<p>Syftet med undersökningen är att studera hur lärare i ämnet historia resonerar kring användandet av film i undervisningen. Fokus ligger på att undersöka hur lärarna anger att de går tillväga när de gör sitt filmurval och i vilket syfte de uppger att de visar film. Undersökningen syftar också till att ta reda på hur lärarna uppger att de bearbetar filmerna tillsammans med eleverna. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer av fyra historielärare från både grundskolan senare del samt gymnasiet. </p><p>Undersökningen visar att film kan användas för olika syften i undervisningen. Resultatet visar att filmurval och bearbetning av film sker på likartade sätt. Det som kan skilja sig åt är förberedelserna inför en filmvisning. Undersökningen visar också att lärarna ser flera fördelar med att använda sig av dokumentärfilm även om de inte är helt negativa till att använda sig av spelfilm.</p>

<p>I denna undersökning har jag undersökt idrottares och brassmusikers förberedelser inför prestationstillfällen, d.v.s. konsert, provspelning respektive träning eller match.Min hypotes inför undersökningen var att brassmusiker skulle ha mycket att lära av idrottare som eventuellt har ett mer utvecklat metodiskt tänkande kring hur man förbereder sig fysiskt och mentalt för att kunna prestera med självförtroende på en hög och stabil nivå. Till viss del visade sig detta stämma men i vissa avseenden blev jag förvånad så väl över brassmusikernas medvetenhet som idrottarnas omedvetenhet.Min undersökning består i två enkäter varav den ena riktade sig till brassmusiker och den andra riktade sig till idrottare (utan någon specifikation när det gällde idrottsgren).Dessa enkäter var utformade så lika varandra som möjligt för att möjliggöra så korrekta jämförelser det gick trots de båda gruppernas uppenbara olikheter.</p> / <p>In this study, I have investigated athletes and brass musicians, and their preparation for tense situations that demand performance at a high level. Examples of that could be concerts, auditions respectively competitions, or matches.My hypothesis before this study was that brass musicians could learn from athletes who possibly have a more well-developed methodic thinking with regard to preparations, both physical and mental, with an aim to be able to deliver with self confidence on a high and stabile level of performance.This proved to be partially correct, but in some aspects I was surprised, both considering the musicians’ awareness, but also considering the athletes lack thereof.The research consists of two questionnaires, in which one is directed to brass musicians and the other directed to athletes (without any specification of specific area or sport).These questionnaires were constructed to be as similar as possible to enable as correct comparisons as possible despite the two group’s obvious differences.</p>

Syftet med undersökningen är att studera hur lärare i ämnet historia resonerar kring användandet av film i undervisningen. Fokus ligger på att undersöka hur lärarna anger att de går tillväga när de gör sitt filmurval och i vilket syfte de uppger att de visar film. Undersökningen syftar också till att ta reda på hur lärarna uppger att de bearbetar filmerna tillsammans med eleverna. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer av fyra historielärare från både grundskolan senare del samt gymnasiet.  Undersökningen visar att film kan användas för olika syften i undervisningen. Resultatet visar att filmurval och bearbetning av film sker på likartade sätt. Det som kan skilja sig åt är förberedelserna inför en filmvisning. Undersökningen visar också att lärarna ser flera fördelar med att använda sig av dokumentärfilm även om de inte är helt negativa till att använda sig av spelfilm.

I denna undersökning har jag undersökt idrottares och brassmusikers förberedelser inför prestationstillfällen, d.v.s. konsert, provspelning respektive träning eller match.Min hypotes inför undersökningen var att brassmusiker skulle ha mycket att lära av idrottare som eventuellt har ett mer utvecklat metodiskt tänkande kring hur man förbereder sig fysiskt och mentalt för att kunna prestera med självförtroende på en hög och stabil nivå. Till viss del visade sig detta stämma men i vissa avseenden blev jag förvånad så väl över brassmusikernas medvetenhet som idrottarnas omedvetenhet.Min undersökning består i två enkäter varav den ena riktade sig till brassmusiker och den andra riktade sig till idrottare (utan någon specifikation när det gällde idrottsgren).Dessa enkäter var utformade så lika varandra som möjligt för att möjliggöra så korrekta jämförelser det gick trots de båda gruppernas uppenbara olikheter. / In this study, I have investigated athletes and brass musicians, and their preparation for tense situations that demand performance at a high level. Examples of that could be concerts, auditions respectively competitions, or matches.My hypothesis before this study was that brass musicians could learn from athletes who possibly have a more well-developed methodic thinking with regard to preparations, both physical and mental, with an aim to be able to deliver with self confidence on a high and stabile level of performance.This proved to be partially correct, but in some aspects I was surprised, both considering the musicians’ awareness, but also considering the athletes lack thereof.The research consists of two questionnaires, in which one is directed to brass musicians and the other directed to athletes (without any specification of specific area or sport).These questionnaires were constructed to be as similar as possible to enable as correct comparisons as possible despite the two group’s obvious differences.

