Sverige har ett för världen unikt pensionssystem i det att systemet tar hänsyn till den ekonomiska och demografiska utvecklingen samt att det i systemets konstruktion finns ett pensionsreservsystem med fyra separata fonder, AP-fonder. Dessa fyra fonder som även går under benämningen buffertfonder har en viktig funktion att fylla när det gäller den långsiktiga finansieringen och i sin roll att fungera som buffert i tider av stora påfrestningar för pensionssystemet. Denna studie undersöker och analyserar 1-4 AP-fondernas uttalade strategi om att diversifiera sina totalportföljer i syfte att få en mer robust portfölj som bättre kan tåla finansiella påfrestningar. En del i AP-fondernas strategi för att uppnå diversifieringsfördelar är att låta sina fastighetsportföljer växa och ta en större andel av totalportföljen. Studien undersöker vilka konsekvenserna har blivit för fastighetsportföljernas andel av totalportföljen till följd av den uttalade diversifieringsstrategin samt hur utfallet har varit för dessa fastighetsportföljer under 2003-2012. Författarna har utifrån insamlad kvantitativ och kvalitativ data utfört beräkningar och sammanställt resultatet i form av tabeller och figurer. Fondernas fastighetsportföljer har även utvärderats utifrån ett externt jämförelseindex, IPD-index. Studien undersöker även buffertfondernas diversifieringsstrategi ur ett agent-principalperspektiv för att kunna utvärdera huruvida fastighetsinvesteringarna som ett diversifieringsverktyg är till gagn för alla blivande och nuvarande pensionärer.Studiens resultat visar att alla fyra undersökta AP-fonders fastighetsportföljer vuxit under 2003-2012 och att deras andel av totalportföljen ökat. Fastighetsportföljernas genomsnittliga utfall under perioden har samtliga överträffat utfallen för totalportföljerna exklusive fastighetsportfölj. Effekten av fastighetsportföljernas utfall på totalportföljen har dock inte inneburit att fastighetsportföljernas bidrag signifikant har gjort att det totala utfallet blivit procentuellt högre. Denna förhållandevis marginella påverkan kan delvis förklaras med att fastighetsportföljernas storlek varit så liten och att AP-fonderna enligt beskrivna teorier troligtvis är underinvesterade i tillgångsslaget fastigheter. Vid jämförelse med IPD-index presterar AP-fondernas fastighetsportföljer under2003-2012 bättre än det jämförande indexet, vilket i sig skulle innebära att målsättningen om att AP-fonderna i sina utfall ska avvika positivt från jämförande indexförvaltning är uppfyllt.Sett ur ett agent-principalperspektiv visar studiens resultat att den diversifieringsstrategi som AP-fonderna kommunicerar; att låta fastighetsportföljerna växa för att uppnå diversifieringsvinster, är en i praktiken framgångsrik strategi som gagnar alla blivande och nuvarande pensionärer. Detta sagt med den reservation att fastighetsportföljernas avkastningsbidrag till och påverkan på totalportföljen procentuellt varit marginell och att strategin därför inte i nuläget kan definieras som tydligt framgångsrik på grund av fastighetsportföljernas storlek.

