Bakgrund: Närstående står den med obotlig sjukdom närmast och följer på den sjukas resa. Den palliativa vårdens uppgift är att utöver ta hand om patienten också ge stöd till dessa närstående. Stödinsatser ska utgå från den närståendes individuella behov, och bygga på evidens och beprövad erfarenhet. Närstående genomgår en sorgeprocess som börjar före den sjukas död. Sorg över en förestående förlust kallas väntesorg. För att kunna utforma stödinsatser som möter de närståendes behov i väntesorgen behöver vården ha förståelse för närståendes upplevelser av väntesorg. Syfte: Att undersöka upplevelsen av väntesorg hos närstående till patienter med palliativa vårdbehov. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Genom strukturerade blocksökningar i tre databaser valdes tio artiklar med kvalitativ metod som svarade mot studiens syfte och inklusionskriterierna. Artiklarna kvalitetsgranskades och fanns vara av god kvalitet. En tematisk analys genomfördes och resultatet presenterades genom en syntetisering. Resultat: Tre teman sorterade närståendes upplevelse. Sorgen över det förändrade livet, om att förlora den sjuka och att förlora relationer. Att inte veta vad som kan hända nästa dag, om att leva i ständig förändring med dubbla roller. Kommer livet att gå vidare sen?, om förberedelser inför dödsfallet och att orka gå vidare efteråt. Slutsats: Närstående upplever många känslor och symtom, negativa och positiva, under väntesorgen. Upplevelsen präglas av snabba förändringar, förlust och saknad, samtidigt som vårdarrollen kan ge mening i tillvaron för att praktiskt stötta den sjuka. Vårdarrollen är ett sätt att moderera väntesorgen och att släppa fram den i hanterbara doser. Förberedelser inför dödsfallet och tiden närmast efter också, samtidigt som förberedelser kan ge skuldkänslor och separationsångest. Förståelsen för närståendes upplevelse och erfarenheter ger vården bättre förutsättningar för att uppfatta och möta närståendes behov, men ytterligare forskning behövs för att förstå vilka former av insatser som närstående önskar och behöver.

Detta arbete handlar om hur man i förskoleklass arbetar för att förbereda barnen inför skolans läs- och skrivinlärning. Målet med undersökningen är att belysa olika sätt att arbeta språkutvecklande. De frågeställningar vi utgått från är: - Vad anser lärarna är viktigast för att förbereda barnen inför läs- och skrivinlärningen? - Hur arbetar lärarna läs- och skrivförberedande i förskoleklasserna?- Vilken utbildning har lärarna i läs- och skrivinlärning?Empirin samlades in genom intervjuer med sex förskollärare verksamma i tre olika kommuner i södra Skåne. Resultatet av undersökningen visar att man i förskoleklasserna har valt olika verksamheter för att förbereda barnen på den kommande läs- och skrivinlärningen. Det vanligast är dock att man på ena eller andra sättet arbetar med barnens språkliga medvetenhet. Resultatet visar även att få av lärarna har någon egentlig utbildning kring läs- och skrivinlärning. De slutsatser som dragits utifrån undersökningen är att man inte behöver följa ett färdigt program för att på ett bra sätt förbereda barnen inför läs- och skrivinlärningen och att om lärarna saknar utbildning i ämnet så är det viktigt att de istället har intresse och engagemang för att på detta sätt skaffa sig kunskaper. / Reading and writing preparation in preschool

