Bakgrund: Amning och bröstmjölk är positivt ur hälsosynpunkt för både mor och barn samt för att främja anknytningen dem emellan. Trots detta minskar amningen i Sverige. Omgivningens stöd och attityder har visats vara en betydande faktor för amning. Ökad kunskap hos vårdpersonal samt moderns deltagande i amningsutbildning under graviditeten kan ge en ökad kunskap om och tillit till amningen samt en mer positiv amningsupplevelse. Människor uppfattar informationen de fått på olika sätt beroende på den livsvärld de lever i. Det är därför viktigt att ta reda på hur kvinnor i Sverige uppfattar den amningsinformation som ges under graviditeten. Syfte: Att undersöka mödrars uppfattning av amningsinformationen de fått under graviditeten. Metod: En fenomenografisk ansats användes i enlighet med Sjöström och Dahlgren (2002). Intervjuer utfördes för att samla in data. Resultat: Kvinnorna hade olika uppfattningar om vilken information de erhållit. De uppfattade att de fått för lite information om amning och att de saknade viss information. Informationen som saknades skilde sig åt mellan dem. Det var lättare att ta till sig amningsinformationen om den gavs på olika sätt och det gav då förutsättning för varje enskild individ att ta till sig informationen på det sätt som passade dem. Kvinnorna trodde att de var redo att amma under graviditeten men var inte tillräckligt förberedda när de väl började amma. Information och kunskap uppfattades som viktigt för att amningen skulle fungera. Konklusion: För att öka chansen att kvinnor ska känna sig förberedda inför att börja amma är det viktigt att amningsinformation ges vid rätt tillfälle och att individualisera informationen utifrån kvinnors individuella behov. / Background: Breastfeeding gives health protection both to the infant and the mother and the attachment between mother and child. Despite this breastfeeding has been reduced in Sweden. The surrounding support and attitude is an important factor for breast feeding. If women get thorough information from skilled staff the chance increase that mothers will breastfeed. Participation in breastfeeding education during pregnancy can give a higher knowledge and confidence in breastfeeding. It can also give a more positive breastfeeding experience. Information is received in different ways depending on people's experiences and life-worlds. Thus it is important to find out how women in Sweden assimilate given information during pregnancy. Aim: To examine how mothers have perceived breastfeeding information received during pregnancy. Methods: A phenomenographic perspective in accordance with Sjöström and Dahlgren (2002) was used. Data was collected through interviews. Results: The women had different perceptions of which information that was given. The women perceived that they had only got a small amount of information about breastfeeding and they deemed that there was lack of information about some aspects of breastfeeding. It was easier to perceive the information if it was given in different ways, this enabled each individual to receive the information in a way which suited her. The mothers thought during pregnancy that they were ready to breastfeed but found out that they were not ready when they initiated breastfeeding. Information and knowledge was important for a successful breastfeeding. Conclusion: It is important that the information is given at the right time for the women to have the best chance to be prepared to breastfeed. It is also important to acknowledge the women’s individual needs by giving the information in different ways.

Palliativ vård och omsorg till äldre är den viktigaste arbetsuppgiften inom äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård och grundar sig på ett palliativt förhållningssätt utifrån hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och stöd till närstående. En betydelsefull yrkeskategori i denna vård och omsorg är omsorgsassistenter som är den personal som utför den nära och dagliga vården och omsorgen till den äldre personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omsorgsassistentens olika sätt att erfara, uppfatta och förstå palliativ vård och omsorg i livets slutskede, till äldre personer, utifrån svåra vård- och omsorgssituationer. Metod: Kvalitativ ansats med fenomenografisk metod har använts. Specifikt för fenomenografi är att finna en grupp individers olika uppfattningar kring ett fenomen. Tio intervjuer med omsorgsassistenter har genomförts. Resultat: I resultatet framkom två skilda beskrivningskategorier; Att befinna sig mellan den döende och dennes närstående och Att möta och hantera den döendes tankar, känslor och symtom. I vardera kategori identifierades tre olika aspekter som beskrev hur omsorgsassistenterna hanterade svåra vård- och omsorgssituationerna. Slutsats: Slutsatsen är att omsorgsassistenter kan hamna i olika svåra palliativa vård- och omsorgssituationer. De är ensamma och utsatta exempelvis i mötet med närstående eller när den döende upplever svår ångest. Dessa svåra situationer kräver både kunskap, erfarenhet, personlig förmåga och ett reflekterande förhållningssätt för att det ska bli bra för den döende och dennes närstående. Praktisk nytta: Den praktiska nyttan med den här studien är att resultatet till exempel kan användas som grund till ett utbildningsmaterial för en studiecirkel i palliativt förhållningssätt. / Palliativ care and care of the elderly is the most important task in elderly and municipal health care and is based on an approach based on the cornerstones symptom relief, teamwork, communication and support to the relatives. An important profession in the health and social care is caring assistants which is the personnel who carry out the close and daily care and care for the older person. Objective: The aim of the study was to describe caring assistants´ ways to experience, and understand palliative care and care of the dying, to older people, based on difficult care and caring situations. Method: A qualitative approach with a phenomenographical method was used. Specifically for phenomenography is to find a group of individuals with different views of a phenomenon. Ten interviews with caring assistants was carried out. Results: The results revealed two separate description categories; to be located between the dying person and his/her family and to meet and manage the dying persons´, feelings and symptoms. In each category, three different aspects of how caring assistants managed difficult care and care situations were identified. Conclusion: Caring assistants can end up in different difficult palliative care and care situations. They are alone and vulnerable, for example, in the meeting with relatives or when the dying experience severe pain. These difficult situations require both knowledge, experience, personal ability, and a reflective approach to be able to make it good for the terminally ill and their families. Practical: The results can be used for example as the basis for a training materials for a study group in palliativt care.