År 2019 var rekordår i transaktionsvolym på Stockholms kommersiella fastighetsmarknad där en mångfald av investerarkategorier var aktiva. De lägen där fastighetsinvesteringar görs kategoriseras kommunvis för fastighetstyper efter lägets attraktion på en skala som benämns AA, A, B, C, och D där AA är det mest attraktiva läget och D det minst attraktiva läget. Ett toppläge i en kommun kan inte jämföras med ett toppläge i en annan kommun trots att de båda kan ha samma klassificering, exempelvis A. Generellt för branschen är att de mest attraktiva lägena finns i Stockholms innerstad. Detta har väckt intresset för att finna samband mellan investerarkategorier och fastighetsinvesteringars lägen i Stockholms län som helhet samt mellan Stockholms kommun och Övriga kommuner i jämförelse.  Som en fördjupning utförs en analys i hur investeringspåverkande faktorer i ett A-läge kan skilja sig mellan olika kommuner, där A-lägen valts för att det finns mer data att tillgå än för AA-lägen. Metoden som använts för att finna samband mellan investerarkategorier och investeringars lägen i Stockholms län, Stockholms kommun och dess övriga kommuner har bestått av att kartlägga och analysera transaktionsdata över Stockholms län 2019. För att ta reda på vilka investeringspåverkande faktorer som finns för att investera i ett A-läge i olika kommuner i Stockholms län har en enkätundersökning som grundar sig på teori om investeringspåverkande faktorer genomförts.  Kartläggning av transaktionsdatan visar en spridd fördelning av investerarkategorierna i olika lägen både i Stockholms kommun och övriga kommuner. Exempel på vad kartläggningen visar är att de mest aktiva investerarkategorierna i AA-lägen var privata fastighetsbolag och övriga investerare samt att de opportunistiska fastighetsfonderna enbart genomförde transaktioner i B-lägen i Stockholms kommun. Enkätundersökningen visar att det finns vissa likheter i påverkande faktorer till att investera i industrifastigheterna mellan kommunerna. Faktorer som påverkade att investera i industrifastigheter i ett A-läge visar sig vara anknutna till samtliga nivåer av läget: mikroläge, närområde och närområdets attraktivitet. Vidare fanns en generell inställning att närhet till motorväg och hög teknisk standard var positiva faktorer för att investera i en industrifastighet i ett A-läge. Vidare framgår att påverkande faktorer för att investera i en fastighet för bostadsändamål har koppling till hur detaljplan i området möjliggör önskvärd användning, vilket på längre sikt kan innebära ett lyft för närområdet. Andra påverkande faktorer till att investera i en fastighet för bostadsändamål kan relateras till närområdet där samhällsservice och stadsmiljö ansågs attraktivt enligt investerarna. En intressant skillnad när det kommer till fastighetsinvesteringar för bostadsutvecklingsändamål är att de fysiska faktorerna i mindre grad verkade påverka investeraren i Stockholms kommun, jämfört med investeraren i Täby kommun där det ansågs vara väldigt viktigt. / 2019 was a record year in transaction volume in Stockholm's commercial real estate market. A variety of investor categories were involved in transactions in Stockholm County. The locations where real estate investments are made are categorized by the municipality and its property type according to the location's attraction on a scale with AA, A, B, C, and D where AA is the most attractive location and D the least attractive location. An A-location in one municipality is not necessarily comparable with an A-location in another municipality, where the city in general has the most attractive locations. This has aroused interest in finding links between investor categories and the locations of real estate investments in Stockholm County as well as between Stockholm municipality and other municipalities in a comparison. As a deeper study, an analysis is carried out to explain how factors affecting real estate investment in an A-location can differ between different municipalities. Investments in A-locations are chosen to analyze since it no matter municipality is supposed to be an attractive location and A-locations have more available data than AA-locations. The method used to find links between investor categories and the locations of investments in Stockholm County, Stockholm Municipality, and its other municipalities has consisted of mapping and analyzing transaction data over Stockholm County 2019. To understand how factors affecting investments differ between A-locations in different municipalities in Stockholm County a survey based on the theory of investment influencing factors has been implemented.  The transaction data shows a variation of investor categories in different locations, both in Stockholm municipality and other municipalities. Examples of what the data shows are that the most active investor categories in AA-locations were private real estate companies and “other investors”, and that the opportunistic real estate funds only were involved in transactions in B-locations in Stockholm municipality. The survey shows that there are some similarities in factors affecting the investments in industrial properties between municipalities. Investing in industrial properties in an A-location appears to be linked to all levels of the location: micro, neighborhood, and the attractiveness of the neighborhood. Furthermore, there was a general attitude that proximity to the highway and high technical standards were positive factors for investing in industrial property. Reasons for investing in a property for residential purposes appear to be strongly linked to how the detailed development plan in the area matches the investor's intention of buying the property, which in short-term doesn’t have anything with the location itself to do, but in the long term can affect the neighborhood. Other factors for investing in a property for residential purposes may be related to the neighborhood where community service and urban environment were considered attractive factors for a location. An interesting difference when it comes to real estate investments with housing development purposes is that the physical factors seem to have a lesser impact for the investor in Stockholm municipality, compared to Täby where the investor considered it very important.