Syftet med studien var att undersöka förberedelse, oro och förväntningar som lärare och poliser har på varandra inför en eventuell skolattack i Örebro kommun. Syftet var av intresse då skolattacker var ett ämne som hade uppmärksammats i media i Sverige till följd av de senaste attackerna med en dödlig utgång. Studien var baserad på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Studien använde sig av två egenkonstruerade intervjuguider som datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna bestod av tre stycken lärare och två poliser som arbetade i Örebro kommun. De rekryterades genom ett målstyrt urval samt ett snöbollsurval. En tematisk analys genomfördes för att tolka intervjupersonernas berättelser. Analysen resulterade i tre stycken teman och sex stycken subteman. Sammanfattningsvis visade det sig att lärare och poliser generellt påvisade en förberedelse inför eventuell skolattack till följd av utbildning och rutiner. Vidare gick det även att konstatera att samtliga intervjupersoner beskrev en oro inför eventuell skolattack. Slutligen påvisades att lärare och poliser saknade kännedom om varandras arbetsrutiner eller förberedelse inför en skolattack, vilket upplevdes vara stressande.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket kräver såväl teoretisk som praktisk kunskap, värderingsförmåga och ett kritiskt förhållningssätt. Arbetet som sjuksköterska i en ständigt föränderlig vårdkontext, kan upplevas som påfrestande och transitionen från student till färdig sjuksköterska kan bli en verklighetschock. För att ge sjuksköterskan en trygg grund att stå på med förutsättningar för att kunna ge en god och säker vård, har förslag gällande utbildning och yrkesintroduktion tagits fram i syfte att minska gapet mellan utbildningen och yrkesutövningen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors upplevelser av transition från utbildning till profession. Metod: En litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapliga artiklar, varav nio kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman; Utvecklande av personliga förutsättningar och egenskaper med två underteman: Identitet och självkänsla i yrkesrollen samt Problemhantering och prioriteringsförmåga, Träning och förberedelser inför sjuksköterskeyrket med två underteman: Att vara tränad för att ge en god och säker vård samt Att vara tränad och förberedd för en ledarroll och slutligen Den psykosociala arbetsmiljön med tre underteman: Förutsättningar i organisationen, Stöd och handledning samt Ett accepterande arbetsklimat. Diskussion: Resultatet diskuterades med utgångspunkt i arbetsmiljön och tillsammans med Benners (1984/1993) modell om sjuksköterskestudentens och sjuksköterskans utveckling från novis till expert. Resultatet jämfördes med annan relevant litteratur som berör transitionen och hur den skulle kunna underlättas genom stöd, handledning och reflektion. / Background: The nursing profession requires both theoretical and practical knowledge, judgment and critical thinking. The work as a nurse in a constantly changing health care context, can be troublesome and the transition from student to registered nurse may become a reality shock. To give the nurse a solid base and conditions to be able to provide good and safe care, suggestions have been made regarding training and professional induction in attempt to reduce the gap between the education and professional practice. Aim: To describe nursing students and registered nurses' experiences in transition from education to profession. Method: A literature review with a result based on twelve scientific articles, of which nine were qualitative and three quantitative. Results: The results revealed three main themes: Developing personal prerequisites and characteristics, with two subthemes: Identity and self-esteem in the professional role and Problem solving ability and ability to prioritize, Training and preparation before the nursing profession with two subthemes: Being trained to provide good and safe care and To be trained and prepared of the leadership role and The psychosocial working environment with three sub-themes: Preconditions of the organization, Support and mentoring and An accepting working environment. Discussion: The results were discussed on the basis of the working environment and together with Benner's (1984/1993) model of nursing students´ and registered nurses´ development from novice to expert. The results were compared with other relevant literature related to the transition and how it can be facilitated by support, mentoring and reflection.

Bakgrund: Amning och bröstmjölk är positivt ur hälsosynpunkt för både mor och barn samt för att främja anknytningen dem emellan. Trots detta minskar amningen i Sverige. Omgivningens stöd och attityder har visats vara en betydande faktor för amning. Ökad kunskap hos vårdpersonal samt moderns deltagande i amningsutbildning under graviditeten kan ge en ökad kunskap om och tillit till amningen samt en mer positiv amningsupplevelse. Människor uppfattar informationen de fått på olika sätt beroende på den livsvärld de lever i. Det är därför viktigt att ta reda på hur kvinnor i Sverige uppfattar den amningsinformation som ges under graviditeten. Syfte: Att undersöka mödrars uppfattning av amningsinformationen de fått under graviditeten. Metod: En fenomenografisk ansats användes i enlighet med Sjöström och Dahlgren (2002). Intervjuer utfördes för att samla in data. Resultat: Kvinnorna hade olika uppfattningar om vilken information de erhållit. De uppfattade att de fått för lite information om amning och att de saknade viss information. Informationen som saknades skilde sig åt mellan dem. Det var lättare att ta till sig amningsinformationen om den gavs på olika sätt och det gav då förutsättning för varje enskild individ att ta till sig informationen på det sätt som passade dem. Kvinnorna trodde att de var redo att amma under graviditeten men var inte tillräckligt förberedda när de väl började amma. Information och kunskap uppfattades som viktigt för att amningen skulle fungera. Konklusion: För att öka chansen att kvinnor ska känna sig förberedda inför att börja amma är det viktigt att amningsinformation ges vid rätt tillfälle och att individualisera informationen utifrån kvinnors individuella behov. / Background: Breastfeeding gives health protection both to the infant and the mother and the attachment between mother and child. Despite this breastfeeding has been reduced in Sweden. The surrounding support and attitude is an important factor for breast feeding. If women get thorough information from skilled staff the chance increase that mothers will breastfeed. Participation in breastfeeding education during pregnancy can give a higher knowledge and confidence in breastfeeding. It can also give a more positive breastfeeding experience. Information is received in different ways depending on people's experiences and life-worlds. Thus it is important to find out how women in Sweden assimilate given information during pregnancy. Aim: To examine how mothers have perceived breastfeeding information received during pregnancy. Methods: A phenomenographic perspective in accordance with Sjöström and Dahlgren (2002) was used. Data was collected through interviews. Results: The women had different perceptions of which information that was given. The women perceived that they had only got a small amount of information about breastfeeding and they deemed that there was lack of information about some aspects of breastfeeding. It was easier to perceive the information if it was given in different ways, this enabled each individual to receive the information in a way which suited her. The mothers thought during pregnancy that they were ready to breastfeed but found out that they were not ready when they initiated breastfeeding. Information and knowledge was important for a successful breastfeeding. Conclusion: It is important that the information is given at the right time for the women to have the best chance to be prepared to breastfeed. It is also important to acknowledge the women’s individual needs by giving the information in different ways.

Idag bor ca 35 procent av barn till separerade/skilda föräldrar växelvis varannan vecka hos respektive förälder. Med en kvalitativ intervju och fenomenologisk ansats riktar sig studien till barn som bor växelvis, en vecka vardera hos sina separerade/skilda föräldrar och hur de upplever övergången mellan hemmen. I studien deltog åtta barn i åldern 6-18 år. Intervjun baseras på halvstrukturerade frågor med intervjuguide och den berör föräldrars stöd till barnen och hur förberedelsen ser ut i samband med bytet. Resultatet visar att barnen får praktiskt stöd av sina föräldrar medan det känslomässiga ansvaret tycks vila på dem själva. Bytet mellan hemmen tycks för de flesta som deltog i studien ha blivit som en rutin bland andra rutiner men när det väl är dags för en övergång så upplever de flesta informanterna ledsenhet och motstridiga känslor. Det psykoterapeutiska förhållningssättet har lyfts upp som en viktig faktor för utfallet av barnens berättelser och vikten av att inkludera barnen och följa upp deras behov.

Studiens syfte är att presentera en vision om en återbruksby i form av planskisser och illustrationer. Studien ska också förklara samhällsnyttan och syftet med en återbruksby. En återbruksby (även kallad kretsloppspark) är ett område för hantering av återbrukbara material och produkter. Dagsläget för hur avfall hanteras och framtida planer beskrivs också i rapporten. Enligt EU direktiv skall återanvändning och återbruk öka för att främja miljön.    Studien undersöker organisationen Mackens situation och hur deras verksamhet kan bli en återbruksby. Macken vill driva en återbruksby och ska presentera visionen för kommunen i hopp om fortsatt projektering. Visionen innehåller lokaler som alla har koppling till återbruk och förslag på utformning av dessa utifrån olika huskoncept. Som inspiration för områdesplanering används liknande parker.

Syftet med denna studie var att undersöka ensamkommande pojkars erfarenhet av att leva och flytta från ett HVB i en svensk kommun. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer som tidigare har varit placerade på HVB. Resultaten visade att genom placering på HVB gavs respondenterna möjlighet att träffa andra ensamkommande som befinner sig i en liknande situation, vilket skapade en känsla av trygghet. Studien visade vidare att stöttning av personal på boendet under place-ringen och i förberedelserna för att flytta från HVB och bli självständiga vuxna, var mycket betydelsefullt. Studien visar att respondenterna i stort haft en positiv upple-velse av att ha varit placerade på HVB. / The purpose of this qualitative study was to investigate unaccompanied minors ex-perience of living and moving from a group home in a Swedish municipality. Semi-structured individual interviews were conducted with five individuals who previ-ously have been placed in a group home. The results showed that through placement in the group home the respondents had an opportunity to meet other unaccompanied minors and share a similar situation, which created a sense of security. The results showed further that received support from the staff, during the placement and in preparations to move from the group home and become independent, was of vital importance. The results indicate that the respondents experienced the time they spent in the group home in a positive way.

No description available.

Syftet med studien är att få mer kunskap om vilka metoder eller arbetssätt lärare använder för att utveckla elevers förmåga att behärska muntlig framställning i ämnet svenska. För att kunna studera detta genomförde vi åtta intervjuer med lärare som är verksamma eller nyligen har undervisat i årskurserna 1–3. Studien är av kvalitativ karaktär och semistrukturerad intervju har använts som datainsamlingsmetod. Majoriteten av lärarna känner sig trygga med att undervisa elever i årskurs 1–3 i muntlig framställning. Lärarna arbetar inte medvetet utifrån någon retorisk modell. Det läggs istället stort fokus på elevernas psykologiska process. Det framkommer att lärarna upplever fördelningen mellan muntlig framställning och läs- och skrivundervisningen som ojämn. Den muntliga framställningen bör enligt en del av lärarna få större utrymme i dagens klassrum.