study is to, with previous research as a basis, investigate which factors affect the savings ratio for Swedish households. Quarterly data for the years 1982–2020 is analyzed in a time series by first processing for unit roots and then cointegration. The data is then estimated in a multiple linear regression in the form of an “Error Correction Model”, with the intention of investigating both the short-term and long-term relationship. The results of the study indicate that the variables that have a significant impact on the change in the household savings ratio are GDP per capita, inflation, unemployment and consumption, while public savings and the development of the stock market have a significant but less considerable effekt. The economic theories that the study findssupport for are the theory of precautionary savings as well as the standard buffer-stock model. / Sparkvoten hos svenska hushåll är rekordhög och Sverige, tillsammans med resten av världen, befinner sig för närvarande mitt i en pandemi. Vad som driver individer till att spara grundar sig i en rad olika faktorer som tidigare forskning kommit fram till. Syftet med denna studie är att, med tidigare forskning som grund, undersöka vilka faktorer som påverkar sparkvoten för svenska hushåll. Kvartalsdata för åren 1982–2020 analyseras i en tidsserie genom att först behandlas för enhetsrötter och sedan kointegration. Därefter skattas de i en multipel linjär regressionsanalys i form av en ”Error Correction Model”, med avsikt att utreda både det kortsiktiga- och långsiktiga sambandet. Resultatet av studien indikerar att de variabler som har en signifikant betydande påverkan på förändringen i hushållens sparkvot är BNP per capita, inflation, arbetslöshet samt konsumtion, medan offentligt sparande och utveckling av aktiemarknaden har en signifikant men mindre betydande effekt. De ekonomiska teorier som studien finner stöd i är teorin om försiktighetssparandet samt standard buffertlager-modellen.