The financial crisis in 2008 was a source for asset managers to find new, different assets to optimize their portfolios. During the last couple of years the pension funds have slowly started to further invest in alternative assets, such as real estate assets. Still, these investments in alternative assets only represent a small part of the total capital of the pension funds. This study examines the investment strategies that the Swedish National pension funds are using. The purpose is to find out why they don’t invest more in real estate. The Swedish National pension funds are regulated through Swedish law with investment rules that regulate the allocation of capital. However there is no specific investment rule regarding real estate investments. The other investment rules limits the Swedish National pension funds to invest more in real estate. Nevertheless the result of this study shows how the Swedish National pension funds are positive to increase investments in real estate. The conclusion of this study pinpoints that the Swedish National pension funds investment rules should be investigated and changed. Done correctly, this change could lead to more investment in real estate in the future by the Swedish National pension funds. / Finanskrisen 2008 gav upphov till fondförvaltare att hitta nya tillgångar att investera i för att optimera sina portföljer. Pensionsfonder har i och med detta långsamt börjat öka sina investeringar i alternativa tillgångar som till exempel fastigheter under de senaste åren. Fortfarande utgör dessa investeringar i fastigheter en liten procentandel av pensionsfondernas totala kapital. Denna studie undersöker investeringsstrategierna som de svenska allmänna pensionsfonderna använder sig av och syftet med studien är att ta reda på de bakomliggande faktorerna till varför de inte investerar mer i fastigheter. Eftersom AP-fonderna är statligt ägda har de placeringsregler som reglerar hur AP-fonderna ska allokera sitt kapital. Dock finns det ingen specifik regel gällande fastighetsinvesteringar men de andra reglerna medför att AP-fonderna inte kan investera så mycket i fastigheter. Resultatet från denna studie visar ändå tydligt att AP-fonderna ser positivt på ökad allokering i fastigheter. Slutsatsen med studien är att placeringsreglerna borde kollas över och att vissa av reglerna borde ändras då det skulle kunna leda att AP-fonderna i framtiden skulle kunna investera mer i fastigheter.

Den svenska fastighetsmarknaden har tagit fart de senaste åren. Den gynnsamma marknaden har lockat allt fler nya aktörer till fastighetsbranschen. Detta ger upphov till nya finansieringsalternativ så som crowdfunding. Idag är det främst privatpersoner som investerar i fastighetsprojekt med crowdfunding-modeller. I den här uppsatsen undersöks varför investeringsviljan i crowdfunding är låg hos institutionella investerare. Information har hämtats från sex stycket interjuver med representanter från olika institutioner. Inställningen till det nya finansieringsalternativet crowdfunding har visat sig vara positivt men det är många faktorer som hindrar institutionerna från att investera. Framförallt är det den bristande likviditeten i investeringen, förtroende hos projektutvecklarna & crowdfunding-plattformen samt den projektvolymerna som begränsar viljan att investera i crowdfunding-projekt. Crowdfunding inom fastigheter i Sverige är fortfarande något som är väldigt nytt och behöver därför fortsätta att växa för att skapa ett vidare intresse hos institutionella investerare. / The Swedish real estate market has taken off in recent years. The growing market has attracted an increasing number of new actors to the real estate industry. This promotes new alternatives to traditional financing, such as crowdfunding. Currently crowdfunding models is used to invest mostly by private individuals invest in crowdfunding models. This paper examines the incentives of institutional investors to invest in crowdfunding.  Information have been gathered from six interviews with representatives from different institutions. While the attitude towards the new funding option crowdfunding has proved to be positive, there are many factors that prevent the institutions from investing. Above all, it is the lack of liquidity in the investment, trust of the project developers & crowdfunding platform, as well as the project volumes that limit the incentive/will to invest in crowdfunding projects. Crowdfunding within real estate in Sweden is still very new and therefore needs to continue to grow to create a wider interest in institutional investors.

Finansiering på den svenska fastighetsmarknaden har sett en förändring från innan finanskrisen till nu. Detta gäller både för privatpersoners finansiering av bostadsköp till fastighetsbolagens finansiering för projekt och tillväxt. Detta har skapat en förändring i vart man finner sitt kapital till finansiering. När banker har gjort om sina utlåningsvillkor med exempelvis bolånetak har privatpersoner, om de inte kan få ihop till kapitalinsatsen, hittatandra lösningar såsom blancolån för att finansiera kvarvarande del. Fastighetsbolagen har också genomgått en utveckling kring finansiering där man börjat utnyttja nya finansieringsmetoder men som ofta då används som komplement till det klassiska banklånet. Denna uppsats syftar till att undersöka vad som har skrivits om i studentuppsatser på master och kandidatnivå för att se trender på utvecklingen kring bostadsrättsfinansiering. Det som kommer analyseras i studien är därmed studentuppsatser som skriver om ämnet bostadsrättsfinansiering. En litteraturstudie har utförts för att sammanställa uppsatserna för att få en bra bild över de trender som har uppkommit under tidsspannet 2007-2019.Sammanställningen undersöker både de finansieringsmetoder som nämns men också olika hållbarhetsaspekter i uppsatserna för att se om det finns trender att analysera. Resultatet från studien indikerar att hypotekslån har varit det mest omnämnda ämnet i studentuppsatser över hela tidsspannet för konsumenter medans för företagen var den mest omnämnda metoden obligationer. De trender som man kan se från resultatet är att under de senare åren har det introducerats många nya finansieringsmetoder i uppsatserna, ett exempel på detta kan vara gröna obligationer som blivit skrivits om tre gånger på två senaste åren. Detta kan tyda på att ekofinansiering är en växande trend i samhället. Uppsatsernas fokus kring hållbarhetsaspekterna social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet över tidsspannet som analyserades, visade resultatet en förändring över tid där uppsatserna från det tidiga skedet i tidsspannet nästan uteslutande handlade om ekonomiskt hållbarhet, uppsatserna skiftade sedan fokus mot en blandning av både social och ekonomisk hållbarhet. Under de sista åren har även den ekologiska delen av hållbarhet fått fokus i vissa av uppsatserna. / The Swedish real estate market has seen a major change over the past decades when it comes to financing. Some event such as the 2007 financial crisis, the recent ecology movement and the housing shortage have all in one way or another affected the real estatemarket directly or indirectly. The way consumers and companies finance their real estate purchases have changed over time. When for example, the bankes issued a mortgage cap,a major group of consumers sought another way of financing their mortgage and this need was filled by alternative financing methods that we have seen today. The real estatecompanies have also needed to undergo a change in terms of financing due to the development of the environmental movement that forced an introduction of alternative financing in green bonds. This study aims to research how the topic of real estate financing has changed in academic literature within the period 2007-2019 and identify any trends that have taken place.Furthermore, the study will also research what aspects of sustainability that have been taken into account within the range of literature that is included in this study. From analyzing 30 student essays related to the topic of real estate financing, a clear trend that was concluded was that mortgage loans were the predominant way of financing throughout the time period from a consumer perspective. Furthermore, from a corporate perspective, the most mentioned and studied way of financing were bonds. Another clear pattern that one could conclude was that during the earlier years, there were a limited amount of methods of financing that were mentioned amongst the student essays included in the study and during the later years there were a larger variation between methods that were mentioned in the litterature. From analyzing the sustainability aspects, there was a clear majority of essays that had considered economic sustainability whereas the rest of thees says were primarily focused around social sustainability.