When children are hospitalized they will face a new and unknown environment. Many children experience this situation as stressful and with fear. It is important that the nurse is aware of this fact in order to facilitate the hospitalization for the child. The purpose of this study is to investigate the fear that children feel when they are hospitalized, and to investigate the meaning of being well prepared for clinical examinations and procedures. The method used was a literature review. The result is based on fourteen empirical articles published in scientific journals the year 1998 to 2007, and one dissertation from 2002. The articles were screened and read critically. The result indicates that most of the children who are hospitalized feel fear and that this could be reduced by proper behaviour from the nurse. The findings also show the importance for the parents and children to be well prepared, prior to the examination and treatment. The results show that the nurse needs to adapt the behaviour towards the child and the parents due to age and maturity of the child / När ett barn kommer i kontakt med sjukvården är detta en ny och okänd värld. Många barn upplever denna situation som mycket stressande och som ger upphov till rädsla. Det är viktigt för sjuksköterskan att vara medveten om dessa faktorer. Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av rädsla vid vård på sjukhus samt hur sjuksköterskor kan minska densamma. Metoden som användes var en teoretisk litteraturstudie. Resultatet är baserat på fjorton stycken vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 1998 och 2007 och en avhandling från 2002. Artiklarna granskades kritiskt och lästes igenom noggrant. Det som framkom i resultatet var att de flesta barnen som vårdas på sjukhus känner någon form av rädsla, som kan minskas genom att bra bemötande från sjuksköterskan. Det framkom också att det är viktigt med förberedelse av både föräldrar och barn inför undersökning/behandling. Resultatet visade också att sjuksköterskan behöver anpassa sitt beteende mot barnet och dess föräldrar beroende på barnets ålder och mognad.

<p>When children are hospitalized they will face a new and unknown environment. Many children experience this situation as stressful and with fear. It is important that the nurse is aware of this fact in order to facilitate the hospitalization for the child. The purpose of this study is to investigate the fear that children feel when they are hospitalized, and to investigate the meaning of being well prepared for clinical examinations and procedures. The method used was a literature review. The result is based on fourteen empirical articles published in scientific journals the year 1998 to 2007, and one dissertation from 2002. The articles were screened and read critically. The result indicates that most of the children who are hospitalized feel fear and that this could be reduced by proper behaviour from the nurse. The findings also show the importance for the parents and children to be well prepared, prior to the examination and treatment. The results show that the nurse needs to adapt the behaviour towards the child and the parents due to age and maturity of the child</p> / <p>När ett barn kommer i kontakt med sjukvården är detta en ny och okänd värld. Många barn upplever denna situation som mycket stressande och som ger upphov till rädsla. Det är viktigt för sjuksköterskan att vara medveten om dessa faktorer. Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av rädsla vid vård på sjukhus samt hur sjuksköterskor kan minska densamma. Metoden som användes var en teoretisk litteraturstudie. Resultatet är baserat på fjorton stycken vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 1998 och 2007 och en avhandling från 2002. Artiklarna granskades kritiskt och lästes igenom noggrant. Det som framkom i resultatet var att de flesta barnen som vårdas på sjukhus känner någon form av rädsla, som kan minskas genom att bra bemötande från sjuksköterskan. Det framkom också att det är viktigt med förberedelse av både föräldrar och barn inför undersökning/behandling. Resultatet visade också att sjuksköterskan behöver anpassa sitt beteende mot barnet och dess föräldrar beroende på barnets ålder och mognad.</p>