After the recent financial crisis real estate companies in Sweden experienced difficulties obtaining funding for both new projects as well as refinancing of current investments. The situation in the credit market has since then improved but the refinancing problems that real estate companies experienced during this time has made firms aware of this risk and many companies now seek to diversify their funding sources. This thesis discusses the usage of corporate bonds as an alternative funding source to bank loans, ways of structuring issuances of both unsecured and secured bonds and the effects this have on both the issuing company as well as investors. Several Swedish real estate companies have issued unsecured corporate bonds in the past few years and just recently, in 2011, the first secured corporate bond issuance was made. Issuing corporate bonds in a cost effective way with competitive rates have however proven difficult for many companies in the past and 90 % of the debt funding of real estate companies still come from banks. The research concludes that corporate bonds are a viable alternative to bank loans today, since interest rates have become more competitive for these instruments. Presumably, these rates will decrease even more as the issuing processes and bond structures become more standardized - thereby creating a downward pressure on corporate bank loan rates and margins. It is concluded that larger real estate companies could benefit from being more active in the bond market. Possible benefits are e.g. reduction of the refinancing risk, being able to borrow capital for longer periods of time, increased bargaining power when negotiating new bank loan terms, access to a new pool of capital and opportunities to increase leverage. This study has shown that many support functions for the corporate bond market are underdeveloped, such as rating and stock exchange listing. Several actors in the market are currently working on improving these support functions, which hopefully will lead to effective industry standards that will allow for an expansion of the market. Based on the conducted research it is likely that the market for corporate bonds will continue to expand and develop. / Efter den senaste finanskrisen upplevde fastighetsbolagen i Sverige svårigheter att erhålla finansiering för nya projekt samt refinansiering av befintliga investeringar. Läget på kreditmarknaden har sedan dess förbättrats men de refinansieringsproblem som bolagen upplevde under denna tid har gjort företagen mer riskmedvetna, vilket ökat efterfrågan på att diversifiera finansieringskällorna. Denna uppsats behandlar användningen av företagsobligationer som en alternativ finansieringskälla till banklån och även olika sätt att strukturera emissioner för både icke säkerställda- och säkerställda obligationer samt effekterna av detta för både utfärdande bolag och investerare. Flertalet svenska fastighetsbolag har ställt ut icke-säkerställda företagsobligationer de senaste åren och nyligen, under 2011 emitterades den första säkerställda företagsobligationen. Att emittera företagsobligationer på ett kostnadseffektivt sätt med konkurrenskraftiga räntenivåer i förhållande till banklån har dock visat sig svårt för många fastighetsföretag och 90 % av lånefinansiering av dessa bolag kommer fortfarande från banker. Utifrån studien går det att dra slutsatsen att fastighetsobligationer är ett konkurrenskraftigt alternativ till banklån eftersom att räntorna på dessa instrument har sjunkit. Det är troligt att dessa räntor kommer sjunka ytterligare allt eftersom emitteringsstrukturer och processer blir mer standardiserade – vilket skapar press på bankerna att minska sina marginaler. De flesta stora fastighetsbolag skulle gynnas av att bli mer aktiva i obligationsmarknaden. Möjliga fördelar är t.ex. reducerad refinansieringsrisk, möjligheter att låna upp kapital under längre tidsperioder, ökad förhandlingsstyrka vid förhandlingar om nya lånevillkor för banklån, tillgång till en ny kapitalpool samt möjlighet till att höja belåningsgrader. I rapporten har det visat sig att många stödfunktioner till företagsobligationsmarknaden är underutvecklade, såsom rating och börsnotering. Flera aktörer på marknaden arbetar för närvarande med att förbättra dessa stödfunktioner vilket förhoppningsvis kommer leda till effektiva branschstandarder vilket möjliggör för expansion av marknaden. Baserat på vad som har framkommit i studien antas marknaden för företagsobligationer för fastighetsbolag att vidare utvecklas och expandera.

Fastighetstillgångar har historiskt sett varit mer defensiva än aktiemarknaden som helhet. Flera tidigare studier pekar på motsatsen: att svenska fastighetsaktier presterar sämre under börsnedgångar och inte är mer defensiva än resten av aktiemarknaden. Den senaste corona-pandemin har i likhet med finanskrisen 2007-8 orsakat stora börsnedgångar. Föreligger det någon skillnad mellan kriserna i form av risk, avkastning och korrelation för fastighetsaktier i förhållande till resten av den svenska aktiemarknaden (OMXS 30)? Resultatet av studien visar att det finns både skillnader och likheter mellan de två börsfallen. Samtliga fastighetsaktier under både finanskrisen 2007-8 och corona-pandemin har presterat sämre än Stockholmsbörsen (OMXS 30) generellt. Nedgången 2020 under corona-pandemin har för fastighetsaktier varit betydligt större än under finanskrisen 2007-8 i jämförelse med OMXS 30. Skillnader i beta-tal har även identifieras. Det genomsnittliga beta-talet under finanskrisen var 0,97 medan det under corona-pandemin var 1,74 för de analyserade fastighetsaktierna. En ökning på 79 procent mellan kriserna. Även fast det handlar om två helt olika typer av kriser tenderar fastighetsaktier att bli mer volatila i förhållande till resten av aktiemarknaden trots dess defensiva karaktär. / Historically, Real Estate Assets have been more defensive than the stock market as a whole. Several previous studies indicate that Swedish Real Estate Stocks perform worse during stock market declines and do not act more defensive than the rest of the stock market. The latest corona-pandemic has caused major stock market declines similar to the financial crisis of 2007-8. Is there any difference between the crises in terms of risk, return and correlation for Real Estate Stocks in relation to the rest of the Swedish stock market (OMXS 30)? The results of the study show that there are both differences and similarities between the two stock market declines. All Real Estate Stocks during both the 2007-8 financial crisis and the corona-pandemic have performed worse than the Swedish stock market (OMXS 30) in general. The fall in 2020 during the corona-pandemic has been significantly greater for Real Estate Stocks than during the financial crisis 2007-8 in comparison with the OMXS 30. Differences in beta have also been found. The average beta during the financial crisis 2007-8 was 0.97 and 1.74 during the corona pandemic (Covid-19). An increase of 79 percent between the two crises. Although these are two completely different types of crises, Real Estate Stocks tend to be more volatile compared to the rest of the stock market. Despite its defensive nature over time.

Co-living is a new modern tenure form that has emerged due to the current critical state of the Swedish residential housing market in larger cities, such as Stockholm. Moreover, the climate crisis has called for more sustainable solutions. The concept of sharing space is aligned with this ambition and is perceived as a sustainable way of living. The benefits and drawbacks of co-living from a resident’s point of view has been discussed in journal publications. However, there is a lack of research regarding this sub-category of real estate as a potential investment opportunity. Therefore, the aim of this academic report is to collect and analyze information from knowledgeable stakeholders, and systemize the findings regarding a co-living project. Vital core investment characteristics and factors are identified to create structure regarding investments in the development of this ambiguous product. Furthermore, the advantages and drawbacks of investing in co-living will be investigated and compared with conventional rental real estate investments. Moreover, the study will try to answer two research questions: - Are there any differences between investing in the development of conventional rental real estate and co-living spaces? - How are the key factors associated with investment analysis adjusted for this type of investment? The report aspires to: (1) fill the gap of knowledge in the research field, (2) study the prospective future, and (3) assess the possibilities and uncertainties associated with this potential investment asset. Given that this new field of research is only now unfolding, deductive qualitative methodology is adopted in order to uncover interesting material. Another reason is the lack of transactional data. It was found that the investment in co-living developments entails several differences compared to investments in conventional rental real estate. However, it is concluded that the co-living product is a valuable addition to real estate portfolios and generates several economic, societal and environmental benefits. / Co-living är en ny och modern boendeform som har blivit alltmer aktuell i och med den bostadsbrist som råder i storstäderna, framförallt i Stockholm. Aktuella hållbarhetsstrategier och trender går också väl i linje med den nya boendeformen. För- och nackdelarna med att leva i ett co-living-boende har diskuterats i flertalet tidskrifter, framförallt från ett hyresgästperspektiv. Däremot saknas det studier gällande de potentiella möjligheterna och riskerna ur ett investeringsperspektiv. Därför är målet med uppsatsen att samla och analysera information från kunniga aktörer inom fastighetsbranschen och från ett pågående co-living projekt. Uppsatsen identifierar avgörande investeringsfaktorer för att skapa klarhet och vägledning vid investeringsbeslut för nya co-living-projekt. Dessutom undersöks för- och nackdelarna med att investera i produkten i jämförelse med den vanliga hyresrätten. Studien försöker besvara två frågeställningar: - Vad är skillnaderna mellan att investera i ordinära hyresfastighetsprojekt och i coliving-projekt? - Hur är nyckeltalen i en investeringskalkyl justerade för denna typ av fastighetsinvestering? Uppsatsen strävar efter att: (1) bidra med mer kunskap till detta relativt outforskade område, (2) bedöma dess framtida utsikter och (3) undersöka de potentiella möjligheterna och riskerna som förknippas med co-living. En kvalitativ studie tillämpas då detta bedöms vara det mest givande sättet att studera ett område där begränsad transaktionsdata finns tillgänglig. Studien avslöjar att det finns flera skillnader mellan att investera i co-living-projekt och konventionella hyresrätter. Slutsatsen är att produkten co-living är ett värdefullt komplement till en fastighetsportfölj och produkten genererar flertalet fördelar, både från ett ekonomiskt, socialt och miljöperspektiv.

The purpose of the thesis is to describe how decisions related to investments and propertymanagement change for real estate companies with an increased interest rate, as well asbanks' lending to real estate companies.  To achieve the purpose of the study, a qualitative method was conducted through semistructured interviews with each respondent. The empirical material has interwoven with thetheoretical frame of reference. Thus, an abductive research approach has been used.  The analysis consists of interpretations of the empirical data covered by the thesis. Resultsand of the empirical data are linked to the thesis. The results of the analysis showed changesin the thesis in three areas: Changes in decisions in property management and propertyinvestments in the event of an increased interest rate situation. As well as the bank's lendingfor real estate companies in the event of an increased interest rate situation. The chapter alsoforms the basis for the thesis' later conclusions  The conclusions that have been established from studies are that real estate companies usesmany different types of security measures to minimize the sensitivity to an increased interestrate situation. In property management operations, long-term measures are taken to ensurecash flow. In the short term, it can be indirectly affected. Investment decisions are changedby re-prioritizing real estate companies' investment planning because of the returnrequirements. The conclusion for how the banks' lending changes is that lending as a wholedecrease with an increased interest rate situation. This is not due to the banks, but is about thereal estate companies finding it more difficult to meet the assessment requirements

<p>Background and research problem: The former highly inflationary property market is currently undergoing a stagnation process. Investors have been used to annual growth figures in double digits,</p><p>but now this is no longer considered to be a realistic outlook for future years. According to a report from PriceWaterhouseCoopers and Urban Land Institute, published by Avanza Wealth Management,</p><p>the three most attractive markets for property investment in Europe are London, Paris and Stockholm. Because of this the authors have focused their investigation on two companies in the London and</p><p>Stockholm. The authors will additionally use an international bank, an estate agent and a consultancy firm for further information, with regards to the property market and risks associated with these types</p><p>of investment in particular. This leads us into the purpose and research problem for this thesis which is concentrated around risks involved in property investments and how companies handle these risks.</p><p>What are the biggest risks associated with these types of investment and how does different organisations analyse these identified risk factors? What different risk factors do companies in the property sector consider? Furthermore, a comparison between the investigated companies in London and London will be undertaken.</p><p>Delimitations: The authors have chosen to limit the thesis geographically to the regions of London and Stockholm, since these markets have been categorised as being amongst the most attractive for</p><p>property investments in Europe. Also, the authors have chosen not to consider the risk factors associated with new productions in debt since this will make this thesis far to indecisive and immense,</p><p>hence it will be impossible for the intended reader to grasp the actual risks associated with the</p><p>property market as a whole.</p><p>Method: A number of interviews have been held with representatives at both board and management levels within the property companies which have been the focal point of this thesis. Moreover, several</p><p>other interviews have been held with other associated companies to create a broad picture of the property market and the inherent risks in these investments.</p><p>Results and conclusions: The largest risks associated with property investments, according to the interviewed property organisations are: fluctuations in interest rates, economic cycles, the position of</p><p>the property, change in property law or property regulations. The interviewed bank had partially diverging opinions about the risk factors and summarised these as: fluctuations in rental income,</p><p>vacancies, the ability of repayments and also the position of the property. This divergence would seem to be a result of the fact that the bank focuses on just the aspects of loans to finance the investment. To sum up the thesis, the authors conclude that the organisations, whether in London or Stockholm, seem to have identified relatively similar risk factors and that they also use roughly the same countermeasures to meet these risks.</p><p>Suggestions for further research: It would be of interests for the industry to investigate the possibility of being able to quantify these risks into figures to be able to build models for calculations</p><p>of these risks and thus be able to estimate the actual cost of risk associated with investments in property. Furthermore, it would be interesting to perform a large scale investigation with more</p><p>organisations together with quantitative analysis and questionnaires.</p>