Bakgrund: Att vårda en närstående med livshotande sjukdom innebär ett stort ansvar och uppgiften kan både upplevas svår och tung men kan även vara en källa till tillfredställelse då man kan göra något för sin närstående. Flera studier har visat att situationen kan vara förknippad med negativa konsekvenser för närståendevårdaren. Förberedelse för att vårda är en faktor som visat sig ha samband med mer positiva konsekvenser av att vårda. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenhet utifrån berättelser om förberedelse för att vårda sin partner i hemmet under pågående palliativ vård Metod: Kvalitativ intervjustudie, kvalitativ innehållsanalys. Deskriptiv design. Resultat: Analysen utmynnade i ett övergripande tema, Förberedelse i medvetenhet om döden och två teman; Strävan efter något att förhålla sig till i förberedelsen för det värsta; Förberedelse för att vårda en partner i livets slut- en utmaning ett ansvar och en möjlighet. Diskussion: Förberedelse för att vårda en partner i livets slut tolkades som en transition med betydelsen förberedelse i medvetenhet om döden. Två sätt att förhålla sig till döden och framtiden fanns; att skjuta upp förberedelsen eller att förbereda sig. De närstående förberedde sig trots ovisshet genom strävan efter något att förhålla sig till. Förberedelse för att vårda beskrevs som ett ansvar, en utmaning och en möjlighet. Det upptäcktes efter hand vad vårdarrollen och den förändrade relationen skulle innebära. Detta kunde upplevas antingen positivt eller negativt. / Background: Caring for a family member with a life limiting illness is a big responsibility and it can be experienced as difficult and as a burden but it can also be a source of satisfaction doing good for a loved one. Studies have shown that the situation can be associated with negative consequences for the caregiver. Preparedness is a factor that is associated with positive outcomes of caregiving such as higher levels of wellbeing, less anxiety and higher rewards of caregiving. Aim: To describe caregivers experiences from their stories about preparedness when caring for a partner during palliative care. Method: The study design was descriptive using qualitative in depths interviews and qualitative content analysis. Result: One overarching theme emerged which was Preparedness for caregiving in awareness of death, and two themes witch were Striving for something to relate to when preparing for the worst and Preparedness for caregiving-challenges, responsibilities and possibilities. Discussion: The event could be seen as a transition that caused a major change in the lives of the participants influencing meaning, roles and actions. The overarching theme Preparedness for caregiving in awareness of death could be seen as the meaning influencing the transition and a change in values and priorities in the lives of the participants and in different ways of dealing with the situation. Nurses have an important role and may through a person centered approach understand and increase preparedness through knowing what the transition means for the caregiver and where in the process he or she is.

Studien som genomförts är en småskalig kvalitativ studie som utifrån två lärare i förskoleklass syftar till att synliggöra vad lärare i förskoleklass beskriver som signifikanta kunskaper och erfarenheter vid barns inträde i förskoleklass samt hur lärare arbetar med variationerna i barnens erfarenheter i förskoleklass. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med två lärare i förskoleklass. Lärarnas utsagor har sedan ställts i relation till tidigare forskning och didaktisk teori. I den didaktiska teorin beskrivs delar som styrdokument, rapporter och lagremisser samt vedertagna teorier som behandlar de fyra f:n och den proximala utvecklingszonen. I analysen har lärarnas utsagor ställts i relation till tidigare forskning och valda teorier. I studien framkommer hur barns sociala förmågor för en överordnad roll och beskrivs som en förutsättning för barns utveckling och lärande i förskoleklassen. Lärarna beskriver att de variationer som återfinns i ämnesorienterade kunskaper inte är ett bekymmer, utan de sociala förmågorna blir också studiens kärnämne. Lärarna i studien beskriver också hur de utvecklat olika metoder för att får kunskap om varje barns erfarenheter och kunskapsnivå, distanserat från förskolans praktik.

I internationella studier har man sett kopplingar mellan ouppfyllda förväntningar och stress hos adoptivföräldrar, man har även sett kopplingar till depression. Inga liknande studier på adoptivföräldrars förväntningar har gjorts i svensk kontext. Syftet med denna studie är därför att undersöka adoptivföräldrars tankar och förväntningar om föräldraskapet, innan adoptionen, efter adoptionen och i framtiden. Empiri insamlades genom semistrukturerade intervjuer med adoptivföräldrar samt yrkesverksamma som möter dessa föräldrar i en stödjande roll. Slutsatserna man kan dra av studien är att föräldrarna hade generellt sett höga förväntningar och de vars förväntningar inte infriades upplevde tiden efter adoptionen som mycket svår och kände sig idag utbrända samt hade större oro inför framtiden.

Forskning visar att individer med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med andra ungdomar, vilket gör att det behövs särskilda insatser för att ge dessa individer utbildning eller arbete. Regeringen bedömer att övergången från skola till arbetsliv är betydelsefull för möjligheten till kommande långsiktig etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Studien bygger på en miljörelativ syn på funktionshinder. Syftet med studien är att undersöka hur unga individer med intellektuell funktionsnedsättning under skoltiden förbereds för arbete och olika typer av sysselsättning efter avslutad utbildning inom de nationella programmen på gymnasiesärskolan. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Personliga intervjuer med lärare och studie- och yrkesvägledare och gruppintervjuer med elever inom gymnasiesärskolan har genomförts. Studien har en hermeneutisk ansats, eftersom den avser att skapa ökad förståelse av det studerade området genom tolkningar. Studien visar på att det finns goda förberedelser under skoltiden för unga individer med intellektuell funktionsnedsättning. Det framkommer att arbetsplatslärandet (APL), kartläggningar från Arbetsförmedlingen, samt ett anpassat stöd efter varje individs förmåga är betydelsefulla för elevernas övergång från skola till arbetsliv eller annan sysselsättning. Nyckelord: